Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                

Monica Zetterlund

svensk sångare, revyartist och skådespelare
Uppslagsordet ”Monica Z” leder hit. För musikalbumet, se Monica Z (album). För filmen, se Monica Z (film).

Eva Monica Zetterlund, född Nilsson den 20 september 1937 i Hagfors församling, Värmlands län, död 12 maj 2005 i Johannes församling, Stockholm,[2] var en svensk jazz- och schlagersångare samt revyartist och skådespelare.[3] Hon kallades ibland bara Monica Z.[4]

Monica Zetterlund
FödelsenamnEva Monica Nilsson
Född20 september 1937
Hagfors församling, Värmlands län, Sverige
Död12 maj 2005 (67 år)
Johannes församling, Stockholm, Sverige
GenrerJazz, schlager, revy
RollVokalist, skådespelare
InstrumentSång
År som aktiv1952–2000
ArtistsamarbetenHasseåtage, Povel Ramel, Beppe Wolgers, Bill Evans
Bidrag i Melodifestivalen
1962 När min vän
1963 En gång i Stockholm
1972 Krama mig och dansa

Biografi

redigera

Monica Zetterlund var dotter till målaren och dragspelaren Bengt "Sik-Bengt" Nilsson (1911-1995) och Margareta "Greta", född Norén (1917-1995).[2][5]

Som ung flicka skadade Monica Zetterlund ryggen då hon ramlade från en hemmagjord trapets när hon lekte hemma i Hagfors.[6] Först flera år senare upptäcktes det att hon led av skolios, sned ryggrad (som möjligen hade ett samband med den tidiga skadan). Hon låg länge i gipsvagga och var tvungen att bära korsett, men vid det laget var skadan obotlig, vilket ledde till att hon under hela livet plågades av svåra ryggbesvär och från 1990-talet blev alltmer invalidiserad. Under den sista tiden av sitt liv var hon rullstolsburen.

Efter realexamen arbetade Zetterlund som kontorsbiträde på Hagfors järnverk och sedan som telefonist på Televerket,[7] innan karriären som artist tog fart på allvar.

I början av 1960-talet sällskapade Zetterlund med filmaren Vilgot Sjöman, något som skildrats av Peter Birro i filmen Monica Z.[8]

Monica Zetterlund var gift tre gånger: 1955–1958 med fil. mag. Torbjörn Zetterlund, med vilken hon fick dottern Eva-Lena, 1964–1966 med basisten Göran Pettersson och 1974–1983 med basisten Sture Åkerberg.[5] Hon levde ihop med pianisten Steve Kuhn 1967–1971.[9] Från mitten av 1980-talet och livet ut var hon sambo med Magnus Roger.[10]

Under början av sin karriär bodde Monica Zetterlund i stadsdelen Farsta i Stockholm. Under 1962 bodde hon på Björngårdsgatan på Södermalm. 1963–1972 bodde Zetterlund i en stor villa på Oskarsvägen på Lidingö.[11] Därifrån flyttade hon till gården Solbacken söder om Nykvarn och bodde där några år innan hon bosatte sig i Stockholm igen.[12]

Zetterlund erhöll 1993 Musikaliska Akademiens främsta utmärkelse Medaljen för tonkonstens främjande, nr. 118. 2002 erhöll hon dessutom den kungliga medaljen Illis quorum i åttonde storleken.

 
Monica Zetterlunds grav på Hagfors kyrkogård.

Zetterlund omkom i en brand i sin lägenhet på Birger Jarlsgatan i Stockholm den 12 maj 2005. Hon gravsattes den 13 oktober 2005 på Hagfors kyrkogård i samma grav som sina föräldrar.[13]

Konstnärlig verksamhet

redigera
 
Hagge Geigert och Monica Zetterlund år 1967.

Monica Zetterlund debuterade i tonåren med faderns orkester i Hagfors, gästuppträdde på Eldfesten i Hagfors med Ib Glindemanns storband 1957 och städslades på stående fot och följde med Glindemann till Köpenhamn, där hon gjorde sina första skivinspelningar 1958. Under pseudonymen Eva Norén spelade hon 1957 in några så kallade sjungande vykort som kunde spelas på en vanlig skivspelare.[14]

Senare 1958 kom hon till Stockholm och sjöng med Arne Domnérus band på Nalen. Två år senare turnerade hon i USA och spelade bland annat in en LP med trumpetaren Thad Jones och tenorsaxofonisten Zoot Sims (som inte utgavs förrän 1996).

