Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

Wendela Hebbe

Från Wikipedia
Wendela Hebbe
Wendela Hebbe
Wendela Hebbe
FöddWendela Åstrand
9 september 1808
Jönköpings stad (Jönköpings församling)
Död27 augusti 1899 (90 år)
Stockholm, Sverige Sverige
YrkeFörfattare
tonsättare
journalist
översättare
NationalitetSverige Sverige
SpråkSvenska
Verksam1841-1884
PartnerLars Johan Hierta[1]
Sida på WikisourceFörfattare:Wendela Hebbe
Wendela Hebbe av Maria Röhl 1842.
Vendela Hebbe fotograferad 1890 av Frans Gustaf Klemming.
Omslag till Tvillingbrodern (1851).
Wendela Hebbes hus i Södertälje.

Wendela Hebbe, född Åstrand den 8 september 1808 i Jönköpings församling, död 27 augusti 1899 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, var en svensk författare, tonsättare, journalist och översättare. Hon blev anställd hos tidningen Aftonbladet år 1841 och anses vara Sveriges första kvinnliga journalist.[2]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt och bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Wendela Hebbe växte upp i Norra Sandsjö socken i Jönköpings län[3] som dotter till kyrkoherden där, Samuel Åstrand (1767–1827) och hans andra hustru Maria Lund (1776–1847).[4] Hon var 1832–1864 gift med juristen och godsägaren Clemens Hebbe av släkten Hebbe och mor till operasångerskan Signe Hebbe. Mannen var känd för sitt politiska författarskap under signaturen Junius. När han drabbades av ekonomiska svårigheter 1839 och lämnade landet fick hon ensam uppfostra deras döttrar Fanny, Thecla och Signe.[5] Hennes syster, Malin Sköldberg (född 1811), nämns som lovande konstnär, men kunde inte studera i Stockholm eftersom det inte fanns någon bekant familj där, och hon tvingades i stället gifta sig 1837[4] med gynekologen Sven Erik Sköldberg.

Karriär

[redigera | redigera wikitext]

Hebbe flyttade 1839 till Jönköping, där hon höll undervisning i musik, och 1841 till Lilla Nygatan 8 i Stockholm.[6] Efter att ha kommit i kontakt med Lars Johan Hierta anställdes hon av honom som översättare vid dennes bokförlag Läsebiblioteket. Hon blev också medarbetare i hans tidning Aftonbladet där hon främst skrev teater-, musik- och litteraturkritik, men även gjorde socialreportage.[7] Wendela Hebbe och Lars Johan Hierta kom att leva tillsammans i ett närmast äktenskapsliknande förhållande[2], även om Wendela förblev gift med Clemens Hebbe till och med 1864. Clemens Hebbe återvände dock aldrig till Sverige efter sin landsflykt 1839. Wendela Hebbe och Lars Johan Hierta fick 1852 sonen Edvard Faustman (1852–1927), far till konstnären Mollie Faustman.[8] Vid samma tid började hon verka som författare under pseudonymerna Liana H och Vendela H. I hennes tidigaste romaner 1841–1851 märks ett tydligt inflytande från Carl Jonas Love Almqvist, som var hennes granne och kollega.[9]

Hon var en viktig person i Stockholms dåtida litterära sällskapsliv, och anses ha varit Sveriges första kvinnliga journalist. Från 1847 till 1861 bodde Wendela Hebbe i en liten hörnlägenhet i kvarteret Ulysses (Stora Nygatan 21). Där höll hon litterär salong, som under 1840-talet var en samlingspunkt för Stockholms litterära och konstnärliga värld och som ett decennium senare var en viktig konstnärlig samlingspunkt. Hon stod i vänskaplig förbindelse och brevväxlade med både Almqvist och Esaias Tegnér.[2][9] På 1850-talet drog hon sig tillbaka från publicistiken. För Djurgårdsteatern skrev hon tal- och sångspelet Dalkullan 1858.

