brando

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Esperanto

[redigera]

Substantiv

[redigera]

brando

  1. brännvin

Italienska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av brando  Singular Plural
Maskulinum brando brandi

brando m

  1. (vapen, historiskt) slagsvärd, tvåhandssvärd, stort tveeggat svärd använt på medeltiden
  2. (litterärt) värja, brand, svärd
    Etymologi: Av latinska brando (”svärd”), av fornfranskiska. Kognat med svenska brand (svärd).

Latin

[redigera]

Substantiv

[redigera]

brando

  1. brännjärn; fackla
  2. (vapen) svärd, flammande svärd,
    Etymologi: Av urgermanskt ursprung. Kan vi få en källhänvisning till detta?. Kognat med svenska brand ("svärd").