1964
år
1964 (MCMLXIV) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.
Händelser
redigeraJanuari
redigera_sv.svg)
- 1 januari 1963 års namnlag träder i laga kraft, ersättande bland annat 1901 års namnförordning.
- 4 januari – 70 personer omkommer vid en tågkollision utanför Belgrad, Jugoslavien [1].
- 5 januari – Chefredaktören för Ny Dag, C.-H. Hermansson, blir partiledare för SKP efter Hilding Hagberg [2].
- 8 januari – Ett upprop om kristendomsämnets bevarande på det svenska gymnasiet undertecknas av 2,2 miljoner personer [3].
- 11 januari – Sverige höjer barnbidraget från 150 till 700 SEK per år [4].
- 12 januari – Monarkin störtas vid en statskupp i Zanzibar.
- 18 januari – TV-serien Vi på Saltkråkan, efter Astrid Lindgrens manus, börjar sändas [3] i Sveriges Radio-TV [4]. Maria Johansson spelar Tjorven [5].
- 29 januari – De 9:e olympiska vinterspelen invigs i Innsbruck med deltagare från 36 länder [2].
- Januari – Sveriges Radio köper SF:s filmarkiv, ett av världens största.
Februari
redigera- 6 februari – Storbritannien och Frankrike beslutar att tillsammans konstruera en tunnel under Engelska kanalen.
- 7 februari – Carl Gunnar Engström tilldelas Genèveuniversitetes "Le prix mondial Nessim Habif".
- 9 februari – The Beatles framträder i The Ed Sullivan Show och får därmed sitt genombrott i USA.
- 19 februari – Den brittiske skådespelaren Peter Sellers gifter sig med svenskan Britt Ekland [5].
- 21 februari – Svenska hönsägg visar sig innehålla kvicksilver från betat utsäde som hönsen har matats med [3].
- 25 februari – Cassius Clay, USA besegrar titelhållaren Sonny Liston, USA på TKO i Miami Beach, i kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning [2]. Cassius Clay, vid tillfället 22 år gammal, vinner i sjunde ronden [5].
- 27 februari – 100-årige Gustav Larsson i Riala uppmärksammas då han åker på sällskapsresa till Egypten [6].
- 28 februari – Den svenska regeringen tillåter att filmen 491 visas på biograferna sedan 88 sekunder har klippts bort [3].
- 29 februari
- 83 personer omkommer då ett brittiskt trafikflygplan störtar över Innsbruck, Österrike [1].
- Moderna museet i Stockholm öppnar en utställning med amerikansk popkonst, bland annat visas Andy Warhols verk med Campbells soppburkar och Marilyn Monroe som fotoserie [4].
Mars
redigera
- 13 mars – Den svenska regeringen beslutar att skicka 700 man till en FN-styrka på Cypern [3].
- 20 mars – Ett nytt svenskt parti, KDS bildas med pastor Birger Ekstedt som partiledare [2] på initiativ av pingströrelsens ledare Lewi Pethrus [5].
- 27 mars
- En oerhört kraftig jordbävning med magnituden 9,2 på richterskalan inträffar strax utanför Alaskas kust.
- FN-trupper anländer till Cypern [7].
- 30 mars – TV-programmet Jeopardy! har premiär i USA.
April
redigera- 2 april – Världskommunismen skakas av relationsproblem då sovjetiske partiideologen Michail Suslov håller tal där han skarpt angriper Mao Zedongs Kina [2].
- 5 april – I Stockholms tunnelbana invigs tunnelbanesystem 2 mellan T-Centralen och Fruängen resp. Örnsberg.
- 6 april
- Vatikanstaten blir permanent observatörsmedlem av FN [8].
- Första njurtransplantationen i Sverige utförs, Serafimerlasarettet, under ledning av professor Curt Franksson
- 10 april – Den svenska regeringen förbjuder betat utsäde efter larm om kvicksilver i svenska hönsägg [5].
- 16 april – Den svenska Medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd förordar att radioaktivt avfall sänks i Atlanten, ingjutet i betongblock [3].
- 17 april – Ford Mustang presenteras för allmänheten vid Världsutställningen i New York.
- 24 april – Kung Gustaf VI Adolf inviger Volvos nya fabrik i Torslanda på Hisingen [4].
- 26 april – Tanganyika och Zanzibar går samman och blir Förenade republiken Tanganyika och Zanzibar [9].
Maj
redigera- 4 maj – Karl Gerhard begravs i Hedvig Eleonora kyrka, Stockholms gator fylls av folk som vill ta farväl av revykungen.
- 12 maj – 12 unga män i New York bränner inför allmänheten sina inkallelsekort till amerikanska militären i protest mot krig.[10][11]
- 15 maj – Försäljning av P-piller tillåts i Sverige efter beslut av Medicinalstyrelsen [2].
- 16 maj – Rivningarna av Klarakvarteren på Norrmalm i Stockholm, Sverige inleds [12].
- 22 maj – Riksdagen godkänner att det svenska polisväsendet, som dittills varit kommunalt, förstatligas [3].
- 25 maj – Den svenska Medicinalstyrelsen ger tillstånd till försäljning av preventivtabletter, så kallade p-piller [3].
