71 TETZ ROOKE Liv i marginalen - utmaning mot den falliska ordningen? Kvinnliga självbiografier förtjänar en plats i den arabiska litterära kanon. Både historiskt intressanta och konstnärligt värdefulla, berättar de hur snäva gränserna för kvinnans frihet är och har varit i arabvärldens moderna kulturcentra. Men de skildrar också hur dessa gränser flyttats för kollektivet under 1900-talet och pekar på gränsöverskridandets möjligheter för den enskilda individen, när omständigheterna är gynnsamma. Självbiografins historia, som d e n traditionellt skrivits i E u r o p a o c h USA, h a r nästan uteslut a n d e h a n d l a t o m m ä n ; d e n h a r f ö r b i g å t t texter av k v i n n o r m e d tystnad. S a m m a m a n s d o m i n a n s av g e n r e n h a r också präglat kritiken o c h p o e t i k e n , s o m utgått f r å n m a n l i g a m o d e l ler av "självet" o c h m a n l i g a föreställningar o m vari m ä n n i s k a n s individualitet består o c h h u r d e n l ä m p l i g e n uttrycks, felaktigt u p p f a t t a d e som universella. Detta h ä v d a r d e n a m e r i k a n ska l i t t e r a t u r v e t a r e n S i d o n i e Smith i A Poetics of Women's Autobiography (1987), d ä r h o n tolkar ett antal kvinnliga livsberättelser u r d e n a n g l o - a m e r i k a n s k a l i t t e r a t u r e n f r å n ett konsekvent genusperspektiv. H e n n e s tes är att självbiografiska t e x t e r av k v i n n o r r e p r e s e n t e r a r e n f o r m av p r o t e s t m o t k ö n s r o l l s b e s t ä m d o f r i h e t (i vid m e n i n g ) i d e n västerländska k u l t u r e n , som exempelvis associerar kvinnlighet m e d tystnad o c h t i l l b a k a d r a g e n h e t i d e t offentliga livet. G e n o m historien h a r kvinnors livsberättelser, m e d v e t e t eller o m e d v e t e t , tillkommit som e n m o t r e a k t i o n p å k v i n n a n s marginaliser i n g i samhället, som e n l ä n g t a n e f t e r att defin i e r a sig själv istället f ö r att bli d e f i n i e r a d av m ä n . 1 Oavsett h u r mycket "idealkvinna" eller h u r mycket " m a n s k v i n n a " självbiografen än valt att framställa sig som, så h a r h e n n e s off e n t l i g g ö r a n d e av sitt "liv" i p r a k t i k e n alltid ut- g j o r t e n u t m a n i n g m o t d e n falliska o r d n i n g en. 2 För b a l a n s e n s skull m e n a r S m i t h att d e t är e n viktig u p p g i f t f ö r f o r s k n i n g e n i d a g att fylla l u c k o r n a i litteraturhistorien g e n o m att u p p t ä c k a / å t e r u p p t ä c k a livsberättelser av kvinnor, texter s o m k o m m i t att negligeras som " o r e n a " f o r m e r av självbiografi ensidigt d e f i n i e r a d som genre i androcentriska termer. ' D e n arabiska självbiografins historia liknar i dessa a v s e e n d e n p å p r i c k e n d e n västerländska. L i t t e r a t u r h i s t o r i k e r n a o c h k r i t i k e r n a h a r oftast varit m ä n o c h alltid h a f t " m a n l i g a " refer e n s r a m a r f ö r sina analyser av såväl "själv" som "liv" s o m "skrift". Följaktligen h a r d e s o r t e r a t b o r t verk av kvinnor. D e n egyptiske litteraturv e t a r e n Y.I. ' A b d al-Dayim e x e m p e l v i s analyserar i e n b r e d studie av d e n självbiografiska trad i t i o n e n i m o d e r n arabisk l i t t e r a t u r n ä s t a n i n g a t e x t e r alls av kvinnor. 4 Ä n d å är h a n s arb e t e b å d e d e t mest o m f å n g s r i k a o c h faktas p ä c k a d e p å o m r å d e t till d a g s d a t o . E u r o p e i s ka a r a b i s t e r h a r s o m regel i n t e varit m i n d r e d i s k r i m i n e r a n d e . I Sergei Shuiskiis observat i o n e r f r å n b ö r j a n av 1980-talet av d e n arabiska självbiografin saknas kvinnliga f ö r f a t t a r e helt, 0 m e d a n T h o m a s P h i l i p p i e n f ä r s k a r e artikel i s a m m a ä m n e n ö j e r sig m e d att hänvisa till k v i n n o r n a s p r o d u k t i o n i e n bisats. 1 ' 72 D e n f o r s k n i n g som trots allt gjorts p å fältet svarar i n t e ö v e r a s k a n d e ett a n t a l k v i n n o r för. H ä r är Elizabeth F e r n e a , M a r g o t B a d r a n , Mir i a m C o o k e o c h Fedwa Malti-Douglas n å g r a f r a m s t å e n d e n a m n . ' Dock f i n n s d e t f o r t f a r a n de gap i historien och luckor i kunskapen o m arabiska k v i n n o r s skrivna b e r ä t t e l s e r o m sig själva, s o m i n t e är så n o n - e x i s t e n t a s o m d e t f ö r d o m s f u l l t eller o k u n n i g t i b l a n d h a r hävdats. s (Även o m d e är l å n g t f ä r r e till a n t a l e t än m o t s v a r a n d e t e x t e r av m ä n . ) Detta m o t i v e r a r ett v e t e n s k a p l i g t s y n l i g g ö r a n d e av kvinnliga arabiska självbiografier i l i t t e r a t u r h i s t o r i e n , vilket är d e t p r i m ä r a syftet m e d d e n n a artikel. M e n d e t ä r o c k s å i n t r e s s a n t att t i l l ä m p a S m i t h s t a n k e g å n g a r o m kvinnlig självbiografi s o m e n p r o t e s t m o t o f r i h e t o c h marginaliser i n g p å ett m a t e r i a l h ä m t a t f r å n e n u t o m e u ropeisk litteratur. "Sanningen " om livsberättelsen Först n å g o t o m b e g r e p p e t "självbiografier". B r u k a t i d e n n a artikel är d e t synonymt m e d "livsberättelser". Dessa k a n h a olika karaktär. D e k a n till e x e m p e l vara av m e m o a r - t y p , det vill säga l e v n a d s m i n n e n s o m h u v u d s a k l i g e n k o n c e n t r e r a r sig p å historisk o c h social faktaf ö r m e d l i n g ("det o f f e n t l i g a livet") eller vara r e n o d l a d e självbiografier som sätter d e n personliga u t v e c k l i n g e n o c h e r f a r e n h e t e n ("privatlivet") i c e n t r u m f ö r h a n d l i n g e n . D ä r e m o t i n n e f a t t a s i n t e brev eller d a g b ö c k e r o c h inte h e l l e r r o m a n e r i t e r m e n självbiografi s o m d e n a n v ä n d s här. Visserligen kan r o m a n e r vara självbiografiska, m e n r o m a n t e x t e n är ä n d å i g r u n d e n e n fiktion som i n t e u t g e r sig f ö r att vara historiskt exakt. L ä s a r k o n t r a k t e t kan därf ö r sägas vara radikalt a n n o r l u n d a m e l l a n självbiografin å d e n e n a sidan o c h d e n självbiografiska r o m a n e n å d e n a n d r a . J a g t r o r att läsarens f ö r v ä n t n i n g a r på s a n n i n g s h a l t e n hos t e x t e n skiljer sig åt m e l l a n d e m p å ett sätt som liknar r e l a t i o n e r n a m e l l a n e n f a c k b o k i historia o c h e n historisk r o m a n . 9 D e t är d e n n a , som jag ser det, principiella särart n ä r d e t gäller läsarkontraktet som exklud e r a r självbiografiska r o m a n e r från p r i m ä r m a terialet till d e n n a artikel m e d ett u n d a n t a g , Drömmar om frihet. Berättelser-från mitt barndoms harem (1994) av d e n m a r o c k a n s k a sociologen och feministen Fatima Mernissi (f. 1940). Denn a text b e h a n d l a s d ä r f ö r att d e n så försåtligt utger sig för att vara ett historiskt d o k u m e n t . Det vill säga d e n g e r sken av att vara exakt m o t historien o c h byggd på t r a n s p a r e n t faktaåtergivning, n ä r d e n i själva verket är e n u p p d i k t a d berättelse p å verklighetsgrund. E x e m p l e t illustrerar livsberättelsens d u b b e l h e t . D e n är inte b a r a ett vittnesmål o c h d o k u m e n t u t a n också e n litterär skapelse och konst. O c h e n b a r t utif r å n texten går d e t inte att skilja fakta o c h fiktion åt. D e n n a d u b b e l h e t p r o b l e m a t i s e r a r tolkn i n g e n av all självbiografi. Var ska läsaren fokusera? På d e t som r e p r e s e n t e r a s ("livet") eller p å r e p r e s e n t a t i o n e n ("skriften")? E x e m p l e t Drömmar om fri het visar vidare h u r ( d e n f ö r e s t ä l l d e ) läsaren p å v e r k a r t e x t e n . O r i g i n a l t e x t e n skrevs o c h gavs u t p å engelska m e d t a n k e på e n i n t e r n a t i o n e l l publik. 1 0 En detalj s o m visar d e t t a k o n t e x t u e l l a f ö r h å l l a n des betydelse f ö r i n n e h å l l e t är i n l e d n i n g e n u r Drömmar om frihet s o m lyder: Jag föddes år 1940 i ett harem i Fez, en marockansk stad från 800-talet, fem hundra mil väster om Mecka och hundra mil söder om Madrid, en av de kristnas farliga huvudstäder. Min far sa att svårigheterna med de kristna, alldeles som med kvinnor, började när hudud, den heliga gränsen, inte blir respekterad. 