Zetterlunds debut som kabaréartist var i Klappa din handHamburger Börs 1961, en krogshow av Pär Rådström och Beppe Wolgers. Wolgers kom sedan att skriva många sångtexter åt henne, vanligen amerikanska jazzsånger i svensk gestaltning. Bland dem märks först och främst en av hennes mest framgångsrika insjungningar på svenska, "Sakta vi gå genom stan" (1961). Med den och med sånger av Hasseåtage som "Bedårande sommarvals", "Att angöra en brygga" och "Var blev ni av?" visade hon att det var möjligt att sjunga jazzsvenska.

Zetterlund gjorde ett mindre antal jazzskivor på engelska. Den mest kända gjordes i samarbete med Bill Evans trio, Waltz for Debby, inspelad i Stockholm 1964. Hon själv och många jazzmusiker håller den för hennes finaste inspelning. Förutom olika jazztolkningar så framförs de svenska folkmelodierna "Jag vet en dejlig rosa" och "Vindarna sucka uti skogarna" i arrangemang av Bill Evans.

Zetterlund fäste större uppmärksamhet vid texten än många jazzsångare,[källa behövs] vilket gjorde att hon gärna också sjöng visor och populärmusik. Hennes konst att ge text och musik en personlig ton, frasering och närvaro utvecklades under 1960-talet och märks i hennes tolkningar av Povel Ramels "Den sista jäntan" 1966, Olle Adolphsons "Trubbel" 1969 och också mer popaktiga låtar som "Gröna små äpplen" (Stikkan Andersons svenska text till "Little Green Apples" (Bobby Russell) som O.C. Smith hade en stor hit med 1968).

Hon deltog i svenska Melodifestivalen tre gånger – 1962, 1963 och 1972 – och vann tävlingen 1963 med sången "En gång i Stockholm" som blev väl ihågkommen hemma men kom på delad sista plats i den internationella finalen.[15]

Zetterlund föredrog att sjunga nyskrivna sånger framför så kallade standards, gärna sådana där hon fick vara både skådespelerska och jazzsångerska: förutom de ovannämnda särskilt texter av Tage Danielsson, till exempel dem han skrev till Blossom Dearies musik: "Hej man", "På lyckans smala hav", "Du som stack" och "Så skuggar jag dej", som hon sjöng in med Lasse Bagges orkester 1975.

Samarbetet med Hasseåtage gjorde Zetterlund till skådespelare. Hon spelade med i de flesta av AB Svenska Ords revyer från Gröna hund (1962) till Svea Hund på Göta Lejon (1976) liksom filmerna Svenska bilder (1964), Att angöra en brygga (1965) och Äppelkriget (1971). 1964 debuterade hon vid talteatern med rollen som Krog-Jenny i TolvskillingsoperanStockholms stadsteater. Verkligt folkkär blev hon när hon spelade pigan Malin i folklustspelet Söderkåkar i tv 1970 och strax därpå sockenhoran Ulrika i filmerna Utvandrarna och Nybyggarna, hennes mest ihågkomna rollprestation, för vilken hon fick en guldbagge. Därefter har hon gjort roller i bland annat filmen Rännstensungar (1974), tv-serien Katitzi (1979) och Solveig Ternströms tv-serie Morsarvet (1993).

 
Monica Zetterlund på Dalhalla 19 juli 1997.

1991 samarbetade Zetterlund med yngre musiker, bland andra producenten Peter R. Ericson, på albumet Varsamt med låten "Under vinrankan", som blev hennes karriärs största framgång räknat i topplistor och skivförsäljning. På senare år fann hon en ny musikalisk samarbetspartner i Jan Sigurd. Samarbetet resulterade i skivan Det finns dagar och en gemensam turné 1997, som blev hennes sista[16].

Trots mångsidig verksamhet inom film och teater är det som en av Sveriges främsta jazzsångerskor man oftast talar om Monica Zetterlund. Hon har turnerat, gett konserter och uppträtt på jazzklubbar och musikfestivaler, på 1970- och 1980-talen oftast tillsammans med Lasse Bagge (piano), Sture Åkerberg (bas) och Johan Dielemans (trummor). Hennes insatser som sångare brukar jämföras med Billie Holiday, Sarah Vaughan, Peggy Lee och Ella Fitzgerald. Hon samarbetade med amerikaner inom jazzen, exempelvis Louis Armstrong, Bill Evans, Stan Getz och Quincy Jones. Med svenska jazzmusiker samarbetade hon också, till exempel Bo Nilsson, Georg Riedel, Lars Färnlöf, Jan Johansson och Arne Domnérus.