Juni
redigera- 5 juni – Den svenska Prinsessan Désirée gifter sig med friherren Niclas Silfverschiöld [2].
- 11 juni – I Sydafrika döms ANC-ledaren Nelson Mandela av en domstol i Pretoria till livstids fängelse för sin politiska verksamhet [2].
- 12 juni – Den svenske översten Stig Wennerström döms av Stockholms rådhusrätt till livstids fängelse och avsättning som överste för spioneri [2].
- 20 juni – USA:s kongress antar en lag om likställighet mellan raserna [5] (Bill of Rights).
- 21 juni – Gasfynd i Nordsjön [7].
- 22 juni – Sovjets ledare Nikita Chrusjtjov inleder, som första sovjetledare, ett fem dagar långt Sverigebesök under bevakning av 3 000 poliser [2].
- 30 juni – Den svenska prinsessan Margaretha gifter sig med den engelske affärsmannen John Ambler [2].
Juli
redigera- 27 juli – Över 100 personer omkommer vid en tågurspårning vid Porto, Portugal [1].
- 28 juli – Brittiska popgruppen The Beatles kommer till Sverige för att ge fyra konserter på Johanneshovs Isstadion. Det är inte fullsatt, som i många andra länder [4].
- 31 juli – Den amerikanske rymdsonden Ranger 7[13] skickar med hjälp av sex TV-kameror bilder av månens yta till jorden [2].
Augusti
redigera- 2 augusti – USA hävdar att nordvietnamesiska patrullbåtar anfallit en amerikansk jagare i Tonkinbukten utanför Nordvietnam [5].
- 5 augusti – Efter ett påstått nordvietnamesiskt anfall med patrullbåtar mot amerikanska jagare i Tonkinbukten bombar USA mot nordvietnamesiska flottbaser [2].
- 12 augusti – The Beatles första film Yeah! Yeah! Yeah! har världspremiär.
September
redigera
- September – Inför det svenska andrakammarvalet bildas valorganisationen Medborgerlig samling (MbS) i Skåne.
- 5 september – 8 personer omkommer då ett Nordpilen-tåg spårar ur i Alby nära Ånge, Sverige [1].
- 13 september – Knut Hammarskjöld utses till generaldirektör för IATA.
- 18 september – Kung Konstantin II av Grekland gifter sig i Aten med danska prinsessan Anne-Marie [5].
- 20 september – Vid Andrakammarvalet i Sverige behåller SAP och SKP majoriteten [3].
- 21 september – Malta blir självständigt [7].
Oktober
redigera - 2 oktober – 80 personer omkommer då ett franskt trafikflygplan av typen DC-6 kolliderar med en bergstopp i Granada, Spanien [1].
- 10 oktober
- De 18:e olympiska sommarspelen invigs i Tokyo, och Hiroshimasonen Yoshinori Sakai, född samma natt som Hiroshimabomben föll, springer in med den olympiska elden [2]. Cirka 8 000 deltagare från 94 nationer var närvarande.[14]
- Drottning Elisabeths besök i Kanada orsakar bittra demonstrationer för självständighet i det fransktalande Quebec.[14]
- 11 oktober - Vid en racerbilstävling i Paristrakten dödas 5 personer; trots olyckan slutförs tävlingen och vinns av Joakim Bonnier och Graham Hill.[14]
- 12 oktober - Sovjet sänder ut det 9 ton tunga rymdskeppet Voschod med en läkare, en ingenjör och en militär ombord.[14]
- 14 oktober
- Nikita Chrusjtjov avsätts som Sovjetunionens ledare [2] och ersätts av en "trojka" bestående av Leonid Brezjnev som partiledare, Aleksej Kosygin som regeringschef [5] och Nikolaj Podgornyj. (Referens [14] anger att detta skedde den 15 oktober.)
- Martin Luther King tilldelas fredspriset av norska stortinget.[14]
- 16 oktober
- Kina provspränger sin första atombomb [2]. Sprängningen sker i Xinjiangregionen nära gränsen till Sovjet.[14]
- Labourpartiet vinner det brittiska underhusvalet med en knapp majoritet. Harold Wilson blir därmed Englands nya premiärminister. Röstsiffrorna: labour 12 236 000, konservativa 12 015 000 och liberalerna 3 063 000.[14]
- 18 oktober - Harold Wilson bildar en Labourregering i Storbritannien, där partiet vunnit ett parlamentsval för första gången sedan 1951 [2].
- 24 oktober
- Nordrhodesia blir självständig stat under namnet Zambia [7].
- Skandinaviens längsta landsvägsbro i ett stycke (1 024 meter), Alnöbron, invigs.[14]
- 27 oktober – Den svenska sektionen av Amnesty International bildas.