11 B e h o v e t att f ö r k l a r a vad f ö r slags plats Fez är ("en m a r o c k a n s k stad f r å n 800-talet") o c h var d e n ligger ( " f e m h u n d r a mil väster o m M e c k a o c h h u n d r a mil s ö d e r o m M a d r i d " ) u p p s t å r e n d a s t o m d e n t ä n k t e läsaren ä r obek a n t m e d a r a b v ä r l d e n o c h dess g e o g r a f i . N ä m n a n d e t av M e c k a i första m e n i n g e n p å e n sekularistisk m a r o c k a n s k a s b a r n d o m s s k i l d r i n g tyder också p å e n s å d a n implicii läsare. D e t t a symbol-ord är avsett att visa f ö r f a t t a r e n s i d e n t i f i k a t i o n m e d d e n arabisk-islamiska kult u r e n k o n t r a d e n e u r o p e i s k t - k r i s t n a o c h sätter h e n n e i ett m o t s a t s f ö r h å l l a n d e till läsaren. A n t a g o n i s m e n förstärks av adjektivet "farliga" som b e s k r i v n i n g p å kristna städer. Att konflikt e n k r i s t n a - m u s l i m e r f ö r e g å r k o n f l i k t e n kvinn o r - m ä n m e d vilken d e n liknas i a n d r a m e - 73 n i n g e n , speglar att b o k e n s t e m a är kulturk a m p i h ö g r e g r a d än k v i n n o k a m p , vilket läsaren k a n s k e i n t e h a d e v ä n t a t sig m e d t a n k e på b o k e n s titel d ä r f r i h e t ställs m o t h a r e m . H a r e m s o m symbol för o f r i h e t a p p e l e r a r j u starkt till västerländska läsare, f ö r vilka h a r e m är själva a r k e t y p e n f ö r d e t k v i n n o f ö r t r y c k a n d e "orientaliska" s a m h ä l l e t . Även o m Mernissis b e r ä t t e l s e p å y t p l a n e t b e k r ä f t a r b i l d e n av h a r e m , d e t vill säga kvinnokollektivet i d e n t r a d i t i o n e l l a s t o r f a m i l j e n , som ett fängelse, u n d e r m i n e r a r d e n p å ett d j u p a r e plan d e n n a uppfattning. När författar e n hyllar h a r e m s m i l j ö n f ö r dess v a r m a a t m o sfär, i n t e l l i g e n t a k v i n n o r o c h rika t r a d i t i o n n ä r d e t gäller m a t l a g n i n g , s å n g o c h musik o c h h a n d a r b e t e , f ö r v a n d l a s h a r e m f r å n symbol för f å n g e n s k a p till symbol f ö r kulturell stolthet. Mernissis r o m a n t i s k a f r a m s t ä l l n i n g av sin lyckliga b a r n d o m f u n g e r a r i t e x t e n m e r s o m försvar f ö r d e n e g n a k u l t u r e n m o t d e n h o t a n d e f r ä m m a n d e än som kritik av i n h e m ska m i s s f ö r h å l l a n d e n . Naturligtvis är d e t svårt att r e n o d l a betydelsen av d e n tilltänkte läsar e n o c h d e n litterära k o n t e x t e n f ö r vad e n historia b e r ä t t a r o c h p å vilket sätt d e t görs. B e r o r d e n idylliska f r a m s t ä l l n i n g e n h o s Mernissi p å att e r f a r e n h e t e n av h a r e m s u p p v ä x t e n faktiskt u p p l e v d e s s o m lycklig av "flickan-som-var" eller p å att "kvinnan-som-är" h a r ett b e h o v av att k o n s t r u e r a d e n så i e n d i s k r i m i n e r a n d e o m givning? Svaret p å f r å g a n finns inte b a r a i text e n s s t r u k t u r e r u t a n också i d e n faktiske läsar e n s f ö r m å g a / v i l j a att avkoda d e m . S o m e n av figurerna i Drömmar om frihet u t t r y c k e r d e n n a e g e n s k a p h o s språket: "Orden är som lökar", sa hon. "Ju fler skal man tar bort, desto fler innebörder hittar man. Och när man börjar upptäcka många innebörder i ett ord, då blir frågan om rätt eller fel oväsentlig. Alla de där frågorna om harem som du och Samir har ställt är nog bra, men det finns alltid mer att upptäcka." 12 Att d e t alltid finns m e r att u p p t ä c k a gäller i d e t h ä r fallet som sagt i n t e m i n s t t e x t e n själv. T r o t s att b o k e n Drömmar om frihet f ö r e s p e g l a r läsaren att vara historiskt s a n n , är b e r ä t t e l s e n b e f o l k a d av fiktiva p e r s o n e r o c h fylld av påh i t t a d e h ä n d e l s e r , b e k ä n n e r Mernissi i en tid- Petra, J o r d a n i e n . Foto: Kerstin W S h a n d s . n i n g s i n t e r v j u . ' 1 H o n h a r d o c k p å e t t tveksamt sätt u n d a n h å l l i t läsaren d e n n a i n f o r m a t i o n i sin bok, f ö r m o d l i g e n f ö r att ge t e x t e n h ö g r e t r o v ä r d i g h e t s v ä r d e ä n d e n skulle h a f t som rom a n . M å n g a läsare kan m e d a n d r a o r d förväntas läsa b e r ä t t e l s e n "felaktigt" som d o k u m e n t ä r . F r å g a n är förstås o m e r f a r e n h e t e n som f ö r m e d l a s ä r m i n d r e s a n n f ö r det? Dikten är k a n s k e r e n t a v s a n n a r e än v e r k l i g h e t e n , som d e t i b l a n d påstås? Olyckligt bortgift 13-åring blir topp-politiker I arabisk l i t t e r a t u r i e g e n t l i g m e n i n g tycks d e t vara e n egyptiska s o m står f ö r d e n första självb i o g r a f i n av betydelse, n ä m l i g e n d e n arabiska feminismens portalfigur H u d a Sha'rawi (1879-1947). M o t slutet av sitt liv d i k t e r a d e h o n sina m e m o a r e r , Mudhakkirat Huda Sharawi ( H u d a Sha'rawis m e m o a r e r , 1981), till e n 74 m a n l i g privatsekreterare. 1 4 D e n n e sköt s e d a n m e l l a n arabiska m a k a r s o m skiljer sig m a r k a n t u p p p u b l i c e r i n g e n av t e x t e n i m e r ä n 30 år. Vi f r å n d e n idylliska f ö r h ä r s k a n d e i d e n patriark a n b a r a s p e k u l e r a o m v a r f ö r h a n h a n d l a d e kala d i s k u r s e n : så. Dels var d e t politiska k l i m a t e t i Nassers Ska inte myndigheterna enligt allmän lag Egypten p å 1950- o c h 60-talen i n t e fritt, vilket straffa den person som genom överträdelse kan ha påverkat dröjsmålet, m e n texten h a d e berövar en annan friheten och låser in dennaturligtvis inte h e l l e r s a m m a historiska inne under kortare eller längre tid? Eller straftresse f r å n b ö r j a n s o m d e n s e n a r e fått. fa den person som genom överträdelse beH u d a Sha'rawi h a d e e n b i l d a d egyptiska u r sudlar en annans heder och smädar och förövre m e d e l k l a s s e n s o m t ä n k t läsare f ö r sitt talar denne? Eller straffa den person som ska"liv", o c h d ä r m e d e n s o m var insatt i E g y p t e n s dar en annan, hur ringa skadan än må vara? historia.' 1 Kanske j u s t d ä r f ö r f r a m s t å r h e n n e s Dessa skydd mot lagöverträdelser omfattar text s o m a n n o r l u n d a m o t vårt tidigare e x e m varje medborgare, utom den olyckliga gifta pel såtillvida som syftet är i n t e r n samhällskrikvinnan om förövaren är hennes make. Han tik s n a r a r e ä n e x t e r n k u l t u r a p o l o g i . M e n d e n låser in henne utan att straffas för det! Han smädar h e n n e utan att straffas för det! Han n a skillnad b e r o r k a n s k e också p å att H u d a slår henne utan att straffas för det! Alla dessa Sha'rawi var e n inflytelserik politiker o c h som brott begås i religionens namn [islam], men s å d a n inställd p å p o l e m i k . vi är övertygade om att religionen är oskyldig I n n e h å l l s m ä s s i g t liknar h e n n e s "kvinnliga" i sammanhanget. Beviset för detta är Hans m e m o a r e r m å n g a m a n l i g a politikers m e m o a ord: "Kvarhållen dem ej med våld för att berer. D e n är u p p f y l l d m e d r e f e r a t av m ö t e n , gå överträdelser" [Kor 2: 229]. Likaså Hans sammanträden, förhandlingar och demonord: "Sedan mån i behålla dem i godo eller strationer, beskriver v e r k s a m h e t e r n a i delegalåta dem gå mot ärlig gottgörelse" [Kor tioner, k o m m i t t é e r o c h o r g a n i s a t i o n e r o c h ci2:231]. 16 t e r a r m ä n g d e r m e d tal, p r o t o k o l l , skrivelser, artiklar, brev o c h a n d r a d o k u m e n t . H e n n e s H u d a S h a ' r a w i s m e m o a r e r finns delvis livsberättelse h a n d l a r förstås också o m d e idé- ö v e r s a t t a till e n g e l s k a s o m Harem Years}' D e n e r som låg b a k o m e n g a g e m a n g e t . F ö r f a t t a - j u s t c i t e r a d e skrivelsen s a k n a s e m e l l e r t i d i r e n s strävan e f t e r s a m h ä l l s f ö r ä n d r i n g h a d e ö v e r s ä t t n i n g e n . G r o v t r ä k n a t å t e r g e r övertvå h u v u d m å l , n a t i o n e l l t o b e r o e n d e o c h jäm- s ä t t n i n g e n b a r a första h ä l f t e n av o r i g i n a l t e x likhet m e l l a n k ö n e n . M o t s t å n d a r e var i e n a t e n , d e n d e l s o m f r ä m s t s k i l d r a r u p p v ä x t e n . fallet d e n e n g e l s k a i m p e r i a l i s m e n s o m neka- M e n d e t ä r i n t r e s s a n t l ä s n i n g n o g . H u d a d e Egypten full självständighet, o c h i d e t an- S h a ' r a w i s e x o t i s k a b a k g r u n d s o m d o t t e r till d r a d e n p a t r i a r k a l a t r a d i t i o n e n som gav m a n - e n p a s c h a o c h h a n s tjerkessiska k o n k u b i n , n e n all m a k t i f a m i l j e n o c h samhället. F ö r att h e n n e s b a r n d o m b l a n d t j ä n a r e o c h t j ä n a r i n n å d e t första m å l e t a r b e t a d e h o n i n o m d e t na- n o r (eg. slavar o c h s l a v i n n o r ) i ett överklasstionalistiska Wafd-partiet, m e d a n h e n n e s fe- h e m , d ä r d e t r å d d e strikt s e g r e g e r i n g m e l l a n m i n i s m k a n a l i s e r a d e s i Egyptiska K v i n n o u n i o - k ö n e n , o c h h e n n e s gradvisa f ö r k a s t a n d e av n e n , som h o n själv bildat år 1923. Kvinno- t r a d i t i o n e n ä r s p ä n n a n d e stoff. Att läsa o m u n i o n e n k r ä v d e f r a m f ö r a l l t u t b i l d n i n g f ö r h u r H u d a k n a p p t 13 å r g a m m a l blev olyckkvinnor, m e n också att f a m i l j e l a g s t i f t n i n g e n ligt b o r t g i f t m e d e n t r e t t i o å r ä l d r e k u s i n är skulle r e f o r m e r a s f ö r att f ö r b ä t t r a m a k a n s g r i p a n d e . B e r ä t t a r j a g e t s syn p å d e n e g n a u p p f o s t r a n ställning i ä k t e n s k a p e t . D ä r f ö r f ö r e s l o g organ i s a t i o n e n i n s k r ä n k n i n g a r i r ä t t e n till m å n g - är i h u v u d s a k m ö r k o c h negativ, m e n h e m gifte, f ö r b u d m o t g i f t e r m å l m e d m i n d e r å r i g a , m i l j ö n beskrivs ä n d å p å ett ställe i t e x t e n s o m f ö r b u d ntot o m o t i v e r a d skilsmässa, samt rätts- ett paradis. 