Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

Grön Ungdom

Från Wikipedia
Grön Ungdom
Grön Ungdom logo2020.png
Information
SpråkrörRebecka Forsberg och Leon McManus
Förbunds­sekreterareAnna Nilsson Örnestrand
Historia
Grundat1986
HuvudkontorRingvägen 126 Stockholm
Antal medlemmar1300 medlemmar (2020)[1]
Ideologi(er)Grön ideologi
Struktur
ModerpartiMiljöpartiet de gröna
Närstående organisationGröna Studenter
Internationellt samarbetsorganGlobal Young Greens
Europeiskt samarbetsorganFederation of Young European Greens
Övrigt
Webbplatswww.gronungdom.se

Grön Ungdom (GU) bildades 1986 och är ungdomsförbundet till Miljöpartiet de gröna. 2020 hade Grön Ungdom &&&&&&&&&&&01300.&&&&&01 300 medlemmar[1].

Ideologi

[redigera | redigera wikitext]

Grön Ungdom delar ideologi med resten av den gröna politiska rörelsen. Denna ideologi har sin grund i miljörörelsen, kvinno- och feministiska rörelsen, samt fredsrörelsen.[2]

Denna ideologi baseras på tre solidariteter:

  • Solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet
  • Solidaritet med kommande generationer
  • Solidaritet med världens alla människor.[3]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

1986–1990

[redigera | redigera wikitext]

Förbundet bildades den 28-30 november 1986 på Sollentunaholms herrgård utanför Stockholm där ett 60-tal unga miljöpartister samlats för att bilda förbundet. Jacob Nittinger och Katja Wagner valdes till de första ordförandena interimt. 1987 godkände Miljöpartiets kongress Grön Ungdom som partiets officiella ungdomsförbund och Tomas Håkansson och Katja Wagner väljs till ordförande av första årsmötet, senare infördes samma språkrörssystem som Miljöpartiet de gröna. Per Ängquist valdes till förste sammankallande i förbundsstyrelsen. Samma år startades också medlemstidningen New Zine, som några nummer senare byter namn till Nisse Hult. Nästföljande år inrättas den första förbundsstyrelsen.

Federationstiden 1990–1992

[redigera | redigera wikitext]

1990 omvandlas förbundet till en federation av självständiga lokalavdelningar, som förbinds genom rådsmöten tre gånger per år. 1992 avskaffas federationen och en mer traditionell riksorganisation inrättas.

1992–1999

[redigera | redigera wikitext]

Under 1993 avlyssnar Säpo två av Grön Ungdoms telefoner, i december 2002 kräver språkrören Zaida Catalan och Gustav Fridolin Säpo på en ursäkt. Uppgifterna om avlyssningen hittades i Säkerhetstjänstkommissionens rapport om Säpos övervakning. Säpos anledning till avlyssningen var, enligt Säkerhetstjänstkommissionens rapport att förbundet hade kopplingar till "utomparlamentariska aktivistkretsar". En medlem i Grön Ungdom misstänktes för förberedelse till sabotage mot Jas 39 Gripen.[4]

1995 hade Grön Ungdom för första gången egna ombud till Miljöpartiet de Grönas Kongress. Samma år valdes även förbundets egen kandidat, den före detta förbundssekreteraren Ulf Holm, in i Europaparlamentet.

Under 1997 intensifierar Grön Ungdom sitt arbete med att försöka få organisationen att bygga på nätverk istället för lokalavdelningar, någonting som aldrig lyckades fullt ut.

1999 valdes Gustav Fridolin och Sofi Löfstedt till språkrör för Grön Ungdom. Ingen av dem var valberedningens förslag. Gustav Fridolin var endast 15 år gammal vid valet.

2000–2009

[redigera | redigera wikitext]

Förbundet nådde för första gången över 2000 medlemmar valåret 2002 och nådde sedermera också stora framgångar när Gustav Fridolin 2003 avgick som språkrör efter att ha kommit in i riksdagen som den då yngsta ledamoten någonsin. När han kom in i riksdagen uttalade han sig också och sade att alla ungdomsförbund borde läggas ned. Budskapet har senare delvis upprepats när dåvarande språkröret Maria Ferm under Almedalen 2009 sade att det borde vara förbundets mål att avskaffa sig själva genom att unga kan påverka på riktigt även i moderpartierna[5].

