Mattias Gardell
Hans Bertil Mattias Gardell, född 10 augusti 1959 i Solna, Stockholms län, är en svensk religionshistoriker. Han är den nuvarande innehavaren av Nathan Söderbloms professur i jämförande religionsvetenskap vid Uppsala universitet och vetenskaplig ledare för Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet. Mattias Gardell är också den förste mottagaren av Jan Myrdals stora pris – Leninpriset 2009.[3]
| Mattias Gardell | |
 Gardell på ett seminarium i Stockholm 2014. | |
| Född | Hans Bertil Mattias Gardell 10 augusti 1959 Solna |
|---|---|
| Nationalitet |  Sverige |
| Alma mater | Stockholms universitet |
| Yrke/uppdrag | Religionshistoriker |
| Politisk rörelse | Frihetlig socialism[1] |
| Religion | Hedning[2] |
| Maka | Edda Manga |
| Släktingar | Professor Bertil Gardell (far) Komikern Jonas Gardell (bror) Journalisten Stina Gardell (syster) |
| Utmärkelser | Jan Myrdals stora pris – Leninpriset (2009) |
Familj
redigeraGardell har ett förhållande med idéhistorikern Edda Manga.[4]
Utbildning och forskning
redigeraGardell inledde studier i antropologi och religionshistoria vid Stockholms universitet 1984, avlade filosofie doktorsexamen i religionshistoria 1995 och blev docent 1999.[2][5] Hans avhandling, Countdown to Armageddon (1995), behandlar svart nationalistisk islam i USA med fokus på den afroamerikanske ledaren Louis Farrakhan och dennes organisation Nation of Islam. Från 1 juli 2006 är han innehavare av Nathan Söderbloms professur i jämförande religionsvetenskap vid Uppsala universitet.[5]
Rasrisk (1998, nyutgåva 2003) handlar om två nationalistiska rörelser i USA: den svartmuslimska rasradikala organisationen Nation of Islam och vita rasradikala rörelser, bland annat Aryan Nations och Ku Klux Klan. Nyutgåvan från 2003 har ett extra kapitel om situationen efter terroristattackerna i USA den 11 september 2001.
Gardells forskning har rört spänningsfältet religion och politik inom områden som politisk islam, vit religiös rasism, nyhedendom och satanism, religion och globalisering, nyandlighetens politiska dimensioner, självmordsattentat, politisk religion och våldskultur.[5]
Bland hans publikationer återfinns bland annat In the Name of Elijah Muhammad (1996), Rasrisk (2003), Gods of the Blood (2003), Bin Ladin i våra hjärtan (2005), Tortyrens återkomst (2008) och Islamofobi (2010).
År 2007 fick Gardell i uppdrag av Allmänna arvsfonden att utvärdera trettio projekt som fonden finansierat mellan 1994 och 2006. Rapporten presenterades i maj 2010.[6][7]
Folkhemsislamism
redigeraMattias Gardell betecknar en ideologi inom den moderna islamistiska rörelsen som betonar islams påbud om jämlikhet och social rättvisa, som "folkhemsislamism". Begreppet härrör från hans skrift Folkhemsislamism: islamdemokrati som biopolitisk maktordning (2011).[8]
Kritik av begreppets användning
redigeraGardell har kritiserats av terrorismforskaren Magnus Ranstorp för att han, i sin bok Bin Ladin i våra hjärtan (2005), beskrivit den egyptiske muslimske predikanten Yusuf al-Qaradawi som en företrädare för wasatteya ("den islamiska mittfåran").[9] Religionsvetaren Sameh Egyptson kritiserar också Gardell för hans val av Yusuf al-Qaradawi, Fahmi Huweidi, Mohamed Salim al-Awa och Rashid Ghannouchi som representanter för wasateyya. Alla är framstående ideologer för Muslimska Brödraskapet.[10] Brödraskapet är enligt Egyptson en totalitär odemokratisk organisation och är långt från folkhemmet, socialdemokratin och kristdemokratin. Gardell beskriver i sin bok wasatteya som "folkhemsislamism", vilket Gardell liknar vid en politisk miljö som spänner mellan kristdemokraterna och "ett slags socialdemokrati, om än med moralkonservativa inslag".[11][12]
Politisk och religiös profil
redigeraGardell är anarkist men föredrar numera att använda termen "frihetlig socialist",[1] och han var under 1990-talet aktiv inom den våldsbejakande och vänsterextrema organisationen Antifascistisk aktion (AFA).[13][14] Religiöst har han tidigare kallat sig hedning.[2]