Hebbe översatte till svenska Den lilla odygdsmakaren (1863), en fransk sagobok Histoire comique et terrible de Loustic L'Éspiègle (cirka 1861), illustrerad av karikatyrtecknaren Bertall (Charles Albert d'Arnoux, 1820–1882). På 1870-talet gav hon ut de två sagoböckerna I skogen och Bland trollen som båda blev uppmärksammade. Hon komponerade också Det är så underliga ställen för röst och piano.[10]

Wendelas Vänner

[redigera | redigera wikitext]

Föreningen Wendelas Vänner har sett till att bevara det sommarhus i Södertälje som Lars Johan Hierta köpte till henne 1863. I Jönköping finns sedan 1991 en gata uppkallad efter Wendela Hebbe. Även i Fruängen finns en gata uppkallad efter henne, Wendela Hebbes Gata.[11]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

För barn och ungdom

[redigera | redigera wikitext]

Bidrag i tidningar och kalendrar

[redigera | redigera wikitext]
  • En resa till Stockholm. Anonymt. Aftonbladet 1841-02-12 och 1841-02-18.
  • Hedevig : novell / af W. Aftonbladet 1841-06-30ff.
  • Bröderne : novell / af W. Aftonbladet 1842-02-17ff.
  • En kammarherre i 19:de århundradet : teckning efter naturen. Signerad W. Aftonbadet 1842-10-14ff.
  • En prästgård i Småland : : teckning efter naturen / af W. Aftonbladet 1843-02-22ff. Omtryckt i Östersundsposten 1899-04-11 ff.
  • Ståndspersonerna : teckning efter naturen / af W. Aftonbladet 1843-12-20f.
  • Drag ur folklifvet : veterinärn. Anonymt. Aftonbladet 1845-11-12f.
  • En kärlekshistorie : teckning efter naturen. Ingår i: På divans-bordet : romantiska skildringar. Stockholm: Rylander. 1846. sid. 81-106. Libris 2006451 
  • Arbetskarlens hustru  : teckning efter naturen / af W. Aftonbladet 1846-01-21. Omtryckt i * Empati och engagemang: en kvinnolinje i svensk journalistik. Enhörna: Tusculum. 2008. sid. 28-37. Libris 10868509. ISBN 9789197656719 
  • Mor Brita i sin lycka
  • Krigaren enka eller en "Pauvre honteuse" : teckning efter naturen / af W. Aftonbladet 1846-03-20.
  • Georgina : teckning efter naturen. Ingår i : Nordstjernan : witterhetsstycken och poemer. Stockholm: Rylander. 1847. Libris 1933846 
  • Monsieur Coichi. Jönköpingsbladet 1847-01-19.
  • Om Skydds-syskonförbundet. Undertecknad W. Aftonbladet 1847-01-22f.
  • En fattig qvinna. Undertecknad W. Aftonbladet 1850-02-22.
  • En fattig familj. Undertecknad W. Aftonbladet 1850-03-06.
  • Anima : teckningar efter naturen / af W. Aftonbladet 1858-01-04ff.
  • Provence-rosen : teckning efter naturen / af W. Aftonbladet 1858-10-26ff.
  • Ghita : berättelse från Pompeji / af Wendela Hebbe. Ny illustrerad tidning 1877, s. 122f.