År 2005 valde språkröret Luka Vestergaard att ej ställa upp till omval och lämnade samtidigt Miljöpartiet i protest mot det fördjupade samarbetet med socialdemokraterna och den vid den tiden aktuella försvarsuppgörelsen. Som efterträdare valdes Alexander Chamberland (då Göteborg), i konkurrens mot bland annat Anders Wallner (Stockholm) som senare kom att bli Miljöpartiets partisekreterare[6]. Chamberland lämnade fyra år senare Miljöpartiet och Grön Ungdom och gick med i Feministiskt Initiativ istället[7].

En ny symbol antogs på riksårsmötet i Göteborg 2005 och symboliserar [källa behövs] det avtryck som människor gör på jorden under sin livstid, och hur viktigt det är att detta avtryck ska vara lika enkelt att få bort som ett fotavtryck på en sandstrand där vågorna slår upp. Symbolen användes i flera år innan den antogs officiellt, anledningen torde vara [källa behövs] att det lades en motion om att Grön Ungdom skulle anta den gröna stjärnan, som ansågs vara en symbol för hela den gröna rörelsen, därför antogs istället denna symbol som man använt många år som officiell symbol.

Efter Miljöpartiet de Grönas kongress 2005 och antagandet av Gröna Studenter som studentförbund togs även Grön Ungdom upp i partiets stadgar för att tydliggöra att Grön Ungdom är partiets officiella ungdomsförbund. Grön Ungdoms Riksårsmöte 2006 lade ned det rådgivande och politiska riksmötet Förbundsrådet.

På riksårsmötet 2008 valdes Jakop Dalunde och Maria Ferm till språkrör för Grön Ungdom och förbundet valde att göra om förbundssekreterarposten från förtroendevald till anställd. Under 2008 och 2009 profilerade sig förbundet som motståndare till den så kallade FRA-lagen och den signalspaning i kabel denna lag medger.

2009 ändrades namnet på medlemstidningen efter mer än 20 år från Nisse Hult till Avtryck men namnet blev kortlivat då den slutade ges ut efter årsmötet 2011. Under Europaparlamentsvalrörelsen 2009 stödde Grön Ungdoms Riksorganisation det tidigare språkröret Zaida Cataláns kampanj, efter beslut av förbundsstyrelsen.

2010–

[redigera | redigera wikitext]
Maria Ferm, före detta språkrör för Grön Ungdom, som 2010-2019 var riksdagsledamot för Miljöpartiet och därefter statssekreterare i Statsrådsberedningen.

Under valåret 2010 var Grön Ungdoms prioriterade frågor klimat, migration och jämställdhet[8]. Riksdagsvalet 2010 blev en stor framgång för Grön Ungdom då språkröret Maria Ferm blev inkryssad i riksdagen framför den då sittande riksdagsledamoten Karin Svensson Smith[9]. I januari 2011 fastställdes också medlemsantalet till 4064 medlemmar, en ökning på 83 % sedan 2009. Grön Ungdom var då det procentuellt sätt snabbast växande ungdomsförbundet.

På riksårsmötet 2011 år valdes Rebecka Carlsson och Björn Lindgren till nya språkrör efter att ha blivit föreslagna till uppdragen av valberedningen. De satt båda kvar till riksårsmötet 2013 då Lorentz Tovatt och Magda Rasmusson valdes till deras efterträdare efter att Rebecka Carlsson valt att inte ställa upp för omval[10] och Björn Lindgren efter valberedningens besked att nominera Lorentz Tovatt annonserade att han inte längre kandiderade. Hans beslut var enligt honom själv inte kopplat till valberedningens besked[11].

Efter en medlemsomröstning bytte Grön Ungdom 2012 logotyp till den nuvarande: ett grönt löv där förbundets namn står skrivet. 547 personer deltog i omröstningen.[12]

Under 2013 drev Grön Ungdom en migrationskampanj som bland annat hade som mål att samla in 2000 vykort som skulle skickas till migrationsminister Tobias Billström. Budskapet i kampanjen var att alla ska vara välkomna till Sverige oavsett varför de vill komma hit.[13]

Supervalåret 2014 prioriterade Grön Ungdom migration och klimat i EU-valrörelsen och klimat och feminism i de allmänna valen. Kongressombuden fick på Miljöpartiets årliga kongress in att ett kapitel i partiprogrammet som döptes till feminism istället för jämställdhet och att feminism blev en femte prioriterad fråga för Miljöpartiet i valrörelsen. Grön Ungdom anordnade bland annat en festivalturné där de kampanjade på festivaler. Förbundet tredubblade sitt medlemsantal under året.