1 8 Att i n t e d e n n a a s p e k t b e t o n a t s skydd f ö r d e n gifta k v i n n a n g e n t e m o t m a k e n m e r kan b e r o p å d e n t ä n k t a läsaren. O m e d i fall av ö v e r g r e p p i h e m m e t . I e n skrivelse veten o m att h e n n e s f r a m t i d a p u b l i k tack vare ställd till d e n egyptiska r e g e r i n g e n av d e n 21 e n engelsk ö v e r s ä t t n i n g k o m m e r att bli g l o b a l n o v e m b e r 1926 får vi e n bild av f ö r h å l l a n d e t k ä n n e r Sha'rawi inget b e h o v av att idealisera 75 eller försvara sitt arabiska u r s p r u n g o c h sin egyptiskhet, ( s o m f ö r övrigt p r ä g l a d e s lika m y c k e t av turkisk o c h f r a n s k k u l t u r s o m av arabisk). H a d e h o n vetat eller velat att h e n n e s läsare skulle vara "västerlänningar", h a d e h e n n e s skildring k a n s k e blivit m e r positiv. N ä r h e n n e s d e l t a g a n d e i d e n i n t e r n a t i o n e l l a kvinn o k o n f e r e n s e n i R o m 1923 kritiserades av e n d e l m ä n i h e m l a n d e t , f ö r s v a r a d e h o n sig i e n t i d n i n g s a r t i k e l m e d att syftet var n a t i o n e l l t , n ä m l i g e n att: låta den egyptiska kvinnan uppträda i verkligheten inför den västerländska kvinnan, som inte vet ett dugg om h e n n e utan bär på en massa vanföreställningar om henne från böcker med kolonialistisk propaganda, för att visa att den moderna egyptiska kvinnan är nästan lika civiliserad [ d v s modern, ö. a.] som den västerländska och att islam har tillförsäkrat h e n n e rättigheter som den västerländska kvinnan själv önskar att hon kunde O 19 uppnå. Trots d e n nationalistiska g l ö d e n är d e r a s fem i n i s m tydligt västinspirerad. D e t f i n n s e m e l l e r t i d i a r a b v ä r l d e n också e n kvinnorörelse djupare rotad i d e n inhemska islamiska k u l t u r t r a d i t i o n e n , e n m i n d r e sektilär o c h m e r religiös k v i n n o r ö r e l s e o m m a n så vill. 23 E n viktig f ö r e t r ä d a r e f ö r d e n n a h a r varit d e n egyptiska p r o f e s s o r n i islamisk i d é h i s t o r i a 'Aisha ' A b d a l - R a h m a n (f. 1913), s o m skrivit r o m a n e r o c h noveller j ä m t e e n d i g e r s a m l i n g vetenskapliga verk u n d e r p s e u d o n y m e n Bint al-Shati', "Flickan p å s t r a n d e n " . 2 4 B l a n d a n n a t h a r h o n blivit k ä n d f ö r sina i d e a l i s e r a n d e biografiska s t u d i e r över k v i n n o r i d e t tidiga islam. H e n n e s självbiografi Ala aljisr (På b r o n , 1967) b e r ä t t a r historien o m h u r e n u n g begåvad flicka i e n religiös familj p å 1920-talet kämp a r sig f r a m till universitetet o c h e n k a r r i ä r som yrkeskvinna. F a d e r n var e n konservativ m a n , sufier o c h religiöst lärd, som avskydde sekulär u t b i l d n i n g . D ä r e m o t var h a n positiv till H a d e Sha'rawi h a f t e n icke-arabisk läsare i å t a n k e n ä r h o n skrev sina m e m o a r e r h a d e d e k a n s k e givits ett l i k n a n d e apologetiskt syfte, att framställa d e n egyptiska k v i n n a n s liv i e n solig d a g e r ? Förtäckt självbiografi Vid sidan av H u d a Sha'rawis m e m o a r e r h a r k v i n n o r ö r e l s e n i a r a b v ä r l d e n avsatt spår i f o r m av m å n g a a n d r a självbiografiska d o k u m e n t . Libanesiskan ' A n b a r a Salam al-Khalidi b e r ä t t a r o m sitt privatliv o c h sin k a r r i ä r i Jaivla f i al-dhikrayat bayn Lubnan wa-Filastin (En resa i m i n n e t m e l l a n L i b a n o n o c h Palestina, 1978) ,2" R o m a n f ö r f a t t a r e n o c h a m b a s s a d ö r s h u s t r u n Salma H u f f a r al-Kuzbari (f. 1922) f r å n Syrien h a r skrivit självbiografin 'Anbar wa-ramad ( A m b r a o c h aska,1970). 2 1 F r å n samm a l a n d h a r T h u r a y y a al-Hafiz gett u t två volymer m e d m i n n e n f r å n d e n arabiska kvinnorörelsens barndom.22 Det g e m e n s a m m a för dessa k v i n n o r är att d e k o m m e r f r å n samhällets elit, o f t a f r å n d e n a b s o l u t a överklassen, som f ö r e a n d r a samhällsskikt p å v e r k a d e s i sin a l e v n a d s m ö n s t e r o c h åsikter av d e politiska och kulturella strömningarna i omvärlden. Petra, J o r d a n i e n . Foto: Kerstin W S h a n d s . 76 u t b i l d n i n g av d e n "rätta" sorten, v a r f ö r h a n själv i h e m m e t u n d e r v i s a d e sin d o t t e r i Koran e n o c h d e religiösa s k r i f t e r n a f r å n späd ålder. M e n 'Aisha var i n t e n ö j d m e d d e t t a u t a n ville gå i "vanlig" skola som sina flickkamrater. H o n v ä n d e sig d ä r f ö r till sin mor, som i smyg o c h i strid m e d m a k e n s u t t a l a d e vilja h j ä l p t e h e n n e att o r d n a m e d skolgång u t a n f ö r h e m m e t trots allt. A n d r a släktingar i n t e r v e n e r a d e också till h e n n e s fördel, m e n vägen f r a m å t var ä n d å ofta b å d e knagglig o c h långsam till följd av shejkens obstruktion. Bint al-Shati' skriver n e r sin levnadssaga som tröst e f t e r d e n älskade m a k e n s d ö d . Texten i 'Ala al-jisr inleds o c h avslutas m e d ett antal d i k t e r som h a n d l a r o m s o r g e n e f t e r d e n nyligen b o r t g å n g n e livskamraten, d ä r diktjaget f i n n e r sig e n s a m l ä m n a d kvar "på b r o n " (= titeln 'ala al-jisr) m e l l a n liv o c h d ö d p l å g a d av sina m i n n e n . M e n d e t elegiska t o n f a l l e t f r å n d i k t r a m e n e k a r också i h u v u d t e x t e n . Eftersom elegin, al-ntha'/al-marthiyya, räknas som e n klassisk g e n r e i arabisk poesi väcker sorget e m a t associationer till t r a d i t i o n e n . I d e n h a r elegin f r å n förislamisk tid o c h f r a m å t särskilt odlats av kvinnliga poeter. 2 '' Bint al-Shati' utnyttjar m e d a n d r a ord en konventionell kvinnlig f ö r f a t t a r r o l l f ö r att b e r ä t t a e n radikalt ny historia, vilket g ö r h e n n e s text till ett f ö r e g å n g s v e r k . N ä r h o n u t f o r m a r sin livsberättelse s o m e n s o r g e s å n g över m a n n e n anv ä n d e r h o n e n g a m m a l m o d e l l för nya syften. H y l l n i n g e n till d e n d ö d e m a k e n blir e n förev ä n d n i n g f ö r att b e r ä t t a o m sig själv. F e d w a Malti-Douglas h a r h ä v d a t att A b l a al-Ruwaynis m i n n e s b o k al-Janubi (Mannen f r å n s ö d e r n , 1985) till h e n n e s d ö d e m a k e s ära, d e n egyptiske p o e t e n Amal D u n q u l (1940-1983), i n n e b ä r ett b r o t t i d e n arabiska litterära t r a d i t i o n e n . Malti-Douglas p å s t å r att d e t är ett r e v o l u t i o n ä r t n y d a n a n d e d r a g n ä r Ruwayni u t n y t t j a r p r e s t i g e n h o s e n s a n k t i o n e r a d kvinnlig poetisk f o r m , al-marthiyya, för att skriva e n p r o s a b i o g r a f i över m a k e n , e n biografi som i själva verket är e n f ö r t ä c k t självbiografi. 2 7 E m e l l e r t i d f ö r e f a l l e r ' Ala al-jisr vara ett m y c k e t tydligare o c h tidigare e x e m p e l ä n alJanubi p å h u r d e n klassiska kvinnliga f ö r f a t tarrollen k u n n a t o m f o r m a s och omsättas i en ny praktik. Bint al-Shati' tolkar i sin självbiografi sitt u p p r o r m o t f a d e r n o c h h a n s f ö r l e g a d e kvinnosyn som s a n k t i o n e r a t av G u d . "Det var G u d s vilja o c h effektiva ö n s k a n " att h o n blev olydig. 2 8 D e t var också G u d som l e d d e h e n n e till universitetet, d ä r h o n m ö t t e sin blivande m a k e . G u d s vilja f a n n s h e l a t i d e n b a k o m h e n n e s e g e n s o m e n d o l d kraft. Varför blev mitt liv som det blev? Detta är d e n f r å g a f ö r f a t t a r e n f ö r s ö k e r besvara m e d sin text. H u r k o m d e t sig e g e n t l i g e n att h o n , en e n k e l flicka f r å n e n liten landsortsstad, f a n n k ä r l e k e n i e n m a n o c h miljö som var så helt f r ä m m a n d e f ö r h e n n e s e g e n släkt o c h omgivning? H u r gick d e t till n ä r h o n f a n n väg e n till e n o s a n n o l i k a k a d e m i s k karriär? På ytan är d e t tack vare o f ö r v ä g e n h e t , b e g å v n i n g o c h vilja s o m h o n lyckas, m e n i g r u n d o c h b o t t e n är svaret ö d e t finner h o n . D ä r f ö r slutar h e n n e s berättelse i tjugofemårsåldern, när h o n m ö t t m a n n e n i sitt liv o c h f u n n i t sin livsu p p g i f t p å universitetet. Då är G u d s p l a n f ö r h e n n e fullbordad. Bint al-Shati' h a d e e n folklig b a k g r u n d . H o n var e n av d e första k v i n n o r n a u r d e bred a l a g r e n som k u n d e t i l l g o d o g ö r a sig d e n h ö g r e u t b i l d n i n g s o m d e tidiga f e m i n i s t e r n a m e d H u d a ShaTawi i spetsen k ä m p a t h å r t för. Ar 1929 ö p p n a d e s d e t statliga universitetet i Kairo f ö r k v i n n o r . B i n t al-Shati' blev a n t a g e n sex år s e n a r e . I h e n n e s självbiografi g ö r berättarjagets e n k l a b a k g r u n d h e n n e m e d v e t e n o m att d i s k r i m i n e r i n g e n i s a m h ä l l e t i n t e b a r a baseras p å k ö n u t a n också p å b ö r d o c h p e n g ar. H e n n e s kritik riktar sig d ä r f ö r inte b a r a m o t otidsenliga t r a d i t i o n e r som d i s k r i m i n e r a r k v i n n o r o c h f ö r k r y m p e r m ä n , u t a n också m o t d e n t r a d i t i o n e l l a e k o n o m i s k a o c h sociala o j ä m l i k h e t e n s o m g y n n a r rika f ö r ä l d r a r s b a r n p å fattigas b e k o s t n a d . Detta b r e d a r e rättviset e m a var e n ny i n g r e d i e n s i d e n arabiska könsr o l l s d e b a t t e n typiskt f ö r d e t socialistiska sextiotalet d å Ala al-jisr skrevs, m e n d e t är också k o m p a t i b e l t m e d d a g e n s islamistiska diskurs. Ä n d å är Ala al-jisrxarken n å g o n socialistisk eller islamistisk p a m f l e t t . O c h även o m b o k e n h a n d l a r o m e n flickas u p p r o r m o t e n s t r ä n g o c h konservativ far så är d e n h e l l e r i n t e deklarerat "feministisk". D e n beskriver h u v u d p e r s o n e n s s j ä l v s t ä n d i g h e t s k a m p som e n f r å g a 77 o m g e n e r a t i o n s m o t s ä t t n i n g a r i lika h ö g g r a d s o m e n f r å g a o m k ö n s r o l l s m o t s ä t t n i n g a r . Islams kvinnosyn ifrågasätts till e x e m p e l inte, b a r a d e n t r a d i t i o n e l l a t i l l ä m p n i n g e n av d e n . D e t t a f ö r k l a r a r v a r f ö r f ö r f a t t a r e n v a r k e n av egyptiska f e m i n i s t e r eller f u n d a m e n t a l i s t e r h a r ansetts f ö r tillräckligt radikal. 