Mats Tjernberg

Det ar ett sjalvklart mal att myndighetsbeslut och domstolsavgoranden i skattefragor ska vara objektiva. Det ar inte mojligt att mata graden av faktisk objektivitet. Istallet havdas i artikeln att myndigheters och domstolars organisation kan bidra till starkande av rattssakerhet nar det galler skattebeslut och skatteprocesser. Skatteomradet har sarskilda utmaningar. Det ar viktigt ur samhallssynpunkt med en val fungerande skatteadministration och sarskilt pa domstolsniva ar det viktigt att god kompetens och objektivitet utgor absoluta mal. Enhetsforvaltning pa myndighetsniva med inslag av specialisering starker mojligheten till rattssakerhet och likabehandling. I Sverige liksom Finland har det ansetts motiverat med en specialisering av skattemalshantering pa domstolsniva. Malet for specialiseringen ar starkt rattssakerhet och okad kvalitet. Ett ytterligare argument for specialisering ar uppratthallande av kompetens inom den mangfacetterade skatteratten. I Sverige har domstolsintern ...

I artikeln analyseras Hogsta forvaltningsdomstolens roll och ansvar att bevilja provningstillstand och bilda prejudikat. Betydelsen av god prejudikatbildning lyfts fram och ett urval av avgoranden illustrerar hur domstolen kan skapa prejudikat for konkreta rattsfragor, men ocksa av mer generell art. Det finns ett antal exempel pa hur domstolen har tagit tillfallet i akt att gora detta, men forfattaren ar av uppfattningen att det borde ske tydligare och oftare an vad som hittills har varit fallet. Domstolen bor vara konsekvent och principiell i sitt satt att hantera tolkningsfragor. Det maste ocksa tydligare framga av argumentation och domskal.

The purpose of this dissertation is to examine whether special taxation rules for close companies and their owners are necessary, or that taxation in accordance with the general principles of income taxation will suffice. The principles of statutory interpretation of the Supreme Administrative Court and development trends in this area are described. These trends are then examined in relation to the development of the particular practice in respect of the rules governing close companies. A general question discussed is whether the community of economic interests between a close company and its owners justifies a system of special treatment. The dissertation also contains a discussion of different situations in which it is disputable whether it is the company or its owners that should be the tax subject. A comparison with Danish law is made here. The current special regulation of close companies is described and analysed in respect of its character and against the historical and syste...

I artikeln behandlas de i budgetpropositionen ingående förslagen till ändringar i de s.k. 3:12-reglerna. Avsikten med ändringarna är främst att hindra en enligt regeringen alltför förmånlig beskattning av utdelningar i företag med många ägare och anställda. Den största och mest omdiskuterade ändringen som föreslås är att en ägare av kvalificerad andel i ett fåmansföretag måste inneha minst 4 % av andelarna i företaget för att få utnyttja löneutrymmet vid beräkning av gränsbeloppet.

I artikeln diskuteras om entydig skatterattslig lagtext alltid maste foljas. Svaret ar att legalitetsprincipen innebar att sa ar fallet, men att det i ”svara fall” ar problematiskt att tillampa och tolka text isolerad fran sitt sammanhang. Det ar inte givet vad som avgransar den text eller det sammanhang som ska tolkas, men forfattaren menar att en tolkning av en regel i sitt systematiska sammanhang inte strider mot foreskriftskravet i regeringsformen. Aven ”absurda” resultat, som skulle kunna bli foljden av att lasa text isolerat, kan undvikas genom att lasa lagtext i sin kontext. For att forstarka forutsebarheten for sadana tillampningar maste dock Hogsta forvaltningsdomstolen bli an tydligare i sina domskal for nar det sker.

När skatterättsliga avgöranden från Regeringsrätten1 diskuteras allmänt, sker det oftast utifrån att Regeringsrättens domar förväntas bidra till förståelsen av gällande rätt. Avgöranden från högsta instans får i praktiken stor prejudikatföljsamhet. Det kan bero på tradition, auktoritetstro, överklagandesystemets utformning eller förväntan att domstolen dömt i enlighet med en ”korrekt” grundad objektiv uppfattning om gällande rätt. Av förutsebarhetsskäl önskar sig därför gärna tillämparen att domstolens slut och skäl, förutom att rättfärdiga den enskilda utgången, bidrar till att öka kunskapen om ”gällande rätt”. De senaste åren har denna önskan enligt vår uppfattning gjort sig särskilt gällande ifråga om tillämpning av ”verklig innebörd” respektive tillämpning och tolkning av lagen mot skatteflykt. Ofta har dock fler frågor än svar uppkommit. Hultqvist går så långt som att uttala att; ”Nu har vi kommit så långt i tillämpningen av skatteflyktsklausulen att det inte längre är någon id...