Monica Zetterlund kallas ofta jazzsångerska, men sjöng också många låtar som inte tillhör den klassiska amerikanska jazzrepertoaren. Jan Sigurd sa om hennes röst:

"Hon hade en otroligt personlig och rik röst. Och sen tycker jag att hennes frasering var outstanding. Hon berättade för mig då att hemligheten bakom min frasering, sa hon, det är att inte rytmisera som kompet. Och när då melodin ligger som en enslig fågel långt ovanför trafiken så uppstår det nåt slags spänning mellan melodin och kompet. Och det är det som är hennes speciella magi. Det är det som gör svänget. Och det svängde väldigt mycket om henne." (Jan Sigurd i radioprogrammet Casino 26 mars 2006)

Zetterlund porträtterades i en tv-film av Tom Alandh 1989, Underbart är kort. Alandh var även medförfattare till hennes självbiografi Hågkomster ur ett dåligt minne, utgiven 1992.

Hon beskrivs ofta med den karakteristik Tage Danielsson gjorde av henne som "ett lingonris som satts i cocktailglas". Orden kommer från den sammanfattning av Zetterlunds förening av jazzrytm, folklighet, humor och allvar som Danielsson gjorde i en välkänd strof ur dikten "Det eviga" (Samlade dikter 1967 - 1967):

En nattklubbsdrottning doftande av logar.
Ett lingonris som satts i cocktailglas.
En blond negress från Värmlands huldraskogar.
Monica Zetterlund. En jazzpaschas,
en sång som hejdar sej, till hälften hunnen,
och drar den där när Fröding satt på dass.
En väv av guldbrokad och vadmal spunnen.
Men märk det vemodsdraget över munnen:
ett nordiskt sångardrag, en sorg i rosenjazz.
– Tage Danielsson, 1967

Hyllningar

redigera
  • Pontus & Amerikanernas låt "Monica Zetterlund" (från skivan Följer ett spår, 1991) innehåller bland annat textrader som "när Monica Zetterlund sjunger, nånstans ifrån, bär det iväg mot en stjärna ton för ton" och "Monica ler och hon tittar på mig från ett skivomslag"
  • Charlotte Perrelli gjorde 2006 en hyllningsskiva till Monica Zetterlund med egna versioner av hennes låtar samt den nykomponerade sången "I din röst", som är tillägnad Zetterlund, från skivan med samma titel.
  • Mats Lidström hyllar Monica Zetterlund med sin piano-svit Portraits, 6 kvinnliga porträtt, komponerad 2010. Den fjärde satsen är kallad Night Games efter Mai Zetterlings film Nattlek (1966), som Zetterlund medverkade i.
  • Monica Zetterlunds självbiografi Hågkomster ur ett dåligt minne (1992) översattes 2012 till danska av Malene Langborg och gavs ut i Danmark (förlag www.LangborgsLyd.dk) i samband med att Zetterlund skulle ha fyllt 75 år.
  • 2013 kom filmen Monica Z, fritt baserad på Zetterlunds liv, i regi av Per Fly och med sångerskan Edda Magnason i titelrollen.
  • 2018 Hyllad i TV-programmet Så mycket bättre. TV4

Monica Zetterlunds park i Sibirien i Vasastaden i Stockholm bär hennes namn.

Diskografi

redigera

På 1960-talet även EP-skivor och singlar (även under 70-talet). Flera av de tidiga skivorna har givits ut på nytt under olika titlar. Monica medverkar även på en mängd LP-inspelningar från revyer, konserter, samlingsskivor med mera.

Samlingsskivor

redigera

Filmografi

redigera

Revyer med Hasse å Tage

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1962 Gröna hund
1963 Hålligång
1964 Medverkande Gula hund
Hans Alfredson och Tage Danielsson
Tage Danielsson Chinateatern[17]
1969 Hedvig Lindberg Spader, Madame! eller Lugubert sa Schubert
Hans Alfredson och Tage Danielsson
Tage Danielsson Oscarsteatern[18][19]
1973 Glaset i örat
1976 Svea Hund på Göta Lejon

Revyer hos Knäppupp

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1966 Medverkande På avigan, revy
Povel Ramel
Hasse Ekman Idéonteatern
1972 Karamellodier

Kabaréer av Beppe Wolgers

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1961 Medverkande Klappa din hand, revy
Beppe Wolgers och Pär Rådström
Mille Schmidt Hamburger Börs[20]
1962 Party Lilla teatern
1963 Farfars barnbarn Hamburger börs
1965 Farfars gladbarn Hamburger börs
1967 Medverkande Vi älskar er, revy
Beppe Wolgers
Stig Ossian Ericson Idéonteatern

Kabaréer av Ulf Bagge

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1984 Sakta vi gå genom stan
1985 Polare

Kar de Mumma-revyn

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1975 Strålande tider

Talteater

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1964 Krog-Jenny Tolvskillingsoperan
Kurt Weill och Bertolt Brecht
Hans Dahlin Stockholms stadsteater
1993 Medverkande Parneviks Cirkusparty, revy
Bosse Parnevik
Anders Albien Cirkus, Stockholm[21][22]