Översättningar i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Lytton, Edward Bulwer Lytton (1841). Natt och morgon. Nytt läse-bibliothek, 1282721 ; 1841. Stockholm. Libris 10869975 
  • Dickens, Charles (1842). Nicholas Nickleby's lefnad och äfventyr: En trogen berättelse om Nickleby-familjens lycks- och olycksöden af Charles Dickens [Del 1-3]. Stockholm, tryckt hos L. J. Hjerta, 1842.. Stockholm. Libris 8411253  - Översatt tillsammans med G W Bergström.
  • Lytton, Edward Bulwer Lytton (1842). Zanoni: roman. Nytt läse-bibliothek, 99-1334038-1 ; 1842:4:1. Stockholm. Libris 1282768 
  • Mérimée, Prosper (1842). Colomba. Nytt läse-bibliothek, 99-1334038-1 ; 1842:4:2. Libris 1282775 
  • Lytton, Edward Bulwer Lytton (1843). Fregattkaptenen eller förstfödslorätten. Dram i fem akter af E. Lytton Bulwer. Fri öfversättning från originalet.. Stockholm, tryckt hos L. J. Hjerta, 1843.. Libris 10452066  - Tillsammans med Wendela Åstrand.
  • Lytton, Edward Bulwer Lytton (1843). Penningen: Komedi i fem akter af Edward Lytton Bulwer. Stockholm, tryckt hos L. J. Hjerta, 1843.. Stockholm: Hjerta. Libris 8409869 
  • Sue, Eugène (1844). Parisiska mysterier. Läsebibliotheket, 99-1677463-3 ; 1844:2. Stockholm. Libris 1609067  - Tillsammans med Johan Magnus Rosén, Oscar Patric Sturzen-Becker, Wilhelmina Stålberg och Georg Scheutz.
  • James, George Payne Rainsford (1844). Morley Ernstein.. Läsebibliotheket, 99-1677463-3 ; 1844:3. Stockholm. Libris 1609057 
  • Dickens, Charles (1845). Barnaby Rudge.. Stockholm. Libris 1799644 
  • Den lilla odygdsmakaren och hans öde : lärorika taflor för små barn : [sagor för grymma vuxna]. Stockholm: L.J. Hiertas förlag. 1863. Libris 10229193. https://runeberg.org/odygd/ 

Redaktörskap

[redigera | redigera wikitext]

Musikverk

[redigera | redigera wikitext]

Piano

[redigera | redigera wikitext]
  • Så högt där uppe mellan fjällen, polska.[12]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Wendela Hebbe, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12676.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] ”Wendela Hebbe”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/wendela-hebbe. Läst 31 augusti 2017. 
  3. ^ Svenskt biografiskt handlexikon, Herman Hofberg
  4. ^ [a b] Gotthard Virdestam: "Växjö stifts herdaminne VI, Västra och Östra Härad (1932) s 83.
  5. ^ Yvonne Teiffel (9 september 2017). ”Sveriges första kvinnliga journalist”. Jönköpingsposten. 
  6. ^ Björn Hasselblad, Stockholmskvarter, sida 17
  7. ^ Stockholmskällan: [1], "En fattig familj - socialreportage av Wendela Hebbe i Aftonbladet 6 mars 1850"
  8. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  9. ^ [a b] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 838.
  10. ^ ”Inventering hösten 2012 av kvinnliga tonsättares verk i MTB:s raritetssamlingar”. http://musikverket.se/musikochteaterbiblioteket/files/2017/10/Inventering-kvinnliga-tons%C3%A4ttare_2016_10_13daja.pdf. Läst 14 november 2017. 
  11. ^ ”Gatunamnens historia”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180307023247/https://www.jonkoping.se/upplevagora/kultur/jonkopingshistoria/gatunamnenshistoria/wendelahebbesvag.4.74fef9ab15548f0b8001402.html. Läst 6 mars 2018. 
  12. ^ [a b] Schmidt, Pia (1982). Kvinnliga tonsättare i Sverige 1800-1935. En verkförteckning. Borås. Libris 322474 
  13. ^ Dannström, Isidor; Wendela Hebbe (1880-talet). Det är så underliga ställen, polska. Köpenhamn: Wilhelm Hansens Musikforlag. Libris 17392607 
  14. ^ Dannström, Isidor; Wendela Hebbe (1880-talet). Det är så underliga ställen, polska. Stockholm: Elkan & Schildknecht. Libris 12127354 