November
redigera
.jpg)
- 3 november
- Sittande demokraten Lyndon B. Johnson besegrar republikanske Arizonasenatorn Barry Goldwater vid presidentvalet i USA i en jordskredsseger. Johnson erövrar 64% av rösterna och segrar i 44 av delstaterna, medan Goldwater segrar i 6. Ingen presidentkandidat har tidigare vunnit en så överlägsen seger.[14]
- Labourregeringen Wilson i Storbritannien ämnar förstatliga stålindustrin.[14]
- En militärkupp äger rum i Bolivia.[14]
- 20 november – Ett ordinarie flygplan från Linjeflyg, av typ Metropolitan, på väg från Stockholm havererar vid inflygning till Ängelholm, varvid 31 personer omkommer[2], och 12 överlever i Sveriges dittills allvarligaste flygolycka [4].
- 26 november
- Ett israeliskt passagerarfartyg (Shalom) kolliderar med norskt tankfartyg utanför New Jersey-kusten, USA och 19 besättningsmän på tankerfartyget omkommer [1]. (Källa [14] anger att 16 personer omkommer).
- SAS beställer 4 flygplan av typen Douglas DC-8-62 för 200 miljoner kronor.[14]
December
redigera
- 1 december
- AB Svensk Bilprovnings första specialbyggda anläggning för kontrollbesiktning invigs [3].
- Boklotteriet tilldelar författaren Alf Henriksson sitt pris på 25 000 kronor.[14]
- 7 december – Stockholms stadsfullmäktige fattar beslut om att gratis skolböcker skall införas i alla stadens skolor från och med 1 juli 1965 [3].
- 10 december
- Årets nobelpristagare i litteratur, Jean-Paul Sartre, har tackat nej och uteblir från prisutdelningen [5].
- Schweiz inrikesminister Hans-Peter Tschudi väljs till landets president.[14]
- 11 december
- Namnet på "Förenade republiken Tanganyika och Zanzibar" ändras till "Tanzania" [9].
- Che Guevara talar till FN:s generalförsamling.[15]
- Ett flertal dödsolyckor förorsakas i Paris, när all elbelysning slocknar, till följd av en 24-timmarsstrejk.[14]
- 15 december
- Den svenska riksdagen beslutar att ett nytt enhetligt, kommunalt gymnasium skall införas i Sverige 1965 där studentexamen avskaffas [3] från 1968 [4]. Det nya gymnasiet skall ha fem linjer, en humanistisk, en naturvetenskaplig, en samhällsvetenskaplig, en ekonomisk och en teknisk, som alla är 3-åriga (teknisk även 4-årig).
- Luftföroreningar misstänks kunna förorsaka arvsskador enligt en luftvårdskonferens i Stockholm.[14]
- Svenska Handelsbankens Tore Browaldh avgår som verkställande direktör för att bli styrelseordförande på heltid.[14]
- 25 december – 4 000 personer dödas vid en orkan med översvämningar i Ceylon [16].
- 27 december
- Filmen My Fair Lady med Audrey Hepburn i huvudrollen har premiär i Sverige.
- Sommarhotellet Strandbaden utanför Falkenberg härjas svårt av eld; skadorna beräknas till 1 miljon kronor; polisen misstänker mordbrand eftersom hotellet brandhärjades även 1958.[14]
- December – Partiledarförhandlingar om en svensk författningsreform hålls, vilket bland annat resulterar i tillsättandet av länsdemokratiutredningen.
Okänt datum
redigera- Rudi Gernreich designar den ursprungliga monokini-toplessbaddräkten i USA.[17]
- Carin Boalt blir professor i byggnadsfunktionslära vid Tekniska högskolan i Lund och därmed Sveriges första kvinnliga professor vid en teknisk högskola.
- Högern föreslår att AP-fonderna skall finansiera även pensioner för personer födda före 1896. Övriga partier är dock kallsinniga till förslaget.
- Skatteberedningen lämnar ett förslag till nytt svenskt skatteväsende. Mervärdesskatt ersätter omsättningsskatt och progressiviteten minskas något i inkomstskatten. Pensions- och sjukförsäkringarna sammanförs också i en socialförsäkringsavgift. Förslaget väcker emellertid kritik från LO.
- Konstitutionsutskottet (KU) prickar förre svenske utrikesministern Östen Undén för att inte ha bidragit till ett tidigare avslöjande av Stig Wennerströms spioneri.
- Den svenska riksdagen beslutar att två bataljoner ständigt skall hållas beredda för en FN-insats.
- Holger Crafoord grundar det svenska läkemedelsföretaget Gambro, som skall konstruera konstgjorda engångsnjurar.
- Göteborgs stad bygger 58 provisoriska bostadshus för att avhjälpa den akuta bostadsbristen.
- Sveriges cirka 500 ambulanser får en ny standard av Standardiseringskommissionen (SIS), så att "vård ska kunna påbörjas redan på hämtningsplatsen".
- Storbritannien avslutar byggnationen av det nya militära radiolänknätet Backbone.
- USA:s federala statsmakt lanserar förskoleprogrammet "Head Start" för barn från fattiga familjer. Verksamheten påbörjas 1965.
- Doktor Anders Frisk publicerar en artikel i Läkartidningen där fall med skadade barn, som tidigare ansetts oklara, i många fall kan ha orsakats av föräldrarnas våld mot dem [18]
Födda
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 4 januari – Till Lindemann, tysk musiker, sångare i Rammstein.