3 " Ä n d å g e s t a l t a r b e r ä t t e l s e n tydligt e n g r u n d p r i n c i p som Hilary Kilpatrick, f r a m s t å e n d e kvinnlig arabist, f ö r k l a r a t d o m i n e r a r d e n kvinnliga arabiska l i t t e r a t u r e n , n ä m l i g e n strävan e f t e r frihet. 3 1 O c h k a n s k e d e n g e r ett e x e m p e l p å h u r d e n n a p r i n c i p k a n utsträckas till att o m f a t t a b å d a k ö n e n s befrielse i arabv ä r l d e n s n a r a r e ä n blott d e t enas, ty k v i n n o r är j u i n t e b a r a k v i n n o r u t a n m ä n n i s k o r också. Identifikationen m e d en "hjälte"/"hjältinna" som k ä m p a r f ö r sin f r i h e t ä r j u i n t e k ö n s b u n den. Åtminstone genomsyrar temat "frihetens g r ä n s e r " e n b e t y d a n d e d e l av d e n litterära p r o d u k t i o n e n i sin helhet. 3 2 O m m a n j ä m f ö r arabiska k v i n n o r s självbiografier m e d arabiska m ä n s så f i n n e r m a n att s a m m a strävan e f t e r p e r s o n l i g frigörelse p r ä g l a r m å n g a av d e m , fast b o j o r n a skiftar. N å g r a e x e m p e l p å manliga livsberättelser som också är skildringar av e n p e r s o n l i g f r i g ö r e l s e p r o c e s s är till e x e m p e l A h m a d A m i n , Hayati (Mitt liv, 1950-52) [översatt till engelska s o m My Life, L e i d e n , 1978], Tawftq al-Hakim, Sijn al-'umr (Livets fängelse, 1964) [till e n g e l s k a som The Prison of Life, Kairo, 1992], o c h H i s h a m Sharabi, al-Jamr wa-l-ramad ( G l ö d e n o c h askan, 1978). K a m p e n m o t stela t r a d i t i o n e r i familj o c h samhälle, m o t utländsk d o m i n a n s och arrogans, m o t den m ä n s k l i g a tillvarons sorg o c h tragik, f ö r e n a r b å d e k v i n n o r o c h m ä n i d e n arabiska självbiog r a f i n , s o m d ä r m e d g e r k o n s t n ä r l i g t uttryck f ö r e n samhällssträvan som d o m i n e r a t arabvärlden u n d e r detta århundrade, nämligen f o r ä n d i n g . Enligt d e n palestinske s o c i o l o g e n o c h r o m a n f ö r f a t t a r e n H a l i m Barakat, "what bas p r e o c c u p i e d Arabs in t h e last c e n t u r y a n d a half has n o t b e e n a wish f o r c o n t i n u i t y a n d p e r p e t u a t i o n of t h e d o m i n a n t o r d e r , b u t f o r t h e a c h i e v e m e n t of c h a n g e " . 3 3 Mot d e n n a t o l k n i n g k a n m a n förstås invända, s o m S i d o n i e S m i t h gör, att k v i n n o r s o m i sina självbiografier a n p a s s a r sig till m a n l i g a k r i t e r i e r f ö r g e n r e n o c h som visar solidaritet m e d dess m o d e l l av individualism, till e x e m pel g e n o m att stoltsera m e d e n o f f e n t l i g karriär p å m a n s s a m h ä l l e t s villkor, e n s å d a n kvinn a blir e n fallisk kvinna. H o n b i d r a r till att hålla k a t e g o r i e r n a m ö d r a r , systrar o c h d ö t t r a r u n d e r t r y c k t a i d e t p a t r i a r k a l a systemet g e n o m sin a n t i - f e m i n i n a attityd, sitt b e j a k a n d e av d e t f a d e r l i g a o c h sitt f ö r n e k a n d e av d e t m o d e r l i ga i n o m sig. 34 M e n till syvende o c h sist k a n inte e n s d e t t a " f ö r ä d e r i " m o t d e t "äkta" kvinnliga, ( s o m S m i t h klokt n o g u n d v i k e r att f ö r s ö k a p r e c i s e r a ) , u n d g å att störa d e n m a n l i g a h e g e monistiska d i s k u r s e n , f i n n e r h o n : However compromised the autobiographer's struggle with self-representation, her very assumption of the power of public self-promotion challenges the ideals and the norms of the phallic order and represents a form of disorder, a kind of heresy exposing a transgressive female desire. [...] Thus the self-representation she publicizes becomes a "herretic narrative," [...] Det finns inget hemskare brott än att begrava sitt jag I a r a b v ä r l d e n är Egypten d e t l e d a n d e l a n d e t n ä r d e t gäller litteratur. D ä r f ö r är d e t lättast att f i n n a t e x t e r d ä r i f r å n också n ä r d e t gäller självbiografier av kvinnor. F ö r u t o m d e r e d a n givna e x e m p l e n f i n n s d e t f l e r a a n d r a . Förlagsd r o t t n i n g e n Ruz F a t i m a al-Yusufs m e m o a r e r k o m u t p å 1950-talet, 3 6 j o u r n a l i s t e n M u n i r a T h a b i t s r e d a n å r 1945. 37 D e t Muslimska Brödr a s k a p e t h a r e n k v i n n o s e k t i o n vars g r u n d a r e Zaynab al-Ghazzali h a r skrivit f ä n g e l s e m e m o a rer. 3 8 För ett p a r år s e d a n gav e n a n n a n typ av feminstisk p i o n j ä r också u t sina "personliga ant e c k n i n g a r " , s o m h o n kallat d e m i u n d e r t i teln. D e t var d e n k ä n d a vänsteraktivisten, förf a t t a r e n o c h a k a d e m i k e r n Latifa al-Zayyat (1923-1996) som enligt r e c e n s e n t e r n a b r ö t ny m a r k i d e n självbiografiska g e n r e n . 3 9 I h e n n e s livsberättelse är d e n t r a d i t i o n e l l a kronologiska eller t e m a t i s k a s t r u k t u r e n ersatt av e n m e r c o l l a g e a r t a d k o m p o s i t i o n . Visserligen b ö r j a r t e x t e n m e d e n k o n v e n t i o n e l l uppväxtskildring, o m ä n osedvanligt rik p å känsla o c h f i n a 78 Madain-Saleh, Saudiarabien. F o t o : Kerstin W S h a n d s . 79 detaljer, m e n s e d a n b l a n d a s n u o c h d å p å ett originellt sätt. G e n o m att i n k l u d e r a f r a g m e n t av ä l d r e t e x t e r f r a m p l o c k a d e u r " b y r å l å d a n " och skärskåda tidigare i d e n t i t e t e r g e n o m d e m , "flickan", " d e n u n g a r e v o l u t i o n ä r a k v i n n a n " , "lyxhustrun", söker f ö r f a t t a r e n lösa j a g e t s gåta. H o n h a r varit m å n g a p e r s o n e r i sitt liv. H u r h ä n g e r d e i h o p m e d v a r a n d r a ? Vem är h o n e g e n t l i g e n ? H o n h a r varit kluven m e l l a n ett politiskt asexuellt j a g a b s o r b e r a t i d e t offentliga o c h ett individualistiskt sexuellt j a g h ä n g i ven d e n privata lyckan. M e n att låta " k a m p e n " eller " k ä r l e k e n " styra livet är lika illa, förstår h o n n u . "Det f i n n s i n g e t h e m s k a r e b r o t t ä n att b e g r a v a sitt jag", säger h o n , vare sig d e t är i e n politisk sak eller i e n a n n a n p e r s o n (s. 55). Frihetslängtan och frigörelsen som textens b ä r a n d e t e m a gestaltas dels i berättar-jagets d i r e k t a k o m m e n t a r e r , dels i valet av e p i s o d e r . Viktiga s å d a n a är till e x e m p e l skilsmässoförh a n d l i n g e n p å a d v o k a t k o n t o r e t o c h fångvisit a t i o n e n i fängelset, d ä r Latifa al-Zayyat p å g r u n d av sitt kritiska s a m h ä l l s e n g a g e m a n g satt i n t e r n e r a d e n p e r i o d 1981 i sällskap m e d b l a n d a n d r a Nawal al-Sa'dawi. "Visitationen" h a r också fått ge n a m n åt b o k e n , Hamlat taftish p å arabiska, s o m e n m e t a f o r f ö r s ö k a n d e t efter personlighetens hemlighet.4" B å d e d e n n a b o k o c h k v i n n a n som skrev d e n ä r viktiga i d e n s a m t i d a egyptiska o c h arabiska l i t t e r a t u r h i s t o r i e n . D ä r f ö r är d e t lovvärt att t e x t e n översatts i n t e r n a t i o n e l l t till flera språk. D e t h a r skett i n o m r a m e n f ö r ett stift e l s e f i n a n s i e r a t ö v e r s ä t t n i n g s p r o j e k t kallat Mémoires de la Méditerranée till stöd f ö r utgivn i n g e n av arabiska livsberättelser av olika slag i E u r o p a . Tack vare d e t t a p r o j e k t ges f ö r närv a r a n d e ett b r e t t urval m o d e r n a arabiska självbiografiska t e x t e r ut p å olika e u r o p e i s k a språk, svenska inkluderat. 4 1 s a m m a sak g e r d e n r o m a n t i s k a p o e t e n Jalila Rida, n a t i o n e l l t b e r ö m d p å 1950-talet m e n sed a n m e r eller m i n d r e bortglömd. 4 "' H o n h a r skrivit e n k o r t sympatisk självbiografi kallad Safahat min hayati (Sidor u r mitt liv,1986), som Salwa Bakr, i n t e r n a t i o n e l l t e r k ä n d kvinnlig rom a n f ö r f a t t a r e f r å n Egypten, a n s e r är e n av d e allra bästa b ö c k e r n a i g e n r e n . 4 3 D ä r b e r ä t t a r Rida e n k e l t o c h u p p r i k t i g t o m sin k a m p f ö r att g e sin f ö r s t å n d s h a n d i k a p p a d e son e n trygg o c h g o d tillvaro i e n h å r d värld u t a n stöd f r å n b a r n a f a d e r n , som h o n tidigt skiljt sig f r å n . H o n f ö r f a t t a r typiskt n o g sin livsberättelse efter s o n e n s b o r t g å n g f ö r att k o m m a över sorg e n e f t e r h o n o m , vilket e m e l l e r t i d avslöjas först m o t slutet av b o k e n . 