Under 2015 valdes klimat och feminism som prioriterade frågor av riksårsmötet.

Politiska programmet

[redigera | redigera wikitext]

På riksårsmötet 2016, 30 år efter bildandet, antog Grön Ungdom sitt första egna politiska program, "Där gröna idéer föds". Tidigare följde Grön Ungdom Miljöpartiets partiprogram. Programmet arbetades fram av 13 stycken arbetsgrupper som tog fram varsitt förslag på kapitel. Programmet har möjlighet att revideras på varje riksårsmöte. Det första kapitlet har rubriken "grön ideologi" och där talas bland annat om att "gröna vägen blir en balansgång mellan friheten från statlig styrning, och viljan att med politikens verktyg frigöra människor från snäva sociala ordningar." Det sägs också att det som utmärker den gröna ideologin är att den är "sant altruistisk" och att samhället drivs av människors kreativitet, snarare än marknadskonkurrens eller klasskamp. Därefter följer följande kapitel: arbete, ekonomi, välfärd, utbildning, miljö och klimat, staden, landsbygden, feminism, lika möjligheter, demokrati, migration samt världen.

Se även: Miljöpartiet de Grönas historia

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

2000 belönades Grön ungdom tillsammans med Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, Ung vänster, Liberala ungdomsförbundet, Moderata ungdomsförbundet och Centerpartiets ungdomsförbund med Regnbågspriset.

Organisation

[redigera | redigera wikitext]

Medlemmar

[redigera | redigera wikitext]

Antalet bidragsgrundande medlemmar var (2019) 1 622 personer.[14]

Till och med det år man fyller 26 blir man även automatiskt ansluten till moderpartiet men behöver inte betala någon avgift dit.

Språkrör och ordförande

[redigera | redigera wikitext]

Grön Ungdom har två språkrör liksom sitt moderparti Miljöpartiet, men till skillnad från Miljöpartiet kan båda Grön Ungdoms språkrör vara kvinnor. Detta hade dock aldrig varit fallet förrän år 2022. Grön Ungdoms språkrör är sedan 2022 Rebecka Forsberg tillsammans med Leon Mc Manus sedan år 2023.

Ordförande

[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1989 och 1994 saknade Grön Ungdom ordförande. Ordförandeposten avskaffades i samband med federationstiden och återinfördes först inför valet 1994.

Språkrör

[redigera | redigera wikitext]

Förbundsstyrelsen

[redigera | redigera wikitext]

Det högst beslutande organet mellan riksårsmötena är förbundsstyrelsen (FS). Denna grupp har till uppdrag att förvalta Grön Ungdom praktiskt och politiskt. På riksårsmötet fastställer medlemmarna styrdokumenten "budget" och "verksamhetsplan" som vägleder förbundsstyrelsen i förvaltningen. Förbundsstyrelsen består av 7-13 personer inklusive språkrören och sammanträder minst fyra gånger per år.

Förbundssekreterare

Rollen som förbundssekretarare infördes 1987 och avskaffades 2011. 2019 infördes den igen och ersatte då rollen som sammankallande i förbundsstyrelsen. Förbundssekreteraren har som uppgift att "leda förbundet organisatoriskt samt att leda styrelsens och kansliets arbete" och är ordinarie ledamot i styrelsen.[17]

  • 1987–1988 Christer Öhgren
  • 1988–1993 Ulf Holm
  • 1993–1994 Ulrika Sandén
  • 1994–1996 Josefina Syssner (då Gustavsson)
  • 1996–1997 Johan Lindblad
  • 1997–1999 Teresia Ställborn (omvaldes på årsmötet 1999, men avgick senare samma år, varefter posten var vakant)
  • 2000–2003 Helene Sigfridsson (var tjänstledig sista halvåret, varpå Ellinore Cefalk, då Sigfridsson, vikarierade som kanslichef)
  • 2003–2005: Henrik Dahlström
  • 2005–2007: Anneli Rannamaa
  • 2007–2008: Anna Johansson
  • 2008–2011: Linnea Haglund
  • 2019–2021: Lucas Henriksson
  • 2021–2023: Lovisa Berglund
  • 2023–2024: Linn Borseman
  • 2024–: Anna Nilsson Örnestrand[16]