- 6 januari – Mark O'Toole, brittisk låtskrivare och musiker, medlem i gruppen Frankie Goes to Hollywood.
- 7 januari – Nicolas Cage, amerikansk skådespelare.
- 9 januari – Ronald Dominique, amerikansk seriemördare.
- 12 januari
- John Seru, australisk kroppsbyggare, Gladiatortävlare, och skådespelare.
- Jeffrey Bezos, amerikansk internetentreprenör, grundare för Amazon (företag).
- 13 januari – Johan Ryström, svensk golfspelare.
- 14 januari – Mark Addy, brittisk skådespelare.
- 17 januari – Don Cazayoux, amerikansk demokratisk politiker.
- 18 januari
- Enrico Lo Verso, italiensk skådespelare.
- Jane Horrocks, brittisk skådespelare.
- 23 januari
- Mariska Hargitay, amerikansk skådespelare.
- Bharrat Jagdeo, guyansk politiker, Guyanas president 1999–2011.
- Lloyd Smucker, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2017–.
- 25 januari – Thomas Öbrink, svensk kompositör och sångtextförfattare.
- 27 januari – Bridget Fonda, amerikansk skådespelare.
- 31 januari
- Billey Shamrock, svensk underhållare och trubadur.
- Jeff Hanneman, amerikansk musiker, gitarrist i Slayer.
Februari
redigera- 1 februari
- Linus Roache, brittisk skådespelare.
- Dwayne Goettel, kanadensisk musiker i bandet Skinny Puppy
- 3 februari – Torbjörn Eriksson, svensk musiker, medlem i Larz-Kristerz.
- 5 februari
- Duff McKagan, Känd som basist i Guns N' Roses.
- Helena Bergström, svensk skådespelare.
- Laura Linney, amerikansk skådespelare.
- 6 februari
- Michael Breitkopf, tysk musiker, gitarrist i Die Toten Hosen.
- Karin Falck, svensk barnskådespelare.
- 9 februari – Renee Ellmers, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2011–2017.
- 10 februari
- Francesca Neri, italiensk skådespelare.
- Agata Budzyńska, polsk poet, kompositör och sångare.
- Mir Aimal Kasi, mördade två CIA-tjänstemän 1993, (avrättad 14 november 2002).
- 13 februari
- Ylva Johansson, svensk politiker, skolminister 1994–1998 och vård- och äldreomsorgsminister 2004–2006.
- Penelope Ann Miller, amerikansk skådespelare.
- 15 februari – Chris Farley, amerikansk skådespelare.
- 16 februari – Christopher Eccleston, brittisk skådespelare.
- 17 februari – Jim Jordan, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2007–.
- 18 februari – Matt Dillon, amerikansk skådespelare.
- 19 februari – Hugh Panaro, amerikansk skådespelare.
- 20 februari – French Stewart, amerikansk skådespelare.
- 22 februari – Magnus Wislander, svensk handbollsspelare.
- 23 februari – John Norum, svensk musiker, gitarrist i Europe.
- 24 februari
- Bill Bailey, engelsk komiker, skådespelare och musiker.
- Paul Bothén, svensk kompositör.
- Todd Field, amerikansk skådespelare, manusförfattare och regissör.
- 26 februari – Mark Dacascos, amerikansk skådespelare.
Mars
redigera- 1 mars – Khalid Sheikh Mohammed, kuwaitisk terrorist inom al-Qaida.
- 4 mars – Paul Bostaph, amerikansk trummis.
- 8 mars – Peter Gill, brittisk musiker, medlem i Frankie Goes To Hollywood.
- 9 mars – Juliette Binoche, fransk skådespelare.
- 10 mars – Neneh Cherry, svensk musiker.
- 11 mars – Emma Chambers, brittisk skådespelare.
- 13 mars – Håkan Björne, svensk volleybollspelare.
- 14 mars – Micha Koivunen, svensk skådespelare.
- 16 mars
- Gore Verbinski, amerikansk filmregissör.
- Sören Olsson, svensk barn- och ungdomsförfattare [19].
- 17 mars – Rob Lowe, amerikansk skådespelare.
- 18 mars – Rozalla, brittisk-zimbabwisk sångerska.
- 19 mars
- Nicola Larini, italiensk racerförare.
- Jake Weber, brittisk skådespelare.
- 23 mars – Hope Davis, brittisk skådespelare.
- 26 mars – Staffan Olsson, svensk handbollsspelare.
- 30 mars – Ian Ziering, amerikansk skådespelare.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 3 april – Bjarne Riis, dansk cyklist.
- 6 april
- Tim Walz, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–2019.
- David Woodard, amerikansk dirigent och författare.
- 7 april – Russell Crowe, australisk skådespelare.
- 11 april – John Cryer, brittisk parlamentsledamot för Labour Party från 1997.
- 12 april – Ulf Ohlsson, svensk travkusk.
- 13 april – Davis Love III, amerikansk professionell golfspelare.
- 15 april – Johanne Hildebrandt, svensk författare.
- 17 april – Kayo Shekoni, svensk sångerska och TV-programledare av afrikansk ursprung.
- 20 april
- Crispin Glover, amerikansk skådespelare.
- Andy Serkis, brittisk skådespelare.
