iærn

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Fornsvenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

iærn n

  1. järn
    Thæn skal hawa thwma aff iærn som ondan man skal fla.
    Den skall ha tummar av järn, som ond man skall flå.
    Etymologi: Av fornnordiska járn.
    Sammansättningar: iærnkroker

Forndanska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

iærn n

  1. järn
    Etymologi: Av fornnordiska járn.