Gardell menade i en intervju år 2007 med Forskning & Framsteg att 11 september-attackerna av al-Qaida USA år 2001 inte hade något med islam utan menade att attackerna hade politiska orsaker och att det är fel att förklara attentaten med religion.[15]
Gardell är en av initiativtagarna till och språkrör för den svenska föreningen Ship to Gaza.[16] Ship to Gaza ingick i den internationella fartygskonvojen "Gaza Freedom Flotilla" som den 31 maj 2010 bordades av israelisk militär när den försökte bryta Israels blockad av Gazaremsan. Gardell befann sig ombord på det fartyg, MV Mavi Marmara, där tio turkiska aktivister dödades av israelisk militär sedan stridigheter utbrutit i samband med bordningen[17]. Gardell skriver själv om Ship to Gaza i texten "Bortom offer och terrorist".[18] Gardell deltog i Ship to Gaza år 2011[19] och 2012 ombord på M/V Estelle.[20]
Gardell satt [21] i styrelsen för Charta 2008.[22]
Gardell kritiserade år 2010 Uppsala universitet för att ha låtit konstnären Lars Vilks hålla en föreläsning om Islamism och yttrandefrihet. Gardell sade i en intervju i Upsala Nya Tidning: Det är beklämmande att Uppsala universitet, som ska vara en plats för kritiskt tänkande och skarpa hjärnor, ger Vilks en plattform. Men så gav också Uppsala antisemiter utrymme på 1930-talet.[23]
År 2018 besökte Gardell de Muslimska Familjedagarna som arrangerades av det muslimska studieförbundet Ibn Rushd tillsammans med Sveriges Unga Muslimer för att deltaga i ett panelsamtal om antimuslimska hatbrott.[24]
Kritik
redigeraGardell har vid flera tillfällen, både i sin roll som forskare och som debattör, varit föremål för kritik. Kritiker menar att han idealiserar islam och arabvärlden och har ägnat sig åt att bortförklara antisemitism bland muslimer.[2] När hans doktorsavhandling Countdown to Armageddon, om Louis Farrakhan och Nation of Islam, publicerades 1996 fick den kritik av bland andra forskaren Henrik Bachner som menade att Gardell försökt förneka och bortförklara Farrakhans antisemitism.[25][26]
Utmärkelser
redigera- 2003 – Kungliga Vitterhetsakademiens pris för förtjänstfull humanistisk forskning [källa behövs]
- 2009 – Jan Myrdals stora pris – Leninpriset[27]
Bibliografi
redigera- Countdown to Armageddon: Minister Farrakhan and the Nation of Islam in the Latter Days, Stockholm: Stockholms universitet, 1995, ISBN 91-7153-370-2 (avhandling)
- In the Name of Elijah Muhammad: Louis Farrakhan and the Nation of Islam, Durham: Duke University Press, 1996, ISBN 0-8223-1852-0
- Rasrisk: rasister, separatister och amerikanska kulturkonflikter, Stockholm: Federativ, 1998, ISBN 91-86474-22-7
- Gods of the Blood: The Pagan Revival and White Separatism, Durham: Duke University Press, 2003, ISBN 0-8223-3059-8
- Bin Ladin i våra hjärtan: Globaliseringen och framväxten av politisk islam, Stockholm: Leopard förlag, 2005, ISBN 91-7343-024-2
- Tortyrens återkomst, Stockholm: Leopard förlag, 2008, ISBN 978-91-7343-171-2
- Islamofobi, Stockholm: Leopard förlag, 2010, ISBN 978-91-7343-288-7
- Lone Wolf Race Warriors and White Genocide, 2021. ISBN 978-1108711135; ISBN 1108711138
- Raskrigaren: Seriemördaren Peter Mangs, Stockholm: Leopard förlag, 2015, ISBN 978-91-7343-381-5
Referenser
redigera- ^ [a b] Ohlin, Pontus (3 april 2006). ”Anarkist, hedning och professor”. Vår bostad. Arkiverad från originalet den 23 maj 2006. https://web.archive.org/web/20060523164442/http://www.varbostad.se/ArticlePages/200603/20/20060320155828_vb553/20060320155828_vb553.dbp.asp. Läst 11 november 2008.
- ^ [a b c d] Höjer, Henrik (23 november 2007). ”Möt Mattias Gardell - Hedningen som försvarar politisk islam”. Forskning & Framsteg (7). http://www.fof.se/tidning/2007/2/mot-mattias-gardell-hedningen-som-forsvarar-politisk-islam. Läst 7 september 2009.
- ^ ”Mattias Gardell | Leninpriset”. http://www.leninpriset.se/pristagare/mattias-gardell/. Läst 3 mars 2020.