- 21 april
- Johan Bergman, svensk regissör och barnskådespelare.
- Ahmed Radhi, irakisk fotbollsspelare.
- 22 april – James Langevin, amerikansk demokratisk politiker.
- 24 april
- Cedric the Entertainer, amerikansk skådespelare.
- Djimon Hounsou, beninsk skådespelare.
- 25 april
- Hank Azaria, amerikansk skådespelare.
- Andy Bell, brittisk musiker, medlem i Erasure.
- 26 april – Rebecka Törnqvist, svensk sångare och låtskrivare.
- 28 april
- Malin Gjörup, svensk skådespelare och operaartist, mezzosopran.
- Ann-Marie Ljungberg, svensk författare.
- 29 april
- Tintin Anderzon, svensk skådespelare.
- Federico Castelluccio, amerikansk skådespelare.
Maj
redigera- 6 maj – Dana Hill, amerikansk skådespelare.
- 7 maj – Tim Collins, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party 1997–2005.
- 8 maj
- Dave Rowntree, brittisk trumslagare.
- Niels Jensen, svensk skådespelare, sångare och låtskrivare.
- Melissa Gilbert, amerikansk skådespelare.
- 10 maj – Susie Päivärinta, finsk/svensk sångerska.
- 13 maj – Stephen Colbert, amerikansk skådespelare och TV-värd.
- 16 maj – Esbjörn Svensson, svensk jazzpianist och kompositör.
- 23 maj – Angela Kovács, svensk skådespelare.
- 26 maj – Lenny Kravitz, amerikansk sångare, gitarrist och musikproducent.
Juni
redigera- 3 juni
- James Purefoy, brittisk skådespelare.
- Kerry King, amerikansk musiker, gitarrist i Slayer.
- 4 juni – Sean Pertwee, brittisk skådespelare.
- 6 juni – Jay Bentley, amerikansk musiker, basist i punkbandet Bad Religion.
- 9 juni
- Peter Sjöquist, svensk skådespelare och dialogregissör.
- Martina Haag, svensk skådespelare, krönikör och författare.
- 11 juni
- Jean Alesi, fransk racerförare.
- Pete Finestone, amerikansk musiker, trummis i Bad Religion 1982–1991.
- Andreas von Holst, tysk musiker, gitarrist i Die Toten Hosen.
- 15 juni – Courteney Cox, amerikansk skådespelare.
- 17 juni – Kimber Eastwood, amerikansk skådespelare.
- 18 juni – Uday Hussein, Saddam Husseins äldste son.
- 19 juni – Boris Johnson, brittisk politiker.
- 21 juni – Hans-Olov Öberg, svensk författare och förläggare.
- 22 juni – Dan Brown, amerikansk författare.
- 23 juni – Joss Whedon, amerikansk regissör, manusförfattare och producent.
- 24 juni – Hamish Harding, brittisk affärsman, pilot och äventyrare.
- 25 juni
- Johnny Herbert, brittisk racerförare.
- Thomas Rask, svensk internet-entreprenör.
- 26 juni – Tommi Mäkinen, finländsk rallyförare.
- 28 juni – Tommy Lynn Sells, amerikansk seriemördare.
- 30 juni – Prinsessan Alexandra, dansk prinsessa.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 2 juli – Andrea Yates, amerikansk förbrytare.
- 4 juli – Roland Ratzenberger, österrikisk racerförare.
- 5 juli
- Ronald D. Moore, amerikansk TV-producent och manusförfattare.
- Andreas Nilsson, svensk skådespelare.
- 7 juli
- Shinichi Tsutsumi, japansk skådespelare.
- Dominik Henzel, svensk skådespelare.
- 9 juli – Courtney Love, amerikansk sångerska, skådespelare och gitarrist.
- 11 juli – Martin Weinek, österrikisk skådespelare.
- 13 juli
- Hans Rosenfeldt, svensk manusförfattare, skådespelare och programledare i etermedia
- 16 juli
- Nino Burdzjanadze, georgisk jurist och politiker, talman i det georgiska parlamentet.
- Miguel Indurain, spansk cyklist.
- 19 juli – Mijeegombyn Enchbold, mongolisk politiker.
- 20 juli
- Chris Cornell, amerikansk musiker, sångare och låtskrivare i Soundgarden 1984–1996, sångare i Audioslave från 2002.
- Dean Winters, amerikansk skådespelare.
- Pontus Gårdinger, svensk programledare med mera.
- Bernd Schneider, tysk racerförare.
- 22 juli
- John Leguizamo, colombiansk skådespelare.
- Anneke von der Lippe, norsk skådespelare.
- 24 juli
- Banana Yoshimoto, pseudonym för Mahoko Yoshimoto, japansk författare.
- Barry Bonds, amerikansk basebollspelare.
- 25 juli – Tony Granato, amerikansk ishockeyspelare och -tränare.
- 26 juli
- Sandra Bullock, amerikansk skådespelare.
- Anne Provoost, belgisk nederländskspråkig författare.
- 27 juli – Paul Bernardo, amerikansk kriminell.
- 30 juli – Jürgen Klinsmann, tysk fotbollsspelare och -tränare.
