Implosion

Implosion är motsatsen till explosion,^[1] ett tomrum som plötsligt dras samman på grund av omgivande tryck eller andra ihopdragande krafter.^[2]

Exempel på implosioner

Vakuumrör

En imploderande CRT-skärm.

Ett lufttomt katodstrålerör (t.ex. TV-bildskärm) imploderar om glaset krossas på grund av lufttrycket omkring.^[2] Trots att en implosion är en inåtströmning av materia så kan exempelvis glasbitar kastas iväg i något som ser ut som en explosion.^[3]

Atombomber

Se även: Atombomb

Animation av implosion av en atombomb och efterföljande detonation. Det ljusbruna i bilden utgörs av någon typ av vanligt sprängmedel som exploderar och trycker ihop kärnbränslet, lila i bilden, så att det därefter kan detonera.

En metod för att en atombomb ska uppnå så kallad kritisk massa är att med hjälp av sprängmedel få ett sfäriskt klotformat skal av uran eller plutonium att implodera till en konfiguration där en nukleär kedjereaktion blir möjlig.^[4]

Astrofysik

Begreppet implosion används också om fenomenet när stjärnor faller samman vilket kan leda till bildandet av svarta hål, neutronstjärnor eller supernovor.^[2]

Kavitation

Se även: Kavitation

När en propeller eller ett pumphjul rör sig hastigt i en vätska uppstår tryckvariationer där trycket lokalt kan understiga ångbildningstrycket varvid ångbubblor bildas.^[5] Dessa ångbubblor kan sedan förflyttas med strömningen till regioner med högre tryck, varvid ångbubblorna omgående kollapsar eller imploderar. Denna kollaps kan ske så snabbt och våldsamt att den orsakar erosionsskador på till exempel propellrar och pumphjul.^[6]

Källor

^ ”implosion”. Svenska akademiens ordlista. Arkiverad från originalet den 21 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140221215029/http://sok.saol.se/pages/P371_M.jpg. Läst 3 februari 2014.
^ [a b c] ”implosion”. Nationalencyklopedien. http://www.ne.se/implosion. Läst 3 februari 2014.
^ Bali, S.P. (1994-06-01). Colour Television: Theory and Practice. Tata McGraw-Hill. sid. 129. ISBN 9780074600245. http://books.google.com/books?id=53nnX4fnnNIC&pg=PA129#v=onepage&q=&f=false
^ ”atomic bomb”. Encyclopædia britannica. https://www.britannica.com/technology/atomic-bomb. Läst 3 februari 2014.
^ ”cavitation”. Encyclopædia britannica. https://www.britannica.com/science/cavitation. Läst 3 februari 2014.
^ Buckland H. C., Masters I.; Orme J. A. C., Baker T. (2013). ”Cavitation inception and simulation in blade element momentum theory for modelling tidal stream turbines”. Institution of Mechanical Engineers, Part A: Journal of Power and Energy 227 (4): sid. 479–485. doi:10.1177/0957650913477093.

[saol-1] ”implosion”. Svenska akademiens ordlista. Arkiverad från originalet den 21 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140221215029/http://sok.saol.se/pages/P371_M.jpg. Läst 3 februari 2014.

[ne-2] [a b c] ”implosion”. Nationalencyklopedien. http://www.ne.se/implosion. Läst 3 februari 2014.

[Bali-3] Bali, S.P. (1994-06-01). Colour Television: Theory and Practice. Tata McGraw-Hill. sid. 129. ISBN 9780074600245. http://books.google.com/books?id=53nnX4fnnNIC&pg=PA129#v=onepage&q=&f=false

[eb-4] ”atomic bomb”. Encyclopædia britannica. https://www.britannica.com/technology/atomic-bomb. Läst 3 februari 2014.

[eb2-5] ”cavitation”. Encyclopædia britannica. https://www.britannica.com/science/cavitation. Läst 3 februari 2014.

[Buckland-6] Buckland H. C., Masters I.; Orme J. A. C., Baker T. (2013). ”Cavitation inception and simulation in blade element momentum theory for modelling tidal stream turbines”. Institution of Mechanical Engineers, Part A: Journal of Power and Energy 227 (4): sid. 479–485. doi:10.1177/0957650913477093.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]