Priser och utmärkelser

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Bästa kvinnliga skådespelare i en huvudroll 1972 / Monica Zetterlund / för sin roll som Anna Lindberg i Äppelkriget och sin roll som Ulrika i Nybyggarna, Guldbaggen.se, läs online, läst: 9 januari 2024.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Sveriges dödbok 1947–2006, CD-ROM version 4.00, Sveriges Släktforskarförbund 2007
  3. ^ Monica ZetterlundSvensk Filmdatabas
  4. ^ ”Monica Z - tillbaka på Estrad”. lt.se. 12 september 2013. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180801190234/https://www.lt.se/artikel/kultur/monica-z-tillbaka-pa-estrad. Läst 1 augusti 2018. 
  5. ^ [a b] Vem är det, svensk biografisk handbok 1993
  6. ^ ”Jag har aldrig begripit alla lovord jag fått”. minnenasjournal.nu. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151026142350/http://minnenasjournal.nu/jag-har-aldrig-begripit-alla-lovord-jag-fatt/. Läst 31 juli 2018. 
  7. ^ Gustafson, Klas, 2009: Enkel, vacker, öm, s 45
  8. ^ Klas Gustafson (16 september 2013). ”Minnet av en svärtad ögonfrans”. SvD. http://www.svd.se/minnet-av-en-svartad-ogonfrans. Läst 2 januari 2016. 
  9. ^ Gustafson 2009, s 235-236
  10. ^ Gustafson 2009, s 304
  11. ^ Gustafson 2009, s 182 o 271
  12. ^ Gustafson 2009, s 272
  13. ^ Begravda i Sverige, CD-ROM version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund 2008
  14. ^ ”Okända inspelningar påträffade”. Arbetarbladet. 11 augusti 2009. https://www.arbetarbladet.se/2009-08-12/okanda-inspelningar-patraffade. Läst 9 september 2024. 
  15. ^ ”Melodifestivalen 1963”. Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 10 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160610042513/http://www.svt.se/melodifestivalen/om-melodifestivalen/melodifestivalen-1963. Läst 14 december 2016. 
  16. ^ Annika Persson: "Drömmen om Monica" Fokus nr 26-33, 28 juni-22 augusti 2013
  17. ^ Bengt Jahnsson (6 juni 1964). ”Charmörsatir med sting”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1964-06-06/151/11. Läst 22 januari 2016. 
  18. ^ Bengt Jahnsson (11 januari 1969). ”Glest mellan skratten i HasseåTages revy”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-01-11/9/12. Läst 31 augusti 2015. 
  19. ^ ”Spader madame”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25691&pos=142. Läst 15 juni 2015. 
  20. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 38. 3 februari 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-02-03/32/38. Läst 21 januari 2016. 
  21. ^ ”Parneviks Cirkusparty”. Chinateatern. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923202915/http://www.chinateatern.se/show/parneviks-cirkusparty/. Läst 3 september 2015. 
  22. ^ "Om Bosse Parnevik". Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Parnevik.se. Läst 2011-12-01.
  23. ^ ”Grammisvinnare 1969-2014” (  PDF). Ifpi. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924033221/http://www.ifpi.se/wp-content/uploads/Vinnare-1969-2014.pdf. Läst 23 januari 2016. 
  24. ^ Kan, Mischa van. ”Eva Monica Zetterlund”. skbl.se. https://skbl.se/sv/artikel/MonicaZetterlund. Läst 19 november 2018. 
  25. ^ ”Vinnare av hederspriset”. Grammis. http://grammis.se/vinnare-hederspriset/. Läst 9 september 2015. 

Vidare läsning

redigera
  • Hågkomster ur ett dåligt minne – memoarbok skriven i samarbete med Tom Alandh, utgiven på Norstedts förlag 1992 ISBN 91-1-929102-7 (inb) (senare även publicerad som MånPocket). Översatt till danska, utgiven på förlag Langborgs Lyd & Læsning, Danmark 2012: 'Monica Zetterlund Selvbiografi - på dansk Ihukommelser fra en dårlig hukommelse' med stöd från Nordisk Ministerråd.
  • Monica Zetterlund – en diskografiCarl Magnus Palm och Thomas Winberg, utgiven 1992.
  • Monica Z: sångbok – 69 sånger inspelade med Monica Zetterlund med noter. Förlag: Notfabriken Music Publishing (1997)
  • Sista dansen med Monica – foton från turnén 1997 av Hans Jonsson, med text av Jan Sigurd (2005)
  • Enkel, vacker, öm : boken om Monica ZetterlundKlas Gustafson, utgiven på Leopard förlag (2009)

Externa länkar

redigera
Företrädare:
Inger Berggren
Melodifestivalvinnare
1963
Efterträdare:
Ingvar Wixell