- 31 juli – C. C. Catch, tysk sångerska.
Augusti
redigera- 6 augusti – Stephen George Ritchie, tysk musiker, trummis i Die Toten Hosen.
- 8 augusti – Mira Lesmana, indonesisk skådespelare.
- 9 augusti – Måns Ekman, svensk produktionsassistent och skådespelare.
- 11 augusti – Micke Leijnegard, svensk journalist, programledare och konferencier.
- 13 augusti – Ian Haugland, svensk musiker, trumslagare i Europe.
- 14 augusti – Brannon Braga, amerikansk manusförfattare och TV-producent.
- 15 augusti – Debi Mazar, amerikansk skådespelare.
- 19 augusti – Richard Herrey, svensk artist och politiker.
- 22 augusti – Mats Wilander, svensk tennisspelare[3].
- 28 augusti
- Lee Janzen, amerikansk professionell golfspelare.
- Dermot Keaney, brittisk skådespelare.
September
redigera- 2 september – Keanu Reeves, kanadensisk skådespelare.
- 4 september – Anthony Weiner, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1999–2011.
- 5 september
- Ric Keller, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2001–2009.
- Amanda Ooms, svensk skådespelare.
- 9 september – Aleksandar Hemon, bosnisk författare.
- 14 september – Faith Ford, amerikansk skådespelare.
- 20 september – Paolo Caldarella, italiensk vattenpolospelare.
- 23 september – Magdalena In de Betou, svensk skådespelare
- 24 september – Jeff Krosnoff, amerikansk racerförare.
- 27 september – Goro Kishitani, japansk skådespelare.
- 28 september
- Janeane Garofalo, amerikansk skådespelare.
- Brendan Kelly, irländsk skådespelare.
- 30 september – Monica Bellucci, italiensk skådespelare.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 3 oktober – Clive Owen, brittisk skådespelare.
- 9 oktober – Guillermo del Toro, mexikansk filmregissör, manusförfattare och filmproducent.
- 13 oktober – Christopher Judge, amerikansk skådespelare, känd som Teal'c i TV-serien Stargate SG-1.
- 20 oktober – Kamala Harris, 49 Amerikansk vice-president.
- 22 oktober – Zurab Nogaideli, georgisk politiker, premiärminister 2005–2007.
- 23 oktober – Niclas Sjöstedt, svensk fotbollsspelare
- 23 oktober – Camilla Henemark, svensk sångerska, skådespelare, modell och debattör.
- 24 oktober – Frode Grodås, norsk fotbollsspelare och tränare
- 27 oktober – Dawit Isaak, svensk-eritreansk journalist, författare och dramatiker.
- 29 oktober – Luciana Littizzetto, italiensk skådespelare.
November
redigera- 1 november – John Houdi, svensk trollkarl, buktalare, och komiker.
- 2 november – Lauren Vélez, puertoricansk skådespelare.
- 3 november – Paprika Steen, dansk skådespelare och regissör.
- 5 november – Famke Janssen, nederländsk skådespelare och fotomodell.
- 6 november
- Arne Duncan, amerikansk demokratisk politiker, utbildningsminister 2009–2015.
- Greg Graffin, amerikansk musiker, sångare i Bad Religion.
- 9 november – Robert Duncan McNeill, amerikansk skådespelare.
- 16 november – Diana Krall, kanadensisk/amerikansk jazzpianist och sångerska.
- 17 november – Susan Rice, amerikansk politiker och diplomat, USA:s FN-ambassadör 2009–2013.
- 18 november – Nadia Sawalha, brittisk skådespelare.
- 21 november – Yvette Clarke, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–.
- 23 november – Lars Myrberg, svensk boxare.
- 27 november – Robin Givens, amerikansk skådespelare.
- 28 november – Michael Bennet, amerikansk demokratisk politiker, senator 2009–.
- 29 november – Don Cheadle, amerikansk skådespelare.
December
redigera
- 4 december
- Sertab Erener, turkisk artist.
- Marisa Tomei, amerikansk skådespelare.
- 8 december
- Maria Antoniou, svensk skådespelare.
- Teri Hatcher, amerikansk skådespelare.
- 9 december – Paul H. Landers, tysk musiker, gitarrist i Rammstein.
- 12 december – Birger Österberg, svensk skådespelare.
- 13 december – Hideto Matsumoto, japansk musiker.
- 15 december – Ann-Charlotte Persson, svensk författare.
- 16 december – Heike Drechsler, tysk friidrottare, längdhopp.
- 20 december – Robert Gustafsson, svensk skådespelare och komiker.
- 23 december
- Eddie Vedder, amerikansk musiker, sångare i Pearl Jam.
- John Maurer, musiker i Social Distortion.
- 25 december – Jonas Sjöstedt, svensk politiker.
- 29 december
- Béatrice Dalle, fransk skådespelare.
- Bengt Oelmann, svensk professor.
Avlidna
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 13 januari – Semmy Friedmann, 72, svensk skådespelare.
- 15 januari – Jack Teagarden, 58, amerikansk jazzmusiker.
- 18 januari – Tyko Reinikka, 76, finländsk politiker.
