barock

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även Barock.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av barock  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ barock barocken
Genitiv barocks barockens

barock u

  1. (konst, musik, arkitektur) historisk och konstnärlig period i Västeuropa från sent 1500-tal till tidigt 1700-tal som kännetecknas av prålig, fyllig och överdådig estetik
    Jag samlar bara på konst från tidig siciliansk barock.
    Etymologi: Sedan 1871 av franska baroque med samma betydelse. Troligen av portugisiska barocco (”oregelbunden pärla”).
    Sammansättningar: barockarkitektur, barockbyggnad, barockensemble, barockfasad, barockkompositör, barockkyrka, barockmusik, barockmålning , barockopera, barockorkester, barockpalats, barockslott, barocksopran, barockstad, barockstil, barockteater, barocktonsättare, barockträdgård

Översättningar

[redigera]

Adjektiv

[redigera]
Böjningar av barock  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum barock barockare  
Neutrum barockt
Bestämd
singular
Maskulinum
Alla barocka barockare barockaste
Plural barocka
  Predikativt
Singular Utrum barock barockare barockast
Neutrum barockt
Plural barocka
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning (barockt)?

barock

  1. (överfört) orimlig, sanslös
    Det är ett fullständigt barockt påstående!
    Etymologi: Sedan 1785. Samma ursprung som substantivet.
    Synonymer: befängd
  2. (konst, musik, arkitektur, mindre brukligt) som har sitt ursprung i barockperioden; gjort i barockstil; som pga sitt utseende tillhör barockstilen
    Det är uppenbart av de dunkla färgerna att tavlan är barock.
    Etymologi: Sedan 1890 av 1.

Översättningar

[redigera]

Tyska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]

barock

  1. barock