Ukrainska flyktingkrisen 2022–2023
 |
Denna artikel eller detta avsnitt behandlar ett pågående skeende. (2022-06) Informationen kan vara inaktuell och ändras snabbt. |
| Ukrainska flyktingkrisen 2022–2023 |
|---|
|
Ukrainska flyktingkrisen 2022–2023 är en flyktingkris som orsakats av Rysslands invasion av Ukraina 2022, vilken inleddes den 24 februari. Den 21 juni 2022 hade över åtta miljoner gränsövergångar registrerats,[1] samtidigt befann sig den 3 maj omkring åtta miljoner på flykt inom landet. Flyktingkrisen är den största i Europa sedan andra världskriget[2][3] och den första i sitt slag sedan de jugoslaviska krigen på 1990-talet.[4] De ukrainska flyktingarna har framför allt flytt till Ukrainas grannländer i väster: Polen, Rumänien, Moldavien, Ungern och Slovakien, varav den övervägande delen till Polen.
Medlemsländer av den Europeiska unionen har tillåtit fria inresor för ukrainska flyktingar alltsedan början av invasionen.
Vidare har flera icke-européer och personer tillhörande den romska minoritetsgruppen rapporterat om att de varit föremål för diskriminering vid gränsövergångarna.[5]
Utrikes flyktingstatistik enligt UNHCR
[redigera | redigera wikitext]| Land | Riktning | Datum | Antal |
|---|---|---|---|
| Ryssland | Österut/norrut | 5 september 2022 | 2 490 480 |
| Polen | Västerut | 6 september 2022 | 1 365 810 |
| Slovakien | Västerut | 6 september 2022 | 92 491 |
| Moldavien | Västerut | 6 september 2022 | 90 439 |
| Rumänien | Västerut | 5 september 2022 | 86 178 |
| Ungern | Västerut | 6 september 2022 | 29 170 |
| Belarus | Norrut | 6 september 2022 | 12 505 |
| Totalt grannländer | - | - | 4 167 073 |
| Övriga Europa | - | - | 2 987 375 |
| Varav: Sverige | - | 6 september 2022 | 46 468 |
| TOTALT | - | - | 7 154 448 |
Efter land
[redigera | redigera wikitext]Danmark
[redigera | redigera wikitext]
Statsminister Mette Frederiksens regering meddelade den 8 mars att man räknar med att kunna ta emot upp mot 20 000 ukrainare.[6] Folketinget har antagit en speciallag för flyktingar från Ukraina med innebörden att dessa ska få uppehållstillstånd snabbare och kunna börja arbeta, studera eller gå i skolan.[7]
Estland
[redigera | redigera wikitext]Estlands gränspolis har uppgett att drygt 16 000 ukrainare hade kommit till Estland per den 11 mars.[8]
Finland
[redigera | redigera wikitext]Migrationsverket i Finland meddelade den 14 mars att drygt 3 400 ukrainare registrerat sig för internationellt skydd i Finland sedan årsskiftet.[9]
Norge
[redigera | redigera wikitext]I Norge förberedde sig Utlendingsdirektoratet den 14 mars för att ta emot 30 000 flyktingar under året, samtidigt som justitie- och beredskapsminister Emilie Enger Mehl uttalade att siffran kunde bli högre.[7]
Polen
[redigera | redigera wikitext]
Polen är det land som tagit emot flest flyktingar från Ukraina, över tre miljoner, i början av maj 2022.[1]
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Migrationsverket i Sverige meddelade den 24 mars att Sverige dittills hade tagit emot 21 000 flyktingar.[10] Migrationsverket har därutöver meddelat att 80 000 flyktingar – som ett huvudscenario – skulle kunna komma att söka sig till Sverige under 2022.[11] I juni 2022 hade omkring 40 000 ukrainska medborgare sökt sig till Sverige från Ukraina enligt massflyktsdirektivet. En tredjedel av de ukrainska flyktingarna, i Sverige, hade kommit till Stockholm,[12] och en tredjedel till Skåne.[13]
Enligt Giva Sverige, en branschförening som representerar drygt 170 medlemmar, har närmare 1,4 miljarder kronor i gåvor och donationer samlats fram till 18 mars 2022, alltså tre veckor in i invasionen.[14] Men givandet har mattats av.[15] Act Svenska Kyrkan, Amnesty, Djurens Rätt, Läkare utan gränser, RFSL, Rädda Barnen och Unicef[16] är några av de organisationer som samlar donationer till Ukraina. Samtidigt redovisar Volontärbyrån[17] och HelpUkraina.se[18] att många är engagerade i hjälpinsatser utan att behöva bidra med donationer och gåvor.
Tyskland
[redigera | redigera wikitext]Det tyska flyktingmottagandet, om 700 000 ukrainska flyktingar,[19] var i maj det fjärde största, efter Polen, Rumänien och Ryssland.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”Situation Ukraine Refugee Situation”. data2.unhcr.org. FN:s flyktingkommissariat. https://data2.unhcr.org/en/situations/ukraine#_ga=2.136876080.1695210293.1646410579-1554095294.1646410579.