- 20 januari – George Docking, 59, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Kansas 1957–1961.
- 29 januari – Alan Ladd, 50, amerikansk skådespelare.
Februari
redigera- 4 februari – Sven-Otto Lindqvist, 51, svensk skådespelare.
- 5 februari – Max Sailer, 81, tysk ingenjör och racerförare.
- 7 februari – Flaminio Bertoni, 61, italiensk bildesigner.
- 10 februari
- Eugen Sänger, 58, österrikisk ingenjör.
- John Charles Vivian, 76, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1943–1947.
- 12 februari – Gerald Gardner, 79, en av grundarna av wiccareligionen.
- 18 februari – Fredrik Ljungström, 88, svensk uppfinnare.
- 20 februari – John Botvid, 74, svensk skådespelare, komiker, revyförfattare.
- 22 februari – Olof Sjöberg, 72, svensk militär.
- 25 februari
- Alexander Archipenko, 76, amerikansk skulptör.
- Hinrich Lohse, 67, tysk nazistisk politiker.
- Maurice Farman, 86, fransk flygpionjär.
Mars
redigera- 2 mars – Frans Oscar Öberg, 80, svensk skådespelare.
- 6 mars – Paul I, 62, kung av Grekland 1947–1964.
- 15 mars – James M. Mead, 78, amerikansk demokratisk politiker.
- 17 mars – William Seymer, 73, svensk tonsättare och musikskriftställare.
- 18 mars
- Helga Ancher, 80, dansk målare.
- Sigfrid Edström, 93, svensk företagsledare, VD för ASEA, var med och skrev på Saltsjöbadsavtalet 1938[3].
- Norbert Wiener, 69, amerikansk professor i tillämpad och teoretisk matematik.
- 23 mars – Peter Lorre, 59, ungersk-amerikansk skådespelare.
- 26 mars – Otto Schniewind, 76, tysk sjömilitär.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 5 april – Douglas MacArthur, 84, amerikansk general, ÖB under Koreakriget.
- 10 april – John G. Townsend, 92, amerikansk republikansk politiker.
- 14 april
- Rachel Carson, 56, amerikansk zoolog och biolog.
- Karl Esaias Sahlström, 79, svensk arkeolog.
- 19 april – Adolf Jahr, 70, svensk skådespelare.
- 22 april – Karl Gerhard, 73, svensk revyartist, teaterdirektör, revyartist och kuplettförfattare [3].
Maj
redigera- 1 maj – Håkan von Eichwald, 56, finlandssvensk kapellmästare och kompositör.
- 2 maj – Nancy Astor, 84, brittisk politiker, parlamentsledamot 1919–1945.
- 3 maj
- Gösta Diehl, 65, finländsk konstnär.
- Väinö Meltti, 66, finländsk politiker och ämbetsman, landshövding i Nylands län 1946–1964.
- 5 maj – Elis Elmgren, 52, svensk författare.
- 9 maj – Einar Groth, 60, svensk violinist, kapellmästare och kompositör.
- 10 maj – Michail Larionov, 82, rysk konstnär, grundare av rayonismen.
- 16 maj – Gösta Hultström, svensk flygdirektör.
- 17 maj – Otto Ville Kuusinen, 83, finländsk-sovjetisk kommunist.
- 27 maj – Jawaharlal Nehru, 74, Indiens förste premiärminister [2].
- 30 maj
- Eddie Sachs, 37, amerikansk racerförare.
- Leó Szilárd, 66, ungersk-amerikansk kärnfysiker och biolog.
Juni
redigera- 3 juni
- Mary Rapp, 43, svensk skådespelare.
- Frans Eemil Sillanpää, 75, finländsk författare.
- 4 juni – Björn Berg, 53, svensk militär.
- 13 juni – Erik Furuhjelm, 80, finländsk kompositör.
- 23 juni – Earle B. Mayfield, 83, amerikansk politiker, senator 1923–1929.
- 24 juni – Emil Björnberg, 78, svensk militär (överste).
- 25 juni – Gerrit Rietveld, 76, nederländsk arkitekt och möbeldesigner.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 15 juli – Rose Icard, överlevare av RMS Titanic.
- 19 juli – Olavi Paavolainen, 60, finländsk författare.
- 23 juli – Gunnar Marklund, 72, finländsk botaniker.
- 30 juli – Clair Engle, 52, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1964.
- 31 juli – Jim Reeves, 40, amerikansk countrysångare.
Augusti
redigera- 1 augusti – Taffy Abel, 64, amerikansk ishockeyspelare.
- 2 augusti – Olga Desmond, 73, tysk dansare.
- 3 augusti – Flannery O'Connor, 39, amerikansk författare.
- 5 augusti – Moa Martinson, 73, svensk författare.
- 6 augusti – Cedric Hardwicke, 71, brittisk skådespelare.
- 12 augusti
- Ian Fleming, 56, brittisk författare.
- Dmitrij Maksutov, 68, rysk fysiker.
- Jørgen Skafte Rasmussen, 86, dansk industriman.
- 14 augusti – Johnny Burnette, 30, amerikansk rockabillymusiker.