4 4 F r a m till dess h a r h e n n e s historia misslyckade r e l a t i o n e r m e d m ä n s o m ett ledmotiv, ett t e m a som slås a n red a n p å första sidan: Jag älskar ärlighet av hela mitt hjärta. Därför har jag inte kunnat älska en enda man som jag mött i mitt liv. Ingen har kunnat hålla mina tankar och känslor fångna. Jag har sparkat bakut så fort jag har upptäckt att den som jag beundrat för tillfället inte varit ärlig i uppträdande eller tal. Till min egen olycka så är jag tämligen intelligent och likaså till min egen olycka så syns det inte i mitt utseende. Därför har många män försökt att dra mig vid näsan, varpå jag revolterat i mitt inre mot denna förolämpning av mig. 43 T r e ä k t e n s k a p s o m följs av tre skilsmässor plus ett antal p l a t o n s k a a f f ä r e r b e r ä t t a r h o n o f ö r b l o m m e r a t o m . H e n n e s f ö r h å l l a n d e till ä k t e n s k a p e t är a m b i v a l e n t . H o n l ä n g t a r e f t e r k ä r l e k m e n f i n n e r r e g e l b u n d e t sin f r i h e t kringskuren i samlevnaden med en man. Trots d e t u p p l e v e r h o n att h o n är lika ofri, bara p å ett a n n a t sätt, n ä r h o n lever e n s a m . Efter att h a "befriat" sig f r å n sin första m a k e beg r u n d a r h j ä l t i n n a n sin b e l ä g e n h e t : Elegiska spår Det är n o t e r b a r t att Latifa al-Zayyat i n l e d e r sin text m e d att f ö r k l a r a h u r h o n e n g å n g b ö r j a d e p å sin självbiografi f ö r att b e a r b e t a sorg e n över sin d ö e n d e bror. Å t e r i g e n f i n n e r vi synbarligen ett spår av d e n klassiska arabiska elegin. Ett a n n a t e x e m p e l f r å n Egypten p å Jag började vakna upp ur en stor illusion. Jag hade vunnit min frihet, men vad skulle jag göra med den? Skulle jag gå ut och i så fall vart? Jag tyckte ju inte om att gå ut och kunde heller inte lämna barnen utan tillsyn. Kära frihet, förklara för mig: Vad ska jag göra med dig? Hur ska jag utnyttja dig? Till kär- 80 Madain-Saleh, S a u d i a r a b i e n . Foto: Kerstin W S h a n d s . lek? Men mitt hjärta vill inte bulta! Sanningen började gå upp för mig. Jag hade inte vunnit någonting på att skilja mig från min make, men trots det ångrade jag mig inte. 46 Kärlek o c h passion är ett ä m n e som kvinn o r hittills tycks h a b e h a n d l a t ö p p n a r e än m ä n i d e n arabiska självbiografiska litteratur e n . K a n s k e f ö r att dessa e r f a r e n h e t e r implic e r a r ä k t e n s k a p , som vare sig d e n n a institution förkastas eller b e j a k a s är ett nav i d e n arabiska k v i n n a n s sociala o c h m e n t a l a liv. Eller också är det, som Smith tycks m e n a , f ö r att dessa r e l a t i o n s i n r i k t a d e k v i n n o r f ö r s ö k e r anpassa sig till d e t o m g i v a n d e samhällets fiktion av vad k v i n n l i g h e t vill säga, o c h f ö r s ö k e r f r a m ställa sig själva s o m " g o d a " k v i n n o r alltid relat e r a n d e sitt "själv" till m ä n (eller d e r a s avkomma).4' Samtidigt kan m a n n o t e r a att d e t också existerar a r a b i s k a m ä n s o m är "kärleksfixerade". D e n palestinske f ö r f a t t a r e n o c h k r i t i k e r n Jab r a I b r a h i m J a b r a (1920-1994), exempelvis, g ö r sagan o m h u r h a n t r ä f f a d e sin h u s t r u till d e n r ö d a t r å d e n i en självbiografisk b o k , vil- k e n h a n k o m p o n e r a r s o m e n elegi till h e n n e s ä r a f ö r att k o m m a över s o r g e n e f t e r h e n n e s död. 4 8 F ö r att å t e r g å till Safahat min hayati, så dom i n e r a s b e r ä t t e l s e n av f r i h e t s p r o b l e m a t i k e n . H u v u d p e r s o n e n söker först f r i h e t i p a r r e l a t i o n e n , d ä r h o n misslyckas, s e d a n i o f f e n t l i g h e ten, d ä r h o n s k a p a r sig e n k a r r i ä r s o m p o e t o c h lyckas delvis. M e n ytterst ställer t e x t e n frågan o m var f r i h e t e n f i n n s i d e n m ä n s k l i g a existensen, d ä r å l d r a n d e t o c h d ö d e n g r u m l a r livsglädjen. B o k e n avslutas m e d t a n k e n att allt j o r d i s k t är f å f ä n g l i g h e t o c h att d e t e n d a säkra i livet är graven. D e n totala f r i h e t e n är sålund a en illusion. Till syvende o c h sist är u n d e r kastelsen i n f ö r G u d d e n bästa v ä g e n o c h akts a m h e t e n på våra g ä r n i n g a r d e n e n d a r ä d d ningen. Vandringen över diskrimineringens berg S ö k a n d e t e f t e r f r i h e t är också g r u n d t e m a t i d e n kvinnliga livsberättelse som m ö j l i g e n fått störst p u b l i k t g e n o m s l a g hittills i a r a b v ä r l d e n . 81 Palestinskan Fadwa T u q a n (f. 1917) var r e d a n e n firad p o e t n ä r h e n n e s självbiografi Rihla sa'ba rihla jabaliyya (En svår resa, e n b e r g i g resa, 1985) p u b l i c e r a d e s f ö r d r y g t tio år s e d a n . I o c h m e d d e n n a b o k n å d d e h o n e n ny f r a m g å n g o c h k a n s k e också nya läsare. 4 9 B o k e n h a r s e d a n dess tryckts i flera u p p l a g o r o c h finns även tillgänglig p å e n g e l s k a s o m A Mountainous Journey (1990). Verkets titel syftar förstås p å d e n l å n g a o c h m ö d o s a m m a v ä g e n över disk r i m i n e r i n g e n s o c h f ö r d o m a r n a s b e r g som f ö r f a t t a r e n u p p l e v e r sig h a v a n d r a t i sitt liv. Bildspråket som utvecklas m e d u t g å n g s p u n k t i liknelsen livet-som-resa p å m i n n e r o m d e t s o m Bint al-Shati' s k a p a r i Ala al-jisr. Samstämmigheten antyder likartade e r f a r e n h e t e r av d e t k ö n s s e g r e g e r a d e s a m h ä l l e t , m e n d e led e r till olika lösningar. B å d a k v i n n o r n a beton a r d e n e g n a viljans betydelse f ö r att n å målet, m e n p å Fadwa T u q a n s väg lyser G u d m e d sin f r å n v a r o . H a n s t r o n h a r intagits av A r b e t e t som h ö g s t a m o r a l i s k a p r i n c i p : Vissa människor kommer till världen och finner att vägen framför dem är rak och lätt. Andra upptäcker att den är krokig och svår. På den svåra vägen placerades jag av det okända och på den svåra vägen började jag min bergiga resa. Jag kämpade mot klipporna och tröttheten, jag klättrade upp och kanade ned om och om igen. För att nå vårt mål räcker inte att vi när stora förhoppningar och bär på vackra drömmar. Inte ens god vilja är nog. När jag förstod att dömmen och viljan har en baksida också som heter hårt arbete bestämde jag mig för att göra affärer med detta mynt med två sidor, viljan och arbetet. 5 " Fadwa T u q a n s m u s l i m s k a familj var ledand e i s t a d e n N a b l u s p å V ä s t b a n k e n o c h tillhörd e eliten i n o m e k o n o m i o c h politik. Familj e n s k v i n n o r var h å r t h å l l n a . N ä r h o n n å d d e p u b e r t e t e n fick F a d w a i n t e l ä n g r e l ä m n a h e m m e t såvida h o n i n t e h a d e tillstånd av någon manlig släkting samt "förkläde". På g r u n d av e n oskyldig flirt m e d e n p o j k e tvinga d e s h o n avbryta sin s k o l g å n g f ö r att "skydda familjens heder". Därför minns författaren sitt h e m s o m ett fängelse, sijn al-darj'1 M e n flickan Fadwas själ gick i n t e att kuva. Den m o d e r n a tiden sipprade g e n o m harems- m u r a r n a . Till slut b r ö t h o n sig u t o c h blev poet. Det s k e d d e e f t e r m å n g a l å n g a å r av ens a m h e t o c h först s e d a n f a d e r n d ö t t . G o d h j ä l p fick h o n i n n a n dess av e n f ö r s t å e n d e bror, nat i o n a l s k a l d e n I b r a h i m T u q a n (1905-1941). H u v u d p e r s o n e n s känslor f ö r h o n o m är varmare än för någon a n n a n person i texten. När h a n d ö r är d e t e n katastrof f ö r h e n n e . S o r g e n finns kvar i ä n idag, n ä r självbiografen klagar över f ö r l u s t e n . I viss m e n i n g k a n h e n n e s text läsas som ett s o r g e k v ä d e över b r o d e r n . D e n m e s t typiska elegin i d e n klassiska p o e s i n var också mycket riktigt systerns hyllning över en fallen bror. D e t t a g e r Fadwa T u q a n s självbiografi d j u p a r ö t t e r i d e n arabiska litterära traditionen.'' 2 M o t k ä r l e k e n till e n b r o r k a n vi ställa berättar-jagets b i t t e r h e t m o t f a d e r n . Ilskan kokar över h a n s o f ö r ä t t e r m o t h e n n e i u n g d o m e n o c h d e t p a t r i a r k a l a system h a n r e p r e s e n t e r a d e . M e n även m o d e r n får sin släng av sleven. Fedwa Malti-Douglas h a r gått så l å n g t som att beskriva t e x t e n s o m "matrifobisk", dvs. s o m ett uttryck f ö r skräck f ö r d e n traditionella m o d e r s r o l l e n . 0 5 Fadwa T u q a n h a r j u aldrig gift sig eller f ö t t b a r n . F ö r f a t t a r e n själv a n l ä g g e r också ett p s y k o l o g i s e r a n d e p e r s p e k tiv p å sin historia i b l a n d . H o n f ö r k l a r a r e x e m pelvis sin livslånga s o r g s e n h e t o c h å n g e s t m e d att h o n var ett o ö n s k a t b a r n s o m m o d e r n e n g å n g h a d e f ö r s ö k t a b o r t e r a . H o n tillskriver också d e n s t r ä n g a u p p f o s t r a n o u t p l å n l i g a eff e k t e r p å h e n n e i f o r m av k o m p l e x o c h dåligt självförtroende. I tillägg skildrar h o n också f a m i l j e n s sociala liv i ett politiskt s a m m a n h a n g . Liksom nationellt s j ä l v b e s t ä m m a n d e var ett vitalt m å l f ö r d e n första g e n e r a t i o n e n arabiska f e m i n i s t e r är hemlandets o b e r o e n d e en huvudfråga för h e n n e . P e r s o n l i g b e f r i e l s e kräver också land e t s befrielse. U n d e r h e n n e s l e v n a d h a r Palestina först kolonialiserats av b r i t t e r n a , s e d a n styckats i två d e l a r av FN o c h slutligen ockup e r a t s h e l t av Israel. D e t t a h a r påverkat allt s o m h o n gjort, sagt eller skrivit, vare sig h o n f ö r ö g o n b l i c k e t h a r varit m e d v e t e n o m d e t eller ej. Fadwa T u q a n s självbiografi h a n d l a r väl så m y c k e t o m dessa s a m h ä l l s k o n f l i k t e r som o m p r i v a t k o n f l i k t e r n a . I h e n n e s liv är nation e n s historia e n i n t e g r e r a d del. 82 D e n n a i n t i m a länk m e l l a n jaget o c h samhället är ytterligare b e t o n a d i d e n s e n a r e forts ä t t n i n g e n p å "En svår o c h b e r g i g resa" kallad al-Rihla al-as'ab ( D e n svåraste r e s a n , 1993). 