Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Wikipedia

10 maj

datum

10 maj är den 130:e dagen på året i den gregorianska kalendern (131:a under skottår). Det återstår 235 dagar av året.

◄◄   ◄   10 maj   ►   ►►
Veckodag 2024: Fredag
Apr · Maj · Jun
Årets 130:e dag
(131:a under skottår)
235 dagar till årets slut
Må Ti On To Fr Lö Sö
1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
2024
Alla datum
Månader
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December
På Wikimedia Commons
finns media som rör 10 maj
Se även Mall:10 maj

Återkommande bemärkelsedagar

redigera

Nationaldagar

redigera

Namnsdagar

redigera

I den svenska almanackan

redigera
  • Nuvarande – Esbjörn och Styrbjörn
  • Föregående i bokstavsordning
    • Elvira – Namnet infördes 1986 på 30 juni. 1993 flyttades det till dagens datum och 2001 till 1 mars.
    • Elvy – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 2001.
    • Epimachus – Namnet fanns, till minne av en martyr från 200-talet, på dagens datum före 1831, då det utgick till förmån för Esbjörn.
    • Esbjörn – Namnet infördes på dagens datum 1831, då det ersatte det äldre Epimachus. Det fanns där fram till 1993, då det flyttades till 12 juni, men återfördes 2001 till dagens datum.
    • Essy – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Styrbjörn – Namnet infördes 1986 på 13 september, men flyttades 2001 till dagens datum.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1831 – Epimachus
    • 1831–1900 – Esbjörn
    • 1901–1985 – Esbjörn
    • 1986–1992 – Esbjörn, Elvy och Essy
    • 1993–2000 – Elvy och Elvira
    • Från 2001 – Esbjörn och Styrbjörn
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

redigera
  • I föregående i revideringar[2]
    • 1929 – Aina, Aino
    • 1950 – Aina, Aino
    • 1964 – Aina, Aino
    • 1973 – Aina, Aino
    • 1989 – Aina, Aino
    • 1995 – Aina, Aino
    • 2000 – Aina, Aino
    • 2005 – Aina, Aino
    • 2010 – Aina, Aino
    • 2015 – Aina, Aino
    • 2020 – Aino, Aina

