Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Wikipedia

Magnus Uggla

svensk sångare, skådespelare och låtskrivare

Per Allan Magnus Claësson Uggla, född 18 juni 1954 i Engelbrekts församling på Östermalm i Stockholm, är en svensk musikartist, skådespelare, låtskrivare och författare av samtidssatiriska sångtexter. Han slog igenom med låten Varning på stan 1977 och har totalt givit ut 17 studioalbum.[5]

Magnus Uggla
Magnus Uggla i föreställningen Hallå!, 2015.
FödelsenamnPer Allan Magnus Claësson Uggla
Född18 juni 1954 (70 år)
Sverige Engelbrekts församling, Östermalm, Stockholm, Sverige
Känd för"Varning på stan"
"Jag skiter"
"Johnny the Rocker"
"Jag mår illa"
"4 sekunder"
"Kung för en dag""
"Jag och min far"
GenrerPop, rock, punkrock
RollSångare, pianist, låtskrivare, skådespelare, bloggare
InstrumentSång, gitarr, piano
År som aktiv1968–
SkivbolagEMI, CBS Records/Columbia (Välkommen till folkhemmet dock på Sonet Records)
ArtistsamarbetenJUSO, Strix Q, Stadium Dogs, Neon Rose, Magnus Uggla Band
WebbplatsOfficiell webbplats
Utmärkelser
Karamelodiktstipendiet (1991)[1]
Tigertassen (1999)
Karl Gerhard-sällskapet (2005)
Grammis för årets hederspris (2017)[2]
Swedish Music Hall of Fame (2017)[3]
Litteris et Artibus (2021)[4]

Biografi

redigera

Magnus Uggla tillhör den svenska adliga ätten Uggla.[6] Han är son till patenträttsrådet Claës Uggla[7] och musikdirektören Madeleine Thiel samt dotterson till kompositören och filmproducenten Olof Thiel och sondotterson till bankmannen och konstsamlaren Ernest Thiel. Modern var kusin till Susanna Ramel, gift med friherren och underhållaren Povel Ramel. Magnus Uggla växte upp med sina två äldre bröder Gabriel (född 1944) och Johan (1951–1998).[8]

Musik

redigera

1960- och 1970-talet

redigera

Uggla startade sitt första band 1968 med sina grannar i Nacka. Bandnamnet JUSO var en förkortning av medlemmarnas efternamn.[9] JUSO spelade hårdrock med influenser av bland annat Black Sabbath. Bandet gjorde en handfull misslyckade spelningar på ungdomsgårdar i Stockholm. En gång bad ungdomsgårdsledaren dem att sluta spela, de skulle få fullt betalt ändå. JUSO splittrades när Ugglas föräldrar skilde sig och han flyttade till innerstaden med sin far. Resten av bandet startade dock på nytt, men under namnet Alexander Lucas, och var under en tid framgångsrika i Stockholm.

Ugglas tidiga musik visade på starka influenser av engelsk punk, glamrock och rock med inslag av synthpop och symfonirock. Han debuterade 1975 med albumet Om Bobbo Viking. Hans andra album Livets teater släpptes 1976. I och med Livets teater började Ugglas långvariga samarbete med producenten & låtskrivaren Anders ”Henkan” Henriksson.[10]

Efter att ha sett The Clash på Gröna Lund gick han hem och skrev en ny skiva som skulle bli hans stora genombrott. År 1977 släppte Uggla albumet Va ska man ta livet av sig för när man ändå inte får höra snacket efteråt, vilket föranledde Kaj Kindvall att i radioprogrammet Poporama kalla honom "Sveriges första punkrockare". Detta var dock en etikett som Uggla själv tog avstånd ifrån. Året efter, 1978, spelades en ny skiva in. Det andra albumet blev ingen succé och turnén floppade och lämnade Uggla med en skuld på 50 000 kronor. Floppen ledde till att han tillsammans med några andra musiker 1979 bildade bandet Magnus Uggla Band och de ställde upp i den svenska Melodifestivalen 1979 med melodin "Johnny the Rocker", där bidraget dock slutade sist med 22 poäng.[11]

Mellan åren 1977 och 1979 samt 1981 försökte han slå igenom på den internationella marknaden med engelska översättningar på låtarna "Hallå" ("Hello"), "Varning på stan" ("Hit the Girls on the Run"), "Vittring" ("Everything You Do"), "Asfaltbarn" ("Concrete Kid"), "Vår tid 1977" ("Body Love"), "Jag vill inte tillbaks" ("Ain't About to Go Back") och "Skandal bjotis" ("Scandal Beauties"). Singlarna släpptes i Storbritannien, Spanien, Tyskland och USA men sålde inget vidare.