5 4 K r o n o l o g i n i d e n nya b o k e n tar vid e f t e r sexd a g a r s k r i g e t 1967 d ä r d e n tidigare g j o r d e halt o c h f o r t s ä t t e r in p å nittiotalet. U p p f ö l j n i n g e n s a k n a r d e n episka b r e d d o c h känslomässiga f ö r d j u p n i n g som f a n n s att finna i d e n första volymen o c h är m e r f r a g m e n t a r i s k , m e n k o m p e n s e r a r s o m j a g ser d e t delvis sina litterära brister m e d politisk aktualitet. D e n skildrar livet u n d e r o c k u p a t i o n o c h f o k u s e r a r d ä r p å d e n i n f o r m e l l a diskussion som l ä n g e förts b a k o m kulisserna m e l l a n israeler o c h palestin i e r o m h u r k o n f l i k t e n o m l a n d e t ska lösas. Fadwa T u q a n b e r ä t t a r b l a n d a n n a t o m hemliga m ö t e n m e d M o s h e Dayan, liksom o m träffar m e d a n d r a j u d a r o c h politiska d e b a t t e r m e d d e m . D e t t a stoff g e r ett i n t r e s s a n t perspektiv p å d e n n u v a r a n d e sk. f r e d s p r o c e s s e n . Det g e n o m g å e n d e t e m a t i b o k e n är k a m p e n för d e t palestinska folkets n a t i o n e l l a o b e r o e n d e . 1 al-Rihla al-as'ab är j ä m l i k h e t s d e b a t t e n f ö r p a s s a d åt sidan. M ä n n i s k o r n a s svåra levnadsvillkor o c h f ö r ö d m j u k e l s e r n a i v a r d a g e n lämnar inte u t r y m m e för d e n . O c k u p a t i o n e n b e t y d e r d ä r allas o f r i h e t , b å d e m ä n s o c h kvinnors. f ö r f a t t a r e n o c h f e m i n i s t e n Nawal al-Sa'dawis (f. 1931) nyligt u t k o m n a självbiografi Awraqi, hayati (Mina p a p p e r , m i t t liv, 1995). M e n d e t självglorifierande syftet h i n d r a r inte att b o k e n är intressant. H ä r k a n vi b l a n d a n n a t läsa alSa'dawis d e t a l j e r a d e skildring av d e n e g n a o m s k ä r e l s e n s o m liten flicka. Att h o n vill o c h får ge o f f e n t l i g h e t åt e n s å d a n i n t i m ( o c h s m ä r t s a m ) p e r s o n l i g upplevelse ä r ett m å t t p å h u r t ä n j d a g r ä n s e r n a f ö r kvinnlig ö p p e n h e t o m privatlivet h a r blivit i vissa "liberala" arabstater idag. D o c k h a r d e t i n t e n å g o n s t a n s utvecklats n å g o n kvinnlig självbiografisk b e k ä n nelselitteratur, d ä r d e n v u x n a k v i n n a n s sexualitet o c h sexuella e r f a r e n h e t e r ä r motivet. Arabisk l i t t e r a t u r ä g e r till d a g s d a t o i n g a m o t svarigheter till Erica J o n g , S u z a n n e Br0gger eller C a r i n a R y d b e r g . Det h i n d r a r i n t e att d e b a t t e n o m b e h o v e t av k v i n n o f r i g ö r e l s e varit livlig i a r a b v ä r l d e n u n d e r h e l a 1900-talet. G e n o m att skriva sina "liv" h a r arabiska k v i n n o r tagit d e l i p o l e m i k e n , a r g u m e n t e r a t f ö r r e f o r m , samtidigt som d e m å l a t e n bild av d e n sociala utveckling som faktiskt skett. Resultatet är e n p r o d u k t i o n av såväl d o k u m e n t ä r t som litterärt v ä r d e . Livsberättelserna u t s p e l a r sig o f t a u n d e r d e n k o l o n i a l a e p o k e n i r e g i o n e n , m e n som t o l k n i n g a r av h i s t o r i e n u t t r y c k e r e n m a j o r i t e t av d e m v ä r d e r i n g a r o c h i d é e r typiska f ö r eft e r k r i g s t i d e n . A e n a sidan h a n d l a r t e x t e r n a Skriva som en feminist o m d e n arabiska k v i n n a n s k a m p m o t margifeministisk text nalisering, m o t d e s a m h ä l l s s t r u k t u r e r o c h laoch feministiska författare gar som s e g r e g e r a t o c h d i s k r i m i n e r a t h e n n e På senaste t i d e n tycks d e t h a blivit a l l t m e r m o - s o m k v i n n a (det vi kan kalla k a m p e n m o t trad e r n t i arabiska litterära kretsar - b å d e kvinn- d i t i o n e n ) , å a n d r a sidan visar d e ett antal araliga o c h m a n l i g a — att skriva o c h läsa självbio- biska k v i n n o r som lyckats bli f r a m s t å e n d e ofgrafier. E n självbiografi " h ö r till" d e n u p p b u r - f e n t l i g a p e r s o n e r trots allt ( d e t vi k a n kalla n e f ö r f a t t a r e n s k o r p u s . Så h a r d e t blivit an- m o d e r n i t e t e n s s e g e r ) . De vittnar o m k v i n n o r t i n g e n av skälet att d e t självbiografiska projek- s o m även o m d e o f t a talat f ö r döva ö r o n ä n d å tet, e t a b l e r a n d e t av "individen" o c h u t f o r - i n å g o n m å n lyckats g ö r a sina r ö s t e r h ö r d a i s k a n d e t av ' j a g e t " i dess moraliska, psykolo- s a m h ä l l s d e b a t t e n . giska o c h historiskt-sociala d i m e n s i o n e r , är en D e n g e m e n s a m m a u p p l e v e l s e n av att h a g r u n d b u l t i m o d e r n l i t t e r a t u r över h u v u d ta- m ö t t särskilda svårigheter p å g r u n d av könsget, d ä r r o m a n e n o c h p o e s i n i n t e e n b a r t räck- t i l l h ö r i g h e t e n synes e m e l l e r t i d inte h a lett till er till s o m u t t r y c k s m e d e l . Eller så g ö r d e n det, n å g o n g e m e n s a m ideologi eller filosofi b l a n d kan m a n gissa, f ö r att e n självbiografi är d e t f ö r f a t t a r i n n o r n a f ö r h u r s a m h ä l l e t b ö r r e f o r slutliga inseglet p å e n stor m a n s eller, i vårt m e r a s f ö r att bli m e r j ä m l i k t . D e t är möjligt att fall, e n stor kvinnas betydelse. Till d e n n a sista m a n ä n d å kan s a m a n f a t t a t e x t e r n a som "fekategori kan m a n n o g h ä n f ö r a d e n egyptiska ministiska", m e n i så fall m e d f ö r b e h å l l e t att 83 Petra, J o r d a n i e n . F o t o : Kerstin W S h a n d s . 84 e n k v i n n a v a r k e n b e h ö v e r veta o m d e t själv eller vilja kalla sig feminist, f ö r att skriva som en. Badran och Cooke argumenterar på detta sätt n ä r d e k o n s t r u e r a r e n "feministisk tradit i o n " i arabisk litteratur. Alla k v i n n o r s o m är m e d v e t n a o m att d e är systematiskt missgynn a d e p å g r u n d av sitt k ö n , o c h / e l l e r s o m p å ett eller a n n a t sätt f ö r k a s t a r påtvingat b e t e e n d e eller t ä n k a n d e , o c h / e l l e r s o m r e f l e k t e r a r över sina e r f a r e n h e t e r o c h f ö r s ö k e r f ö r b ä t t r a sin ställning s o m kvinnor, d e är f e m i n i s t e r . 5 3 1 d e n n a vida betydelse är d e n h ä r s t u d e r a d e p r o d u k t i o n e n också feministisk. I övrigt ä r d e n m å n g t y d i g . D e n som vill bevisa att kvinn a n i d e t arabiska s a m h ä l l e t är förslavad o c h f ö r t r y c k t h i t t a r bevisligen m å n g a g o d a argum e n t i t e x t e r n a , m e n d e n som istället vill hävd a att d e n arabiska k v i n n a n s p o s i t i o n i n t e är så usel s o m s c h a b l o n b i l d e n säger f i n n e r också stöcl f ö r sin sak. Det litterära u t t r y c k e t i självframställninge n varierar naturligtvis b e r o e n d e p å historiska o c h p e r s o n l i g a variabler. M a n kan d o c k urskilja n å g r a vanliga b e r ä t t a r s t r a t e g i e r , däribland en förkärlek för uppväxtskildringen, d ä r i b l a n d ett l å n a n d e av legitimitet f r å n d e n klassiska p o e s i n s r o l l m ö n s t e r ("elegin som täckmantel"), och däribland en iscensättning av livet s o m e n resa m o t f r i h e t e n . D e t är d o c k tveksamt o m d e t t a r ä c k e r f ö r att kvalificera d e n kvinnliga självbiografiska p r o d u k t i o n e n som e n a u t o n o m litterär t r a d i t i o n skild f r å n d e n manliga, s o m uppvisar m å n g a paralleller. Låt oss e x e m p e l v i s ta första d e l e n av Fadwa T u q a n s självbiografi, Rihla sa'ba rihla jabaliyya. Till sin u p p b y g g n a d är d e n sökande-berättelse s o m skildrar e n "hjältinnas" resa m o t ett mål, s o m h e t e r p e r s o n l i g f r i h e t f r å n socialt tvång. D e n s t r u k t u r e l l a l i k h e t e n m e l l a n flickans s ö k a n d e s o m d e t gestaltas i d e n n a text o c h p o j k e n s s ö k a n d e som d e t gestaltas i d e n m e s t a k ä n d a av alla arabiska självbiografier, alAyyam ( D a g a r n a , 3 vol. 1929, 1940, 1967) av den blinde författaren och akademikern Taha H u s a y n (1889-1973) är e m e l l e r t i d påtaglig. En del kritiker h a r velat f ö r k l a r a d e t t a m e d att k v i n n o r o c h b l i n d a i d e n arabisk-islamiska k u l t u r e n står p å e n lika låg social nivå. En k r o p p s l i g " o f u l l k o m l i g h e t " , 'awra, ett o r d s o m b e t y d e r b å d e " ( k v i n n o ) k ö n " o c h "fysisk de- fekt", l e d e r till d i s k r i m i n e r i n g m o t b ä g g e grupperna.56 Emellertid antyder ett större m a t e r i a l att s ö k a n d e - b e r ä t t e l s e n är typisk f ö r arabiska självbiografier över lag. Frihetslängtan ö v e r s k r i d e r b å d e h u v u d p e r s o n e n s k ö n , klass o c h sociala status. 