lagföring

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av lagföring  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ lagföring lagföringen lagföringar lagföringarna
Genitiv lagförings lagföringens lagföringars lagföringarnas

lagföring u

  1. det att lagföra någon; tillfälle då någon lagförs
    Se även tesaurus: Anklagelse, Laglighet