- 15 augusti – Lucio Bini, 55, italiensk neurolog och psykiater.
- 17 augusti – Jon Iversen, 74, dansk skådespelare.
- 20 augusti – Gyda Christensen, 92, norsk skådespelare och teaterchef.
- 21 augusti – Palmiro Togliatti, 71, italiensk politiker.
September
redigera- 1 september – Otto Olsson, 84, svensk organist och tonsättare.
- 9 september – Sakari Tuomioja, 53, finländsk politiker, Finlands statsminister 1953–1954.
- 18 september – Seán O'Casey, 84, irländsk författare.
- 21 september – Otto Grotewohl, 70, östtysk politiker, ordförande i DDR:s ministerråd 1949–1964.
- 24 september – Gösta Stevens, 67, svensk journalist, manusförfattare, regissör, sångtextförfattare och översättare.
- 28 september – Harpo Marx, 75, amerikansk komiker, en av Bröderna Marx.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 4 oktober – Set Svanholm, 60, svensk hovsångare och operachef.
- 9 oktober – Tollie Zellman, 77, svensk skådespelare.
- 15 oktober – Cole Porter, 73, amerikansk låtskrivare och kompositör.
- 17 oktober – Paul Hagman, 77, svensk skådespelare.
- 20 oktober
- Herbert Hoover, 90, amerikansk politiker, USA:s president 1929–1933.
- Sven Tropp, 74, svensk balettmästare, koreograf och dansare.
- 28 oktober – Harold Hitz Burton, 76, amerikansk republikansk politiker och jurist.
- 29 oktober – Väinö Salovaara, 76, finländsk politiker.
November
redigera- 1 november – Sture Lagerwall, 55, svensk skådespelare och regissör.
- 6 november – Hans von Euler-Chelpin, 91, tysk-svensk kemist, nobelpristagare.
- 8 november – Viljo Revell, 54, finländsk arkitekt.
- 12 november – Rickard Sandler, 80, svensk socialdemokratisk politiker och folkhögskolelärare, Sveriges statsminister 1925–1926.
- 28 november – Ville Pörhölä, 66, finländsk friidrottare.
- 29 november – Anne de Vries, 60, nederländsk författare.
December
redigera- 11 december – Sam Cooke, 33, amerikansk sångare och artist.
- 12 december – Otto Ciliax, 73, tysk sjömilitär, amiral 1943.
- 13 december – Charlotte Bill, 89, barnflicka i Storbritanniens kungliga familj.
- 15 december – Carl Joachim Hambro, 79, norsk politiker, stortingspresident 1926–1945.
- 19 december – Arne Lindblad, 77, svensk skådespelare.
- 21 december – Carl Van Vechten, 84, amerikansk fotograf och författare.
- 30 december – Hans Gerhard Creutzfeldt, 79, tysk neuropatolog.
- Fysik
- Charles H. Townes, USA
- Nikolaj G. Basov, Sovjetunionen
- Aleksandr M. Prochorov, Sovjetunionen
- Kemi – Dorothy Crowfoot Hodgkin, Storbritannien
- Medicin
- Konrad Bloch, USA
- Feodor Lynen, Västtyskland
- Litteratur – Jean-Paul Sartre, Frankrike, (avböjde priset)
- Fred – Martin Luther King, USA
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ [a b c d e f] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] 20:e århundrades När Var Hur – 1964, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Hundra år i Sverige – 1964, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g] Sverige 1900-talet – 1964, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d e f g h i j] 100 år med Aftonbladet – 1964, 1999
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 192 - Folkpensionärernas dröm
- ^ [a b c d] Faktakalendern 2000 – 1964 (Utlandet), Semic, 1999
- ^ World Statesmen
- ^ [a b] World Statesmen
- ^ Flynn, George Q. (1993). The Draft, 1940–1973. Modern war studies. University Press of Kansas. sid. 175. ISBN 070060586X
- ^ Gottlieb, Sherry Gershon (1991). Hell no, we won't go!: resisting the draft during the Vietnam War. Viking. sid. xix. ISBN 0670839353. ”1964: May 12—Twelve students at a New York rally burn their draft cards...”
- ^ Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ ”A Smashing Success” (på engelska). Air & Space Magazine. https://www.airspacemag.com/space/a-smashing-success-46511279/. Läst 25 maj 2021.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] Dymling, Claes; Fredrik Strandberg, Carl Otto Åsberg, Lena Roth (1966). När Var Hur 1966 Aktuell årsbok Tjugoandra årgången.. När Var Hur. Bokförlaget Forum
- ^ ”Che Guevara At the United Nations” (på engelska). marxists.org. Arkiverad från originalet den 13 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140713203434/https://www.marxists.org/archive/guevara/1964/12/11.htm. Läst 13 juli 2014.
- ^ Faktakalendern 2006, Semic, 2005
- ^ ”Gernreich Bio”. Arkiverad från originalet den 13 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160213205151/http://gernreich.steirischerbst.at/pages/bio1.htm. Läst 11 april 2011.
- ^ Drabbade barn: aga och barnmisshandel i Sverige från reformationen till nutid Arkiverad 30 december 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Anders och Sören Arkiverad 10 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör 1964.