Sammankallande i förbundsstyrelsen

[redigera | redigera wikitext]
  • 1986–19?? Per Ängquist
  • 199?–199? Josefina Syssner (då Gustavsson)
  • 1995–1997 Niclas Malmberg
  • 1998–1999 Nicklas Attefjord
  • 1999–1999 Mattias From
  • 1999–2000 Paul Eskilsson
  • 2000–2001 Elin Lundkvist
  • 2001–2002 Lage Rahm
  • 2002–2003 Daniel Bergvall
  • 2003–2005 Tomas Melin
  • 2005–2007 Max Reijer
  • 2007–2008 Martin Wikner
  • 2008–2008 Linnea Haglund
  • 2008–2008 Agnes Sandstedt
  • 2008–2011 Fredrik Frangeur
  • 2011–2013 Malin Hjalmarsson
  • 2013–2015 Anders Lindell
  • 2015–2017 Carolina Bruseman
  • 2017–2019 Sandra Fogelberg

Kongressombud

[redigera | redigera wikitext]

Grön Ungdoms kongressombud väljs av årsmötet och deras uppgift är att verka i enlighet med förbundets vilja på Miljöpartiet de Grönas årliga kongress. Kongressombuden väljs för varje år och arbetar formellt på uppdrag av riksårsmötet.

Internationella Utskottet

[redigera | redigera wikitext]

Det Internationella utskottet utsågs fram till riksårsmötet 2013 av Förbundsstyrelsen men väljs sedermera av riksårsmötet. Utskottet ansvarar för Grön Ungdoms internationella relationer, politikutveckling på området och att anordna aktiviteter med internationell relevans som förbundets medlemmar kan delta i (t.ex. utbildningar, föreläsningar, studiebesök, kampanjer m.m.). Internationella utskottet leds av förbundets internationella sekreterare, som också är utrikespolitisk talesperson för förbundet och tidigare adjungerad till, men sedan riksårsmötet 2020 även ledamot i förbundsstyrelsen.

Internationell sekreterare

[redigera | redigera wikitext]
  • 2017–2020: Wanja Kaufmann
  • 2020–2022: Nick Doggen[15]
  • 2022–2023: Alma Gunnarsson[18]
  • 2023–: Tove Ljungberg Haasum[19]

Distrikt

[redigera | redigera wikitext]

Grön Ungdom består av distrikt och lokalavdelningar. Distrikten täcker upp större ytor i landet och är tänkta att möjliggöra samarbete och kommunikation mellan lokalavdelningar. Lokalavdelningarna är mindre avdelningar som är kopplade till en eller ett par närliggande kommuner. Medlemsföreningar infördes i stadgarna efter riksårsmötet 2012 och fungerade som rikstäckande intresseföreningar, men avskaffades igen på riksårsmötet 2017.

Dalarna

[redigera | redigera wikitext]

Gotland

[redigera | redigera wikitext]

Kronoberg

[redigera | redigera wikitext]
  • Växjö

Norr

[redigera | redigera wikitext]
  • Jämtland (Östersund)
  • Norrbotten
    • Haparanda
    • Luleå
  • Västerbotten
  • Västernorrland

Stockholmsregionen

[redigera | redigera wikitext]
  • Stockholm (hela länet)
  • Södertälje

Syd

[redigera | redigera wikitext]
  • Blekinge
  • Helsingborg
  • Landskrona
  • Lund
  • Malmö
  • Ängelholm

Sörmland

[redigera | redigera wikitext]
  • Eskilstuna

Uppsala

[redigera | redigera wikitext]

Väst

[redigera | redigera wikitext]
  • Fyrbodal (vilande)
  • Halland
  • Sjuhärad
  • Skaraborg
  • Storgöteborg
  • Värmland

Västmanland

[redigera | redigera wikitext]
  • Västerås

Örebro

[redigera | redigera wikitext]