Händelser

redigera
  • 946 – Sedan Marinus II har avlidit några dagar tidigare väljs Agapetus II till påve.
  • 1503 – Under sin fjärde och sista resa till Nya världen landstiger den italiensk-spanske upptäcktsresanden Christofer Columbus på en liten ögrupp söder om Juana (nuvarande Kuba) och väster om Santiago (nuvarande Jamaica). Han ger öarna namnet Las Tortugas, på grund av den rikliga förekomsten av havssköldpaddor (spanska: tortuga) där. Redan i slutet av 1500-talet döper engelsmännen dock om ögruppen till Caymanöarna, efter den lokala indianstammen Neo-Tainos ord för alligator (caiman).
  • 1796 – En fransk styrka på 17 500 man, ledd av general Napoleon Bonaparte, anfaller och besegrar en retirerande österrikisk eftertrupp på 9 500, ledd av generalerna Johann Peter Beaulieu och Karl Philipp Sebottendorf i slaget vid Lodi i Lombardiet (i nuvarande Norditalien). Fransmännen förlorar mellan 500 och 2 000 man, medan österrikarna förlorar 2 000. Tack vare att det är en eftertrupp som utkämpar slaget, hinner den österrikiska huvudarmén fortsätta sin reträtt och komma undan fransmännen. Slaget får därför ingen större strategisk betydelse, men Napoleon använder segern som propaganda, för att odla myten om sig själv som oövervinnerlig.
  • 1809 – Den svenske kungen Gustav IV Adolf, som har blivit arresterad på Stockholms slott den 13 mars och abdikerat för egen del (men inte för sina ättlingar) den 29 i samma månad, blir formellt avsatt av den svenska riksdagen. Därmed förlorar han och alla hans arvingar för all framtid rätten till den svenska kronan. Medan Gustav Adolf snart blir landsförvisad väljs en knapp månad senare hans farbror hertig Karl till ny svensk kung.
  • 1854 – Det danska folketinget antar lagen tyendeloven, i vilken tjänsteflickors och hembiträdens arbetsförhållanden regleras.[3] Arbetsgivaren kan kräva, att de finns till hands dygnet runt och är inte skyldig att ge dem mer än en ledig söndagseftermiddag varannan vecka. Dessutom har han rätt att straffa dem och begränsa deras fritid. Lagen blir mycket avskydd och redan i slutet av 1800-talet börjar krafter verka för att upphäva den, något som blir verklighet 1921, då den ersätts av medhjælperloven.[4]
  • 1857 – Natten till den 11 maj utbryter i Indien ett uppror mot det Brittiska Ostindiska Kompaniet, vilket går till historien som sepoyupproret och börjar som en revolt bland indiska soldater i brittisk tjänst (så kallade sepoyer), men utgör också en reaktion mot kompaniets styre i Indien. Det varar i över ett år (till juni året därpå) och leder till, att den brittiska staten tar över styret över Indien från kompaniet och formellt upprättar Brittiska Indien den 2 augusti 1858.
  • 1871 – Frankrike sluter fred med det nybildade Kejsardömet Tyskland i Frankfurt am Main, vilken avslutar det fransk-tyska kriget, som har utbrutit året före. Eftersom Tyskland står som segrare tvingas Frankrike avstå området Alsace-Lorraine och betala krigsskadestånd på fem miljarder guldfranc till Tyskland. Denna fred skapar en revanschstämning i Frankrike, som kommer att vara till första världskrigets utbrott 1914.
  • 1905 – Anna Jarvis från Philadelphia introducerar mors dag i USA, för att hedra minnet av sin mor, på årsdagen av dennas bortgång. Under de följande åren sprider sig firandet i USA och 1914 har dagen närmast fått status av nationell helgdag. Den kommer snart också till Europa och firas i Sverige första gången 1919, på initiativ av författaren Cecilia Bååth-Holmberg. Dagen får dock olika datum i olika länder och numera firas den exempelvis andra söndagen i maj i USA och sista söndagen i maj i Sverige
  • 1917 – Sedan Tyskland i februari har återupptagit det oinskränkta ubåtskriget under det pågående första världskriget och ententen därför i mars och april har gjort stora fartygsförluster har det brittiska sjökrigsministeriet i slutet av april beslutat att införa ett konvojsystem för brittiska fartyg med krigsförnödenheter. Denna dag avgår därför den första konvojen (från Gibraltar) och anländer till Storbritannien den 22 maj.
  • 1933 – Drygt tre månader efter det nazistiska maktövertagandet i Tyskland håller nazisterna ett bokbål utanför operan i Berlin, där man bränner 18 000 verk, som anses strida mot den nazistiska ideologin.
  • 1940
    • Tyskland inleder ett stort upplagt anfall på västfronten under andra världskriget, genom att anfalla det neutrala Benelux (Belgien, Nederländerna och Luxemburg) och på så vis gå runt det franska försvarsverket Maginotlinjen. Därmed upphör det så kallade låtsaskriget, som har varat sedan krigsutbrottet 1939, då Frankrike och Storbritannien visserligen har förklarat krig mot Tyskland, men inga nämnvärda stridigheter har utkämpats mellan länderna. Inom några dagar blir Beneluxländerna besegrade och Frankrike faller i tyska händer inom en dryg månad.
    • Brittiska trupper inleder en ockupation av det danska kungariket Island, för att förhindra att Tyskland sätter sig i besittning av ön, en månad efter att tyskarna har ockuperat Danmark. Året därpå övertas ockupationen av USA och 1944 utropar Island sin fullständiga självständighet från Danmark.
    • Sedan den brittiske premiärministern Neville Chamberlain de senaste månaderna har utsatts för skarp kritik för sitt sätt att sköta Storbritanniens del i andra världskriget och nyligen med nöd och näppe klarat sig undan en misstroendeförklaring väljer han denna dag att avgå från posten. Han efterträds av Winston Churchill, som kommer att leda Storbritannien till krigsslutet 1945.
  • 1941 – Den tyske vicekanslern Rudolf Hess (Hitlers ställföreträdare) ger sig på eget bevåg iväg till Storbritannien i ett flygplan för att mäkla fred mellan britterna och tyskarna. Han landar i Skottland, men sätts genast i krigsfångenskap. Hitler och den tyska statsledningen tar officiellt avstånd från handlingen och Hess blir utesluten ur det tyska nazistpartiet samt fråntagen alla sina uppdrag i Tyskland, där han efterträds av Martin Bormann.
  • 1963 – Sveriges riksdag beslutar att Sverige ska övergå från vänster- till högertrafik 1967, trots att 82,9 procent av de röstande har röstat för att behålla vänstertrafiken i folkomröstningen i frågan 1955. Efter en stor informationskampanj och förberedelser i mitten av 1960-talet och särskilt under det aktuella året införs högertrafiken den 3 september 1967.
  • 1968 - Minnessedeln ”Sveriges Riksbank 1668-1968” utges, Sveriges riksbank
  • 1981 – I den andra omgången av årets franska presidentval besegrar Socialistiska partiets kandidat François Mitterrand den sittande presidenten Valéry Giscard d’Estaing från Unionen för fransk demokrati med 51,76 procent av rösterna mot d’Estaings 48,24 procent (i den första valomgången den 26 april har d’Estaing fått 28,32 procent och Mitterrand 25,85). Den 21 maj kan Mitterrand därför tillträda som den förste socialistiske presidenten i Frankrike under femte republiken och han kommer att sitta på posten till 1995.
  • 1994 – Nelson Mandela installeras som Sydafrikas förste svarte president, sedan hans parti African National Congress (ANC) med 62,65 procent har vunnit parlamentsvalet den 27 april, som var det första, där även svarta fick rösta. Han kommer att inneha posten till 1999.

Födda

redigera

Avlidna

redigera

Källor

redigera
  1. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020. 
  2. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020. 
  3. ^ Tyendeloven og skudsmålsbogen på foa.dk
  4. ^ Tyendeloven og skudsmålsbogen afskaffes på foa.dk

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=10_maj&oldid=54907839”