- ^ ”Porträtt: Mattias Gardell”. Lärarnas nyheter. Arkiverad från originalet den 11 november 2014. https://web.archive.org/web/20141111093137/http://www.lararnasnyheter.se/alfa/2011/04/27/portratt-mattias-gardell. Läst 11 november 2014.
- ^ [a b c] Uppsala universitet (8 mars 2006). ”Mattias Gardell ny professor i jämförande religionsvetenskap”. Pressmeddelande. Läst 10 november 2008. Arkiverad från originalet den 25 september 2007.
- ^ Mattias Gardell (2010). ”Islam och muslimer i Sverige En utvärdering av trettio projekt finansierade av Arvsfonden 1994–2006”. Allmänna Arvsfonden (arkiverad hos web.archive.org). Arkiverad från originalet den 15 april 2017. https://web.archive.org/web/20170415074538/http://www.arvsfonden.se/sites/default/files/article_reports/utvarderingsrapport_-_islam_och_muslimer_i_sverige.pdf. Läst 15 april 2017.
- ^ ”Islam och muslimer i Sverige | Arvsfonden (arkiverad web.archive.org)”. 15 april 2017. Arkiverad från originalet den 15 april 2017. https://web.archive.org/web/20170415075311/http://www.arvsfonden.se/node/20179. Läst 15 april 2017.
- ^ ”Folkhemsislamism” (
PDF). studentlitteratur.se. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304122309/https://www.studentlitteratur.se/files/products/35682/Kap_8_korrigerat.pdf. Läst 16 juli 2014.
- ^ Ranstorp, Magnus (14 februari 2009). ”Diskutera sakfrågan om Rosengård istället”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2468585.svd. Läst 27 april 2013.
- ^ Egyptson, Sameh (2020). Erövringen - Muslimska Brödraskapets infiltration av Sverige.. sid. 40. ISBN 978-91-519-6376-1. OCLC 1187207132. https://www.worldcat.org/oclc/1187207132. Läst 26 februari 2021
- ^ Gardell 2005, s. 146.
- ^ Gardell, Mattias 2011. "Folkhemsislamism: islamdemokrati som biopolitisk ordning"
- ^ Järbel, Jonatan; Frisk, Sara (1 september 2018). ”Politiker måste ställa hårdare krav på forskning”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/har-ar-forskningen-sd-inte-vill-se. Läst 2 september 2018.
- ^ SVT:s debattprogram Striptease, 1991.
- ^ ”Möt Mattias Gardell - Hedningen som försvarar politisk islam”. Forskning & Framsteg. 1 mars 2007. https://fof.se/tidning/2007/2/mot-mattias-gardell-hedningen-som-forsvarar-politisk-islam. Läst 24 juli 2020.
- ^ ”Elva svenskar på fartygen”. Dagens Nyheter. 1 juni 2010. http://www.dn.se/nyheter/varlden/elva-svenskar-pa-fartygen. Läst 3 november 2010.
- ^ ”Gardell: Israel begick överlagt mord”. Dagens Nyheter. 3 juni 2010. http://www.dn.se/nyheter/sverige/gardell-israel-begick-overlagt-mord. Läst 3 november 2010.
- ^ Återfinns i antologin Ship to Gaza, red. av Mikael Löfgren. Leopard förlag 2010. ISBN 9789173433037
- ^ ”Ship to Gaza kastar loss igen | Proletären”. 1 maj 2017. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20170501065252/http://www.proletaren.se/inrikes/ship-gaza-kastar-loss-igen. Läst 1 maj 2017.
- ^ ”Estelle ligger i israelisk hamn - svenskar gripna”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15644282.ab. Läst 1 maj 2017.
- ^ ”Charta 2008 - Styrelsen”. 5 september 2008. Arkiverad från originalet den 5 september 2008. https://web.archive.org/web/20080905032627/http://charta2008.se/styrelsen.html. Läst 12 april 2017.
- ^ ”Charta 2008 - Styrelsen”. www.charta2008.se. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141028042426/http://www.charta2008.se/styrelsen.html. Läst 7 mars 2017.
- ^ Niklas Skeri "Varför vill han förnedra oss?" Upsala Nya Tidning 2010-05-14
- ^ ”KULTUR: Muslimer – ett lovligt byte”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/BJBdg9. Läst 28 april 2020.
- ^ Bachner, Henrik (18 mars 1996). ”-”. Svenska Dagbladet.
- ^ Bachner, Henrik (11 april 1996). ”-”. Svenska Dagbladet.
- ^ ”Mattias Gardell får pris av Myrdal”. Dagens Nyheter. 20 mars 2009. http://www.dn.se/dnbok/mattias-gardell-far-pris-av-myrdal. Läst 9 april 2009.
Externa länkar
redigera |
Wikiquote har citat av eller om Mattias Gardell. |