5 7 NOTER 1 2 3 4 5 6 7 S i d o n i e Smith, A Poetics of Women's Autobiography, Indianapolis, 1987, s. 42. Ibid, ss. 40-3, 53-6. Ibid, ss. 15, 43. Y. I. ' A b d al-Dayim, al-Tarjama al-dhatiyya f i al-adab al'arabi al-hadith, Kairo, 1975. Ett fåtal titlar av k v i n n o r n ä m n s i f ö r b i f a r t e n i s t u d i e n , ex. d e n egyptiska aktrisen o c h publicisten Ruz Fatima al-Yusufs m e m o a r e r Dhikrayat ( M i n n e n , 1953). E m e l l e r t i d ä g n a s verket e n dast 6 r a d e r allt s o m allt (s. 104) av totalt 500 sidor text. ' A b d al-Dayim n ä m n e r d e s s u t o m ytterligare ett p a r titlar av kvinnor, m e n i n t e i d e n l ö p a n d e t e x t e n utan endast i fotnoterna! Sergei Shuiskii, "Some O b s e r v a t i o n s o n M o d e r n Arabic A u t o b i o g r a p h y " i Journal of Arabic Literature, vol. XIII, 1982, ss. 111-23. T h o m a s Philipp, ' T h e A u t o b i o g r a p h y in M o d e r n A r a b L i t e r a t u r e a n d C u l t u r e " i Poetics Today, vol. 14, n o . 3, 1993. ss. 573-604. Se särskilt s. 601. Elizabeth F e r n e a är r e d a k t ö r f ö r a n t o l o g i n Women and the Family in the MiddleEast (1985), d ä r kvinnors livsberättelser a n v ä n d s f ö r att d o k u m e n t e r a s a m h ä l l e n a i M e l l a n ö s t e r n . M a r g o t B a d r a n o c h Miria m C o o k e h a r p r o d u c e r a t a n t o l o g i n Opening the Gates. A Century of Arab Feminist Writing (1990), som också i n k l u d e r a r e n del självbiografiskt material. C o o k e svarar också f ö r artikeln "Arab W o m e n Writers" i Modern Arabic literature, T h e C a m b r i d g e H i s t o r y of Arabic l i t e r a t u r e , 1992. Fedwa Malti-Douglas slutligen g r i p e r sig a n h e l a d e n arabisk-islamiska l i t t e r a t u r t r a d i t i o n e n f r å n ett feministiskt perspektiv i Woman's Body, Woman's Word (1991), ett verk d ä r självbiografiska texter spelar e n viktig roll f ö r a r g u m e n t a t i o n e n . Se också n. 17 n e d a n . 8 Exempelvis av S u z a n n e B r e g g e r i r e s e s k i l d r i n g e n "Kön e t s m a k t i O m a n " u r a n t o l o g i n Kväve, S t o c k h o l m , 1990, s. 173. 9 I d é n o m d e n litterära g e n r e n som d e f i n i e r a d av ett läs a r k o n t r a k t , en "pakt", h a r j a g h ä m t a t f r å n P h i l i p p e L e j e u n e ' s teori o m d e n "självbiografiska p a k t e n " , först p r e s e n t e r a d i Le Pacte autobiographique (1975), s e n a r e r e v i d e r a d i essän "Le Pacte a u t o b i o g r a p h i q u e (bis)" u r a n t o l o g i n Moi aussi (1986). För e n partitiell engelsk ö v e r s ä t t n i n g av dessa texter, s a m t e n g o d i n t r o d u k t i o n till L e j e u n e ' s a r b e t e i stort, se L e j e u n e , On Autobiography (1989). För e n d j u p a r e diskussion av skillnaden m e l l a n " m e m o a r e r " , "självbiografi" o c h "självbiografisk r o m a n " i m o d e r n arabisk litteratur, se Tetz R o o k e , "In My Childhood". A study of Arabic Autobiography, Stockh o l m , 1997. 85 10 11 12 13 14 15 I|J F. Mernissi, Drömmarom frihet, S t o c k h o l m , 1995. Svensk ö v e r s ä t t n i n g l e n a A n é r Melin. O r i g i n a l e t s titel: Dreams of Trespass: Tales of a Harem, L o n d o n , 1994. Drömmar om frihet, s. 7. Ibid., ss. 68-9. I n t e r v j u i Halva Världens Litteratur, n r 1 - 95, ss. 19-21. Mudhakkirat raidat al-mar'a al-'arabiyya Huda Sha'raun, Kairo, 1981. För e n s u m m e r i n g av Sha'rawis politiska betydelse s a m t e n k o r t analys av arabiska kvinnors livsberättelser, se Leila A h m e d , Women and Gender in Islam, New H a v e n & L o n d o n , 1992, ss. 174-9, 184-8. 18 20 21 22 23 J1 26 27 28 29 30 31 32 33 35 36 Mudhakkirat Huda Sha'rawi, ss. 58-9. Ibid., s. 266. 'A. S. al-Khalidi, Jawla fl al-dhikrayat bayn Lubnan wa-Filastin, Beirut, 1978. För e n k o r t f a t t a d innehållsbeskrivn i n g , se Albert H o u r a n i , De arabiska folkens historia, L u n d , 1992, s. 391. S. H . al-Kuzbari, ' A n b a r wa-ramad, Beirut, 1970. Haddatha dhata yawm (Det h ä n d e e n g å n g ) , s a m t alHafiziyyat (Haftz a n t e c k n i n g a r , D a m a s k u s 1995) O m d e olika t e n d e n s e r n a i d e n arabiska kvinnorörelsen o c h dess historia, se M. B a d r a n , " C o m p e t i n g A g e n d a : Feminists, Islam a n d t h e State in 19th a n d 20th C e n t u r y Egypt", in D. Kandiyoti ( e d . ) , Women, Islam & the State, L o n d o n 1991. Se också i n l e d n i n g e n till Opening the Gates, ss. xvii-xviii. F ö r e n specifik diskussion av d e n islam-inspirerade k v i n n o r ö r e l s e n , se J o n a s Svensson, Muslimsk Feminism, L u n d , 1996. M u n i r a T h a b i t , Thawra fl al-burj al-'aji. Mudhakkirati f i 'ishrin 'am 'an ma'rakat huquq al-mar'a al-siyasiyya, Kairo, 1945. U p p g i f t e n är h ä m t a d f r å n bibliografin i historik e r n A b d al-'Azim R a m a d a n s verk o m politiska mem o a r e r i Egypten, d ä r h a n s a m m a n f a t t a r d e r a s i n n e håll o c h analyserar d e r a s v ä r d e s o m historiska källor: Mudhakkirat al-siyasiyyin wa-al-zu'ama'fi Misr 1891-1981, Kairo, 2 u p p l . 1989. 18 Zaynab al-Ghazzali, Ayyam m i n h a y a t i , 1977. För e n d e t a l j e r a d analys, se Miriam C o o k e , "Ayyam m i n Hayati: t h e Prison M e m o i r s of a Muslim Sister" i Journal of Arabic Literature, vol. XXVI, n o . 1-2, 1995, ss. 147-64. Se också A h m e d , Women and Gender in Islam, 197-202. 39 Latifa al-Zayyat d o k t o r e r a d e i engelsk litteratur 1957 o c h blev s e d a n p r o f e s s o r i s a m m a ä m n e vid 'Ayn shams-universitetet i Kairo. H e n n e s m e s t k ä n d a r o m a n är al-Bab al-maftuh ( D e n ö p p n a d ö r r e n , 1960). Latifa al-Zayyat, Hamlat taftish, awraq shakhsiyya, Kairo 1992, s. 6. P r o j e k t e t f i n a n s i e r a s av stiftelsen La Fondation Européenne de la Culture et la Méditerranée ( " E u r o p e a n C u l t u r a l F o u n d a t i o n " ) m e d säte i A m s t e r d a m . "Visitationen" h a r ä n så l ä n g e u t k o m m i t p å tyska, f r a n s k a , e n g e l s k a o c h h o l l ä n d s k a . A n d r a till liera språk översatta titlar är saudisk-ättade r o m a n f ö r f a t t a r e n A b d a l - R a h m a n Munifs (f. 1933) m i n n e s b o k o m u p p v ä x t e n i A m m a n J o r d a n i e n p å 1940-talet, Sirat madina (Historien o m e n stad, 1994), e n l i k n a n d e berättelse o m Tripoli i Liban o n p å 1950 o c h 60-talet av h i s t o r i k e r n Khalid Zayyad a m e d titlen Yawm al-jum'ayawm al-ahad (Fredag, Söndag, 1994), s a m t i år, b l a n d a n n a t d e n sudanesisk-egyptiske f ö r f a t t a r e n R a ' u f M u s ' a d s självbiografiska o c h erotiska r o m a n Baydat al-Na'ama (Strutsägget, 1994), som också ges u t p å svenska ( A l h a m b r a f ö r l a g ) . 40 4 För e n k o r t f a t t a d p r e s e n t a t i o n av Bint al-Shati', se Bad r a n , " C o m p e t i n g A g e n d a " , s. 219. Se också J a c q u e s B e r q u e , Egypten. Imperialism & revolution, 1995 [1967], ss. 503, 511, 664. Bint al-Shati', Ala al-jisr bayn al-hayat wa-al-mawt, sira dhatiyya, Kairo, 1986. A. J o n e s , Early Arabic Poelry, O x f o r d 1992, s. 25-6; R. A. N i c h o l s o n , A Literary History of the Arabs, C a m b r i d g e 1979 [1907], ss. 126-7. J m f . Fedwa Malti-Douglas, Woman's Body, Woman's Word, ss. 146, 169-70. Womans Body, Woman's Word, s. 146. Ala al-jisr, s. 90. B a d r a n , " C o m p e t i n g A g e n d a " , s. 208. Ibid., s. 219. Hilary Kilpatrick, " W o m e n a n d L i t e r a t u r e in t h e A r a b East" i M. S c h i p p e r (red) Unheard Words, L o n d o n o c h New York, 1985 [1984], s. 86. En aktuell illustration till f r i h e t s t e m a t s c e n t r a l a roll i d e t arabiska k o n s t n ä r l i g a s k a p a n d e t ges av vol. XXVI nr. 1 o c h 2 av Journal of Arabic Literature (1995), som inn e h å l l e r artiklar o c h essäer till l i t t e r a t u r v e t a r e n Mustafa Badawis ära. S a m l i n g s r u b r i k e n f ö r b i d r a g e n är j u s t f r i h e t s l ä n g t a n : " T h e Q u e s t f o r F r e e d o m in M o d e r n Arabic L i t e r a t u r e " . H a l i m Barakat, "Beyond t h e Always a n d t h e Never" i H i s h a m Sharabi (ed.) Theory, Politics and the Arab World, A Poetics of Women' Autobiography, s. 53. Ibid, s. 42. För en r e s u m é av d e t t a verk, se M. P e r l m a n n , "Memoirs of Rose F a t i m a Al-Yusuf" i Middle Fastern Affairs, vol. 7, 1956, ss. 20-7. J m f . ovan n o t 4. 17 Leila A h m e d , Women and Gender in Islam, s. 179. Mudhakkirat Huda Sha'rawi, s. 363. Samtliga översättn i n g a r f r å n arabiska i artikeln är av f ö r f a t t a r e n . '' H u d a Sharaawi, Harem Years: The Memoirs of an Egyptian Feminist, L o n d o n , 1986, översatt, r e d i g e r a d o c h pres e n t e r a d av M a r g o t B a d r a n . 19 L o n d o n o c h New York, 1990, s. 156. 34 42 Jalila Ridas f ö d e l s e d a t u m f r a m g å r intressant n o g i n t e av h e n n e s självbiografi, m e n d e n verkar infalla o m k r i n g år 1920. I t e x t e n g e r h o n n a m n e n p å totalt f e m d i k t s a m l i n g a r s a m t ett d r a m a som h o n p u b l i c e r a t sed a n d e b u t e n 1954. 