1980-talet till idag

redigera

Under 1980-talet utvecklades Ugglas musik mot pop. Med albumet Välkommen till folkhemmet (1983) tog Uggla in satiren i musiktexterna, vilket kom att bli hans kännemärke. År 1991 tilldelades Uggla Karamelodiktstipendiet av sin mors kusins man Povel Ramel och medverkade senare i dennes revy Knäpp igen. Under 2000-talet har Uggla återgått till en mer rockig framtoning. Han gjorde den officiella VM-låten "Vi ska till VM" för fotbolls-VM 2002. Under 2001 turnerade Uggla med The Ark och Håkan Hellström och i mitten av 2005 turnerade han tillsammans med Lena Philipsson och Darin Zanyar. År 2006 respektive 2010 tolkade han kupletter av sin förebild Karl Gerhard på albumen Ett bedårande barn av sin tid respektive Karl Gerhard passerar i revy.

Uggla deltog i Melodifestivalen 2007, med bidraget "För kung och fosterland", som gick vidare till andra chansen, men missade att ta sig till finalen i Globen i duellen mot Sonja Aldéns "För att du finns". År 2008 medverkade Uggla i en egen tv-serie där han och hans gitarrist samt kapellmästare, Martin Hedström, åkte runt i Sverige och letade medlemmar till sitt rockband. Serien hette Var fan är mitt band?, och visades i SVT1 åtta fredagar i rad under perioden 4 april-23 maj 2008. År 2009 kom uppföljaren Var fan är min revy? där han istället letade efter folk till sin revy.

2012 deltog Uggla som coach i TV-programmet The Voice Sverige tillsammans med Carola Häggkvist, Petter och Ola Salo.[12] Samma år medverkade han i TV-programmet Så mycket bättre.

Under hösten 2013 och våren 2014 uppträdde Uggla med den specialskrivna krogshowen Magnus den store på Rondo i Göteborg.

Under åren 2015–2017 uppträdde han på bland annat Dramaten och på turné med sin monolog Hallå! Popmusik, kickar å kläder, där han berättade om sig själv, sitt liv och den uppväxt som han hade, på ett underhållande sätt och med inslag av musik. Föreställningen sändes även på Sveriges Television våren 2018. Sommaren 2016 medverkade han i TV-serien Stjärnorna på slottet som sändes i januari 2017.

Hösten 2018 kom Ugglas andra bok ut, Enda sättet att genomlida en konsert är att själv stå på scenen, och vintern samma år var det dags för krogshow igen, denna gång med Varning på stan nu mår kung i baren illa igen på Göta Lejon.[13]

Mellan åren 2012 och 2023 lanserade Magnus Uggla ''Fredagsdrinken" på sitt instagramkonto "Kung Uggla".[14] Varje fredag presenterades och blandades en drink, inslaget blev 2021 också en låt.[15] I Medieakademins Maktbarometer har Ugglas Instagramkonto återkommande listats som ett av landets mäktigaste – 2022 som det 13:e mäktigaste kontot.[16][17]

I januari 2024 genomförde han tre konserter i Berwaldhallen tillsammans med Arméns Musikkår. Förutom äldre låtar och medleyn framfördes en nyskriven låt; Vaktparaden.[18]

Våren 2024 visade Sveriges Television serien Jag och min far, i sex avsnitt, med Magnus Uggla och hans dotter Agnes Uggla. De hade då haft en podcast tillsammans, Uggla & Uggla, sedan 2020. I TV-serien reste de till olika platser som representanter för varsin generation och utforskade till exempel andlighet och kärnfamiljen och andra teman för respektive avsnitt.[19]

Skådespeleri

redigera

Uggla studerade vid Calle Flygare Teaterskola i mitten av 1970-talet, men blev ganska snabbt relegerad efter att ha försovit sig och kommit bakfull till en generalrepetition. År 1977 fick han en biroll i Jonas Cornells film Bluff Stop där han spelade den skoltrötta grabben Vincent. 1983 spelade han en roll som den homosexuelle klubbägaren Kristoffer i Staffan Hildebrands film G - som i gemenskap. År 1985 spelade han en biroll som butiksägaren Schyll i Hasse Alfredsons Falsk som vatten.

