anklagelse

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av anklagelse  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ anklagelse anklagelsen anklagelser anklagelserna
Genitiv anklagelses anklagelsens anklagelsers anklagelsernas

anklagelse

  1. påstående att någon är skyldig till ett brott eller något annat klandervärt
    Synonymer: beskyllan, beskyllning, förebråelse, tillvitelse
    Sammansättningar: anklagelseakt, anklagelsepunkt, anklagelseskrift, brottsanklagelse, dopningsanklagelse, fuskanklagelse, korruptionsanklagelse, mordanklagelse, motanklagelse, mutanklagelse, självanklagelse, våldtäktsanklagelse
    Besläktade ord: anklaga, anklagare
    Se även tesaurus: Orsakssammanhang, Förnekelse, Ringaktning, Ogillande, Anklagelse, Domstolsförhandling
    Jämför: åtal

Översättningar

[redigera]