monoid

Se även Monoid.

Svenska

Substantiv

Böjningar av monoid	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	monoid	monoiden	monoider	monoiderna
Genitiv	monoids	monoidens	monoiders	monoidernas

monoid

1. (algebra) semigrupp med ett identitetselement, d.v.s. mängd X tillsammans med en associativ kompositionsregel ⋅: X→X som har ett (unikt) neutralt element i X

   Hyperonymer: semigrupp

   Hyponymer: grupp

   Sammansättningar: delmonoid, submonoid

Översättningar

Översättningar

• engelska: monoid ^(en)
• esperanto: monoido
• finska: monoidi
• franska: monoïde ^(fr) m
• italienska: monoide ^(it) m
• katalanska: monoide
• nederländska: monoïde
• spanska: monoide m
• tjeckiska: monoid
• tyska: Monoid ^(de) n

Engelska

Substantiv

monoid

1. (matematik) monoid