Sedan dröjde det ända till år 2000 då Uggla spelade sig själv som psykiatriker i Stockholmsfilmen Sex, lögner och videovåld. Uggla har också medverkat i teaterproduktioner som Tiggarens opera på Helsingborgs stadsteater 1999 med bland andra Sven-Bertil Taube och som sopåkaren Doolittle i musikalen My Fair Lady på Kulturhuset Stadsteatern 2016.

Han har medskapat och spelat i flera revyer såsom Povel Ramels Knäpp igen på Cirkus i Stockholm samt i Göteborg och Malmö 1992–1993, Ugglas revy i Karlshamn och Malmö 2009 i samband med SVT-serien Var fan är min revy? och Uggla, Rheborg, Ulveson på Cirkus 2008.[20][21] Sommaren 2004 turnerade han runt Sverige i ett stort cirkustält med bland andra Lena Philipsson och Robert Gustafsson i showföreställningen Tältprojektet.

Familj

redigera

Magnus Uggla är sedan 1990 gift med Louise "Lollo" Uggla. Tillsammans har de barnen Agnes (född 1990) och Ruben (född 1996). Uggla har också dottern Emelie (född 1979) i ett förhållande med fotomodellen Ann Furelid.[22][23]

Priser och utmärkelser

redigera

Diskografi

redigera

Album

redigera

Samlingsalbum

redigera

Livealbum

redigera

EP

redigera

Singlar

redigera

Listplaceringar

redigera

Melodier på Svensktoppen

redigera

Missade Svensktoppen

redigera
  • 1998 – "Den bästa publik"
  • 2000 – "Nitar och läder"
  • 2001 – "Morsan e okej"
  • 2001 – "Där vi är e're alltid bäst"
  • 2002 – "Vi ska till VM"
  • 2006 – "Vart tar alla vackra flickor vägen"
  • 2008 – "24 timmar"
  • 2012 – "Jag vill ha dig baby" ( med Carola)
  • 2014 – "Min bättre hälft"
  • 2017 – "Glittrar"

Sånger på Trackslistan

redigera

Filmografi

redigera

Teater

redigera

Roller (ej komplett)

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
2008 Medverkande UgglaRheborgUlveson, revy
Hans Marklund		 Hans Marklund Cirkus, Stockholm[31]
2017 Doolittle My Fair Lady
Alan Jay Lerner och Frederick Loewe		 Elisa Kragerup Kulturhuset Stadsteatern
2021 Johnny the Fucker
Marie Persson Hedenius		 Sara Giese Kulturhuset Stadsteatern
2023 Röde Orm
Frans G. Bengtsson		 Alexander Mørk-Eidem Kulturhuset Stadsteatern