43 Enligt u p p g i f t f r å n Riksradions k o r r e s p o n d e n t i Kairo, Cecilia U d d é n , till a r t i k e l f ö r f a t t a r e n . Jalila Rida, Safahat min hayati, Kairo, 1986, s. 127-30. Ibid., s. 7. Ibid., s. 45. A Poetics of Women i Autobiography, ss. 54-5. J a b r a I b r a h i m J a b r a , Shari' al-amirat. Fusul min sira dhatiyya, A m m a n , 1994. Fadwa T u q a n , Rihla sa'ba, rihla jabaliyya, Akka, 1985. För d j u p a r e analyser av d e t t a verk, se exempelvis N a d j a O d e h , DichtungBriicke zur Aufienwelt, Berlin 1994, Fedwa Malti-Douglas, kaptilet " P r o b l e m a t i c B i r t h " i Womans Body, Womans Word, ss. 161-78, s a m t Tetz Rooke, ' " T h e Most I m p o r t a n t T h i n g is W h a t H a p p e n s inside Us", P e r s o n a l Identity in Palestinian Autobiography"i 44 45 46 47 48 49 86 Littrup, L. ( r e d ) , Identity h a m n , 1996, ss. 231-53. 50 51 52 53 '4 in Asian Köpen- Rihla sa'ba, rihla jabaliyya, ss. 10-11. Ibid. Dichtung - Briicke zur Aufienwelt, ss. 62-70; Woman 's Body, Woman 's Word, ss. 170-1. Woman's Bod)>, Woman's Word, s. 165. F a d w a T u q a n , al-Rihla al-as'ab, A m m a n , 1993. Opening the Gates, s. xv-xvi. Dichtung - Briicke zur Aufienwelt, Woman s Word, ss. 111-29. " Literature, ss. 13-4.; Woman's Body, U p p r o r e t m o t t v å n g e t i e n f ö r u t b e s t ä m d social roll, s o m k v i n n a , s o m b l i n d , m e n lika o f t a s o m f a t t i g e l l e r s o m " d u k t i g " p o j k e , g e n o m s y r a r e n m e r p a r t av b e r ä t telserna snarare än u t m ä r k e r fåtalet. Detta kan m a n möjligen tolka som att d e n g e m e n s a m m a diskriminer a d e k a t e g o r i e n ä r b a r n i a l l m ä n n h e t . Föl' y t t e r l i g a r e d i s u s s i o n av d e n n a t o l k n i n g , se "In My Childhood", särskilt k a p . X. LITTERATUR A b d al-Dayim, Yahya I b r a h i m , al-Tarjama al-dhatiyya fi alaclab al-'arabi al-hadith, M a k t a b a t a l - n a h d a al-Misriyya, Kairo, 1975 A h m e d , Leila, Women and Gender in Islam. Historical Roots of a Modern Debate, Yale U n i v e r s i t y Press, N e w H a v e n 8c L o n d o n , 1992 B a d r a n , M a r g o t . & C o o k e , M i r i a m ( r e d ) , Opening the Gates. A Century of Arab Feminist Writing, I n d i a n a University Press, B l o o m i n g t o n a n d I n d i a n a p o l i s , 1990 B a d r a n , M a r g o t , " C o m p e t i n g A g e n d a : F e m i n i s t s , Islam a n d t h e State in 19th a n d 2 0 t h C e n t u r y E g y p t " i Kandiyoti, D. ( r e d ) , Women, Islam &f the State, M a c m i l l a n , L o n d o n , 1991 B a r a k a t , H a l i m , " B e y o n d t h e Always a n d t h e N e v e r : A Crit i q u e of Social P s y c h o l o g i c a l I n t e r p r e t a t i o n s of A r a b Society a n d C u l t u r e " i S h a r a b i , H i s h a m , Theory, Politics and the Arab World. Critical Responses, R o u t l e d g e , N e w York & L o n d o n , 1990 B e r q u e , J a c q u e s , Egypten. Imperialism åf Revolution, Alh a m b r a , F u r u l u n d , 1995. Svensk ö v e r s ä t t n i n g av I n g v a r R y d b e r g . F r a n s k t o r i g i n a l 1967 Bint al-Shati' [ ' A i s h a ' A b d a l - R a h m a n ] , Ala al-jisr, al-Hay' a al-Misriyya a l - ' a m m a lil-kitab, Kairo, 1986 Br0gger, S u z a n n e , Kväve, W a h l s t r ö m & W i d s t r a n d , Stockh o l m , 1990. D a n s k a o r i g i n a l e t s titel: Kvcelstof 1990 C o o k e , M i r i a m , "Ayyam min hayati: T h e P r i s o n M e m o i r s o f a M u s l i m Sister", Journal of Arabic Literature, vol XXVI, n o 1-2, 1995 F e r n e a , E l i z a b e t h ( r e d ) , Women and the Family in the MiddleEast, University of T e x a s Press, A u s t i n , 1985 al-Hafiz, T h u r a y y a , al-Hafiziyyat, D a m a s k u s 1 9 9 5 a l - H a k i m , T a w f i q , Sijn al-'umr, M a k t a b a t al-adib, Kairo, ud H o u r a n i , A l b e r t , De arabiska folkens historia, A l h a m b r a f ö r lag, L u n d 1992. Svensk ö v e r s ä t t n i n g av Bo E r i c s o n . E n g e l s k t o r i g i n a l 1991 J a b r a , J a b r a I b r a h i m , Shari' al-amirat, fusul min sira dhatiyya, a l - M u ' a s s a s a al-'arabiyya lil-dirasat wa-l-nashr, A m m a n & B e i r u t , 1994 J o n e s , A l a n , Early Arabic Poetry. Volume one: Marathi and Su'luk poems, I t h a c a Press, O x f o r d , 1992 al-Kuzbari, S a l m a , Anbar wa-ramad, Dar Beirut, r u t , 1970 Bei- al-Khalidi, ' A n b a r a S a l a m , Jawla fi al-dhikrayat Lub- bayn nan wa-Filastin, D a r a l - N a h a r , B e i r u t , 1978 K i l p a t r i c k , Hilary, ' W o m e n a n d L i t e r a t u r e in t h e A r a b World" i Schipper, Mineke (red), Unheard Words. Women and Literature in Africa, the Arab World, Asia, the Carribean and Latin America, Allison & Busby, L o n d o n & N e w York, 1985. H o l l ä n d s k t o r i g i n a l , Ongehoorde woorden, 1984 L e j e u n e , P h i l i p p , Le pacte autobiographique, Editions d u Seuil, Paris, 1975. Delvis ö v e r s a t t till e n g e l s k a i E a k i n , P. J . ( r e d ) , On autobiography, University o f M i n n e s o t a Press, M i n n e a p o l i s , 1 9 8 9 M a l t i - D o u g l a s , F e d w a , Woman's Body, Woman's Word. Gender and Discourse in Arabo-Islamic Writing, P r i n c e t o n U n i versity Press, P r i n c e t o n , 1991 M e r n i s s i , F a t i m a , Drömmar om frihet, berättelser från mitt barndoms harem, N o r s t e d t s , S t o c k h o l m , 1995. Svensk ö v e r s ä t t n i n g av L e n a A n é r M e l i n . O r i g i n a l e t s titel, Dreams of Trespass, 1994 N i c h o l s o n , R. A, A Literary History of the Arabs, C a m b r i d g e U n i v e r s i t y Press, C a m b r i d g e , 1979 O d e h , N a d j a , Dichtung - Briicke zur Aufienwelt, I s l a m k u n d l i c h e U n t e r s u c h u n g e n , b a n d 178, Klaus S c h w a r t z Verlag, B e r l i n , 1 9 9 4 P h i l i p p , T h o m a s , ' T h e A u t o b i o g r a p h y in M o d e r n A r a b L i t e r a t u r e a n d C u l t u r e " i Poetics Today, vol 14, n o 3, 1993 P e r l m a n n , M o s h e , " M e m o i r s of R o s e F a t i m a al-Yusuf", Middle Eastern Affairs, vol 7, 1956 Raaby, I n g e r , " H u d e n ä r politisk. V a r f ö r skulle a n n a r s i m a m e r n a b e f a l l a oss a t t d ö l j a d e n ? " , Halva Världens Litteratur, n r 1, 1995 R a m a d a n , ' A b d al-'Azim, Mudhakkirat al-siyasiyyin wa-alzu'ama'fi Misr 1891-1981, M a d b u l i , Kairo, 1989 Rida, Jalila. Safahat min hayati, K i t a b al-hilal, Kairo, 1986 R o o k e , Tetz, ' " T h e M o s t I m p o r t a n t T h i n g is W h a t H a p p e n s i n s i d e U s ' : P e r s o n a l I d e n t i t y in P a l e s t i n i a n A u t o b i o g r a p h y " i L i t t r u p , I . i s b e t h ( r e d ) , Identity in Asian Literature, C u r z o n Press, L o n d o n , 1996 . " E n s a m o c h g e m e n s a m i d e n t i t e t . P a l e s t i n s k självbiografi", Orientaliska studier, n r 77-78, 1992-1993 . "In My Childhood": A Study of Arabic Autobiography, S t o c k h o l m , 1997. al-Sa'dawi, Nawwal, Awraqi, hayati, D a r al-hilal, Kairo, 1995 S h a ' r a w i , H u d a , Mudhakkirat Huda Sha'rawi, M u r s i , ' A b d a l - H a m i d ( r e d ) , Kitab al-hilal, Kairo, 1981. Till e n g e l ska s o m Harem Years: the Memoirs of an Egyptian Feminist, V i r a g o , L o n d o n , 1986 Shuiskii, S e r g e i , " S o m e O b s e r v a t i o n s o n M o d e r n A r a b i c A u t o b i o g r a p h y " , Journal of Arabic Literature, vol XIII, 1982 S m i t h , S i d o n i e , A Poetics ofWomen's Autobiography, Margi- 87 nality and the Fictions of SelfRepresentation, I n d i a n a University Press, B l o o m i n g t o n & Indianapolis, 1987 Svensson, J o n a s , Muslimsk feminism, några exempel, Teologiska institutionen, L u n d , 1996 T u q a n , Fadwa, Rihla sa'ba, rihla jabaliyya, Dar al-aswar, Akka, 1985. Till engelska som A Mountainous Journey, T h e W o m e n ' s Press, L o n d o n , 1990 . al-Rihla al-as'ab, Dar al-shuruq. A m m a n , 1993 Zayyat, Latifa, Hamlat taftish, awraq shakhsiyya, Kitab al-hilal, Kairo, 1992. Till engelska som The Search, Personal Papers, Q u a r t e t Books, L o n d o n , 1996 SUMMARY In the artide "Liv i marginalen" (Life in the Margin) seven life stories by Arab women are analysed in some detail. Six of them are written in Arabic and one in English (Dreams of Trespass by Fatima Mernissi). In addition many other women's autobiographical accounts in Arabic are mentioned in passing. The purpose of this exposé of Arabic memoirs and autobiographies by women authors is to demonstrate that they have made a substantial contribution to the history of the genre. This is something which implicitly has been denied by male lite- rary historians, both Arab and non-Arab ones, since they generally have failed to include texts by women in their canon. This situation seems parallel to the one in Anglo-American literature, where the same imbalance has prevailed and for similar reasons. The conflation of "male" norms and "human", universal norms has relegated life stories by women to the margin of critical discourse, since in the dominant engendered ideology women's "selfhood" has been associated with marginality in public life. Drawing among else on a theoretical study by Sidonie Smith (A Poetics of Women 's Autobiography, 1987) the artide tries to show how Arabic wom e n ^ autobiography, too, by breaking this cultural code of expected invisibility, represents a reaction against segregating practices in society and expresses a dream of liberty on both a personal and collective scale. Tetz Rooke Drakenbergsgatan 13, 4tr 117 41 Stockholm tel. 08-669 66 72 e-mail. tetz@orient.su.se