- ^ ”‘We couldn’t stand it’: the Ukrainians travelling for days to flee Russian bombs and rockets” (på engelska). The Guardian. 8 mars 2022. https://www.theguardian.com/world/2022/mar/08/we-couldnt-stand-it-the-ukrainians-travelling-for-days-to-flee-russian-bombs-and-rockets. Läst 10 mars 2022.
- ^ ”Ukraine exodus is fastest growing refugee crisis in Europe since WW2 - UNHCR chief” (på engelska). Reuters. 6 mars 2022. https://www.reuters.com/world/europe/ukraine-exodus-is-fastest-growing-refugee-crisis-europe-since-ww2-unhcr-chief-2022-03-06/. Läst 11 mars 2022.
- ^ ”IntelBrief: China Seeks to Balance Its Interests as Russia’s War on Ukraine Intensifies” (på amerikansk engelska). The Soufan Center. 4 mars 2022. https://thesoufancenter.org/intelbrief-2022-march-4/. Läst 10 mars 2022.
- ^ Popoviciu, Andrei (7 maj 2022). ”Ukraine’s Roma refugees recount discrimination en route to safety” (på engelska). Aljazeera. https://www.aljazeera.com/news/2022/3/7/ukraines-roma-refugees-recount-discrimination-on-route-to-safety. Läst 24 juni 2022.
- ^ ”Lång väntan för flyktingar vid gränsen till Danmark”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/lang-vantan-for-flyktingar--vid-gransen-till-danmark/. Läst 15 mars 2022.
- ^ [a b] ”Sverige vill återinföra id-kontroller för trafik från Finland – så förbereder sig Norden för flyktingar från Ukraina”. Svenska Yle. https://svenska.yle.fi/a/7-10014221. Läst 21 mars 2022.
- ^ ”Live updates: Russia's invasion of Ukraine – reactions in Estonia”. 14 mars 2022. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20220307134706/https://estonianworld.com/security/blog-russia-ukraine-crisis-a-view-from-estonia/. Läst 18 mars 2022.
- ^ ”3 400 ukrainare har sökt internationellt skydd i Finland – flest flyktingar i Polen”. Hufvudstadsbladet. https://www.hbl.fi/artikel/3-400-ukrainare-har-sokt-internationellt-skydd-i-finland-flest-flyktingar-i-polen/. Läst 21 mars 2022.
- ^ ”Drygt 21 000 ukrainare har sökt skydd i Sverige”. www.migrationsverket.se. Migrationsverket. 24 mars 2022. Arkiverad från originalet den 28 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220328100648/https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Pressrum/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2022/2022-03-24-Drygt-21-000-ukrainare-har-sokt-skydd-i-Sverige.html. Läst 29 mars 2022.
- ^ ”Uppdaterat huvudscenario: 80 000 skyddssökande från Ukraina till Sverige i år”. migrationsverket.se. Migrationsverket. 27 april 2022. https://press.newsmachine.com/pressrelease/view/uppdaterat-huvudscenario-80-000-skyddssokande-fran-ukraina-till-sverige-i-ar-35740?lang=de&country=CH. Läst 2 maj 2022.
- ^ ”Var tredje ukrainsk flykting har kommit till Stockholm”. Dagens Nyheter. 7 april 2022. https://www.dn.se/sverige/var-tredje-ukrainsk-flykting-har-kommit-till-stockholm/. Läst 9 april 2022.
- ^ ”9 000 ukrainska flyktingar i Skåne: "Största utmaningen är ovissheten"”. P4 Malmöhus (Sveriges Radio). 14 april 2022. https://sverigesradio.se/artikel/9-000-ukrainska-flyktingar-i-skane-storsta-utmaningen-ar-ovissheten. Läst 14 april 2022.
- ^ ”NÄRMARE 1,4 MILJARDER KRONOR I GÅVOR TILL STÖD FÖR UKRAINA”. giva Sverige. 18 mars 2022. https://www.givasverige.se/nyhet/narmare-14-miljarder-kronor-i-gavor-till-stod-for-ukraina/. Läst 2 maj 2022.
- ^ Boel Holm (2022-04-35). ”Givandet till Ukraina sjunker”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/dne55J/givandet-till-ukraina-sjunker. Läst 2 maj 2022.
- ^ ”Fler organisationer på plats i Ukraina - så kan du bidra”. Giva Sverige. 28 februari 2022. https://www.givasverige.se/nyhet/giva-sveriges-medlemsorganisationer-pa-plats-i-ukraina/. Läst 2 maj 2022.
- ^ ”Ändamål Ukraina”. Volontärbyrån. https://www.volontarbyran.org/t/andamal/ukraina. Läst 2 maj 2022.
- ^ ”50 sätt att hjälpa ukrainare”. HelpUkraina.se. https://helpukraina.se. Läst 2 maj 2022.
- ^ ”Mehr als 700.000 Ukrainer in Deutschland erfasst” (på tyska). Welt. 14 maj 2022. https://www.welt.de/politik/deutschland/article238748069/Kriegsfluechtlinge-Mehr-als-700-000-Ukrainer-in-Deutschland-erfasst.html. Läst 20 maj 2022.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Ukrainska flyktingkrisen 2022.
| ||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