Övriga källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Wendelavisan. Södertälje: Föreningen Wendelas vänner. 1996-. Libris 2503072 
  • Arping, Åsa: Wendela Hebbe i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
  • Andersson, Karl-Olof (2000). ”"Drottning" i den liberala kultureliten”. Svenska öden i ångans sekel (Stockholm, 2000): sid. 108-121.  Libris 9234887
  • Arping, Åsa (2013). ”"...på litteraturen allmänning" : diversearbetaren Wendela Hebbe”. "Hvad gör väl namnet?"  : anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 1820-1850 / (2013): sid. 161-219.  Libris 14960271
  • Björklund, Ingegerd (2022). Med befriad röst : En biografi om Wendela Hebbe. Ordalaget Bokförlag. Libris 7nkk11kg52d9t7t9. ISBN 9789174695052 
  • Böök, Fredrik (1922). ”Vendela Hebbe”. Svensk vardag : essayer. Stockholm: Norstedt. sid. 219-246. Libris 26347 
  • Empati och engagemang: en kvinnolinje i svensk journalistik. Enhörna: Tusculum. 2008. Libris 10868509. ISBN 9789197656719 
  • Enander, Crister (2007). ”Den första kvinnliga journalisten: Wendela Hebbe”. Ett skott i natten och andra litterära essäer: sid. 253-259.  Libris 10424255
  • Hebbe, Brita (1974). Wendela: en modern 1800-talskvinna. Stockholm: Natur och kultur. Libris 8348098. ISBN 91-27-00059-1 
  • Hjelm-Milczyn, Greta (1996). ”Kvinnliga översättare”. . "Gud nåde alla fattiga översättare" (Stockholm, 1996): sid. 173-194.  Libris 9228606
  • Lönnroth, Ami (1999). ”Aftonbladets första kulturredaktör”. Grundad 1830 av Lars Johan Hierta (Göteborg, 1999): sid. 65-73.  Libris 9232658
  • Lönnroth, Ami (2008). ”Fru Hebbes kärleksgärning: det sociala reportaget föds”. Presshistorisk årsbok 2008,: sid. 27-42 : ill.. 0282-020X. ISSN 0282-020X.  Libris 10876313
  • Lönnroth, Ami (2009). ”"Fru Hebbes kärleksgärning": det sociala reportaget föds”. Aktuellt om historia 2009:1,: sid. 25-34. 0348-503X. ISSN 0348-503X.  Libris 11437869
  • Lönnroth, Ami (1996). ”Från Wendela Hebbe till Marianne Fredriksson: om journalismen, feminismen och det mänskliga mötet”. Medierna i samhället / red.: Ulla Carlsson (Göteborg : NORDICOM-Sverige, 1996): sid. 67-82.  Libris 2266882
  • Lönnroth, Ami (1993). ”Wendela Hebbe: skapare av socialreportaget”. Parnass (Stockholm) (Stockholm : Datarutins kundtjänst, 1993-) 1993:3,: sid. 56-57. ISSN 1104-0548. ISSN 1104-0548 ISSN 1104-0548.  Libris 2192559
  • Lönnroth, Ami (2008). ”Wendela, Marianne och jag”. Empati och engagemang : en kvinnolinje i svensk journalistik (2008): sid. 14-27.  Libris 11266738
  • Matsson, Per Eric (1998). ”Wendela Hebbes hus i Södertälje: en nyinvigd författarboning”. Parnass (Stockholm) (Stockholm : Datarutins kundtjänst, 1993-) 1998:6,: sid. 28-29. ISSN 1104-0548. ISSN 1104-0548 ISSN 1104-0548.  Libris 2813145
  • Monié, Karin (1994). ”Styrkan hos Sveriges första socialreporter: idyllskildringen”. Press på biblioteket 1994:3,: sid. 6-12. 0284-8384. ISSN 0284-8384.  Libris 9267504
  • Tidningskvinnor 1690-1960. Lund: Studentlitteratur. 2000. Libris 7275094. ISBN 91-44-01045-1 
  • ”Wendela Hebbe (1808-1899): Sveriges första yrkesverksamma journalist”. Sofia (Uppsala) 1988:3,: sid. 16-21. 1988. 0281-8787. ISSN 0281-8787.  Libris 9251009
  • Witt-Brattström, Ebba (1993). ”Att vara för mycket och för litet: om Wendela Hebbe”. Nordisk kvinnolitteraturhistoria / redaktion: Elisabeth Møller Jensen (huvudredaktör) .... Bd 2 / redaktion: Inger-Lise Hjordt-Vetlesen ... (Höganäs : Wiken, 1993): sid. 81-87 : ill..  Libris 2208172

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wendela_Hebbe&oldid=55872807”