TV-program

redigera

Bibliografi

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ läs online, www.povelramelsallskapet.se .[källa från Wikidata]
  2. ^ Uggla efter hederspriset: Jag älskar det, Aftonbladet, läs online, läst: 25 februari 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kulturnytt, Swedish Music Hall of Fame välkomnar Uggla, Lill-Babs och Cardigans, Sveriges Radio, 23 mars 2017, läs online, läst: 25 februari 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.kungligafonder.se .[källa från Wikidata]
  5. ^ Jakten på Magnus Uggla, Café 2006-06-28
  6. ^ Natt och Dag, Niklas (2010). Nilsson, Per. red. ”Bland korvgrevar och fejkbaroner”. King (2): sid. 48. ISSN 1654-9953. 
  7. ^ Mall:Sveriges dödbok nr 5, släktforskarprogram
  8. ^ Dödsannons i Svenska Dagbladet 28 december 1998 sid.30
  9. ^ ”För kung och fosterland”. sverigesradio.se. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2521&artikel=1174195. Läst 25 februari 2012. 
  10. ^ ”Magnus Uggla om sorgen efter vännen”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/noje/magnus-ugglas-egna-ord-om-sorgen/. Läst 5 december 2021. 
  11. ^ ”Uggla: ”Kidsen har ingen aning om låtarna – men frågar om drinkar””. www.tv4.se. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210823045218/https://www.tv4.se/klipp/va/13355798/uggla-kidsen-har-ingen-aning-om-latarna-men-fragar-om-drinkar. Läst 23 augusti 2021. 
  12. ^ ”TV4 storsatsar - The Voice Sverige”. vaxjonytt.se. 18 september 2011. Arkiverad från originalet den 14 september 2012. https://archive.is/20120914132002/http://www.vaxjonytt.se/nojesnytt/den_nya_storsatsningen_the_voice_sverige.aspx. Läst 25 februari 2012. 
  13. ^ ”Läsardieten: Magnus Uggla”. Svensk Bokhandel (nr 19–2018): sid. 38. 
  14. ^ ”Magnus Uggla: Det är klart jag dricker fredagsdrinken - P4 Extra – Gästen”. sverigesradio.se. (Sveriges Radio). https://sverigesradio.se/avsnitt/magnus-uggla-det-ar-klart-jag-dricker-fredagsdrinken. Läst 3 november 2022. 
  15. ^ ”Magnus Uggla - Fredagsdrinken (Official Audio)”. https://www.youtube.com/watch?v=-JG5TOT5QtE. Läst 3 november 2022. 
  16. ^ ”Maktbarometern 2022: “Jag är mamma”-skaparen störst på TikTok – men Lundell fortsatt mäktigast på sociala medier” (på engelska). Medieakademin. 4 oktober 2022. https://medieakademin.se/maktbarometern-2022-jag-ar-mamma-skaparen-storst-pa-tiktok-men-familjen-lundell-fortsatt-maktigast-pa-sociala-medier/. Läst 3 november 2022. 
  17. ^ ”Han är mäktigast på Tiktok i Sverige”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/wAO9Vo. Läst 3 november 2022. 
  18. ^ Eriksson, Elin Liljero (15 januari 2024). ””Mamma sa aldrig ett positivt ord om min musik””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/q15l8m/agnes-och-magnus-uggla-om-hur-man-revolterar-mot-sina-foraldrar. Läst 21 januari 2024 (via Mediearkivet). 
  19. ^ Mattias Bergqvist (28 september 2023). ”Magnus och Agnes Uggla gör tv-program för SVT – så blir dokumentärserien”. Expressen. https://www.expressen.se/noje/magnus-agnes-uggla-svt/. Läst 21 januari 2024 (via Mediearkivet). 
  20. ^ ”China Teatern 1992, "Knäpp igen"”. Arkiverad från originalet den 2 april 2018. https://web.archive.org/web/20180402225550/http://www.chinateatern.se/show/knapp-igen/. Läst 2 april 2018. 
  21. ^ ”China Teatern 2009, "Ugglas revy"”. Arkiverad från originalet den 2 april 2018. https://web.archive.org/web/20180402225611/http://www.chinateatern.se/show/ugglas-revy/. Läst 2 april 2018. 
  22. ^ ”Jakten på Magnus Uggla”. Café. 28 juni 2006. http://cafe.se/jakten-pa-magnus-uggla/. Läst 28 oktober 2010. 
  23. ^ ”Ugglasidan – Skivor, MC och VHS”. Arkiverad från originalet den 4 november 2013. https://web.archive.org/web/20131104082730/http://hem.passagen.se/ugglasidan/skivortext.htm. 
  24. ^ ”Karamelodiktstipendiet”. Arkiverad från originalet den 2 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110602021534/http://www.pygme.se/karamellodikt/karamelodikt.shtml. Läst 15 juni 2011. 
  25. ^ ”Uggla efter hederspriset: Jag älskar det”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/2avEB. Läst 25 februari 2020. 
  26. ^ ”Swedish Music Hall of Fame välkomnar Uggla, Lill-Babs och Cardigans”. Sveriges Radio (Kulturnytt i P4). 23 mars 2017. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4416&artikel=6658167. Läst 25 februari 2020. 
  27. ^ Riksmarskalkämbetet (28 januari 2021). ”Medaljförläningar 28 januari 2021”. Pressmeddelande.
  28. ^ ”Svensktoppslistan”. Sveriges Radio. 23 december 2012. http://sverigesradio.se/sida/topplista.aspx?programid=2023&date=2012-12-23. Läst 28 december 2012. 
  29. ^ ”Svensktoppslistan”. Sveriges Radio. 6 januari 2013. http://sverigesradio.se/sida/topplista.aspx?programid=2023&date=2013-01-06. Läst 7 januari 2013. 
  30. ^ ”Benny Brun och hans överläppsfjun | Folkets bio”. https://www.folketsbio.se/film/benny-brun-och-hans-overlappsfjun/. Läst 26 september 2018. 
  31. ^ ”UgglaRheborgUlveson”. Chinateatern. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923202950/http://www.chinateatern.se/show/ugglarheborgulveson/. Läst 3 september 2015. 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Magnus_Uggla&oldid=56084838”