Drots
Drots var ett medeltida och tidigmodernt nordiskt ämbete vars innehåll förändrades över tid. Förenklat kan man säga att den svenska drotsen hade uppgifter som motsvarade vad dagens justitieminister gör.
Ordet är belagt i fornsvenska som drotzet och forngutniska som drotseti, och betydde från början 'ekonomisk administratör, överhovmästare'. Etymologin är oklar, och ordet kan vara nordiskt eller inlånat från medellågtyska, och är i vilket fall som helst starkt påverkat av det senares druczate. Möjligen är ordet besläktat med drott.[1][2]
Medeltiden
redigeraÄmbetet är första gången känt i Norge under 1200-talet, då som benämning på kungens köksmästare.[3] I Sverige omtalas en drots första gången 1276, då ordet redan syftar på ett högre ämbete, inte en av kungens personliga tjänare. Under kung Magnus Ladulås tid belägger källorna tre drotsar. Ulf Karlsson var drots år 1276, Knut Matsson 1280 och Magnus Ragvaldsson 1288. Under Birger Magnusson utsåg såväl konungen som hertigarna varsin egen drots.[4]
Under 1300-talet blev drotsämbetet det högsta ämbetet näst efter kungen. När denne av något skäl inte kunde utföra sina uppgifter fungerade drotsen som ställföreträdare och utövade hans dömande och verkställande befogenheter. Ämbetet tillsattes nu endast temporärt när kungen var omyndig eller vistades utomlands. Många drotsar fick stor makt, särskilt Bo Jonsson (Grip). Efter att Bo avled 1386 tillsattes ingen ny drots i Sverige fram till Engelbrektsupproret 1435-1442 när Krister Nilsson (Vasa) var drots. Erik av Pommern tvingades i sin kungaförsäkran 1436 att fastslå att när han inte var i Sverige skulle en drots utöva högsta makten över rättsväsendet. Under resten av medeltiden omtalas Karl Knutsson (Bonde) som drots i ett arvsrättsdokument. Ämbetet nämns i år 1441[5] och 1476 års kungaförsäkringar.
I Danmark och Norge överlevde ämbetet inte medeltiden.[4] Danmarks siste titulerade drots Henning Podebusk avled 1387 eller 1388 och Norges siste drots Ogmund Finsson avled 1388. Ämbetet återuppstod där senare med titeln rikshovmästare.
Den tidigmoderna perioden
redigeraI Sverige återupplivades drotsämbetet av Johan III 1569 under benämningen Rikets drots, men då bara som en hederstitel utan formell makt. Då Svea hovrätt inrättades 1614 blev riksdrotsen hovrättspresident. 1660 ändrades detta och riksdrotsen erhöll i stället högsta inseendet över landets justitieväsende, och skulle därutöver i rådets sektion för justitieärenden företräda kungen.
Under Karl XI:s regering ändrades titeln till Kunglig majestäts drots. När Magnus Gabriel De la Gardie avsattes från posten 1684 avskaffades ämbetet i Sverige. Men det återuppstod från 1787 till 1809, då Carl Axel Wachtmeister utnämndes till posten. Då var riksdrotsen även överpresident över hovrätterna och alltså chef för hela det svenska rättsväsendet. Ämbetet avskaffades för gott genom antagandet av 1809 års regeringsform och ersattes till stor del av justitiestatsministern.[4]
Sveriges riksdrotsar
redigeraDanmarks riksdrotsar
redigeraNamn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
---|---|---|---|---|---|---|
David Thorstensen Hak Hak |
1302 | [8] | ||||
Claus van Lembek von Lembeck |
1340-1366 | [9] | ||||
Henning Podebusk Podebusk (Putbus) |
?-1388 | avled 1388 | [9] | |||
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ Svenska Akademiens ordbok: Drots
- ^ Drots i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Drots)
- ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1931). Svensk uppslagsbok. Bd 7. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 778
- ^ SDHK-nr: 23916
- ^ Om marsken Torgils Knutssons släktförhållanden. Ett meddelande av Sven Axelsson, Boliden, Personhistorisk Tidskrift 1950, nr 1-2
- ^ Seraphimer Ordens historia av Gustaf Wilhelm af Tibell
- ^ Niels Hak på finnholbek.dk
- ^ [a b] sdhk_8531