Östergötland

[redigera | redigera wikitext]
  • Linköping

Riksårsmöten, förbundskonferenser, förbundsråd och Grönt forum

[redigera | redigera wikitext]

Riksårsmötet

[redigera | redigera wikitext]

Varje år hålls riksårsmötet (RÅM) som är förbundets högsta beslutande organ. Där väljs organisationens förtroendevalda och de övergripande styrdokumenten fastslås. En valberedning lägger inför årsmötet förslag på vilka som ska väljas till förtroendeuppdrag. På riksårsmötet 2013 valde medlemmarna att rösta för införandet av ett ombudssystem där regionerna (sedermera kallade distrikt) har rätt att skicka ombud till årsmötet.

Riksårsmöten:

Förbundskonferensen

[redigera | redigera wikitext]

Förbundskonferensen ägde rum varje höst fram tills den avskaffades vid riksårsmötet 2023 och bestod av ett mindre antal ombud än på Riksårsmötet. Förbundskonferensen beredde de organisatoriska förslag som skulle läggas fram på riksårsmötet.

Förbundsråd

[redigera | redigera wikitext]

Grönt Forum

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] SVD:Ungdomsförbunden tappar tusentals medlemmar
  2. ^ ”Historia - Medlemshandbok”. sites.google.com. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201011103744/https://sites.google.com/a/mp.se/medlemshandbok/organisation-politik-och-historia/historia. Läst 26 januari 2019. 
  3. ^ ”Grön ideologi – solidaritet i handling”. Miljöpartiet. 26 juni 2013. https://www.mp.se/om/partiprogram/gron-ideologi. Läst 26 januari 2019. 
  4. ^ SOU 2002:91. Magnus Hjort: Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning av kommunister, anarkister m.m. 1965-2002. Sida 350. länk Arkiverad 7 april 2006 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Johanna Melén (13 juli 2009). ”Unga ska kunna påverka på riktigt”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11903007.ab. Läst 23 april 2013. 
  6. ^ Karl-Johan Karlsson (20 maj 2011). ”Anders Wallner MP:s nya partisekreterare”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/anders-wallner-mps-nya-partisekreterare/. Läst 23 april 2013. 
  7. ^ Alexander Chamberland (6 mars 2009). ”Nej, jag anpassar mig inte”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/debatt/article11687698.ab. Läst 23 april 2013. 
  8. ^ Ferm, Maria. ”Klimat, migration och jämställdhet...”. http://riksarsmote10.blogspot.se/2010/02/klimat-migration-och-jamstalldhet.html. Läst 23 april 2013. 
  9. ^ Zaccheus, Ulrika. ”Åtta inkryssade i riksdagen”. SVT. http://www.svt.se/nyheter/sverige/atta-inkryssade-i-riksdagen. Läst 23 april 2013. 
  10. ^ ”Efter riksårsmötet 2013 söker jag mig vidare till nya utmaningar och uppdrag i den gröna rörelsen”. Rebecka Carlsson. 5 september 2012. http://rebeckacarlsson.wordpress.com/2012/09/05/efter-riksarsmotet-2013-soker-jag-mig-vidare-till-nya-utmaningar-och-uppdrag-i-den-grona-rorelsen/. Läst 11 september 2018. 
  11. ^ Lindgren, Björn. ”Ett språkrörstestamente”. http://omkandidatur.wordpress.com/. Läst 23 april 2013. 
  12. ^ ”Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse 2012-2013”. Grön Ungdom. https://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:JwRZs3HZRVoJ:gronungdom.se/raam-2013/Handlingar2013/RAaM2013%2520PRAKTISKT.pdf+&hl=en&gl=se&pid=bl&srcid=ADGEEShC0EsLPZY5hfVBsRJEFILUDy81VRDVcD00x0xQnRdvWxOvvK2J-Mt_FC6o5uptq9HlAHtXDv_KQmyRBIJSWaWRW0UcTyjWhpogI6tH50ZGpqdenUdgvrutRNzM9Gwbcb6rfxQP&sig=AHIEtbTv7PsgT7ViuiTX_niCu-ph9LbFew. Läst 23 april 2013. 
  13. ^ ”Grön Ungdom lämnar 2597 vykort till Billström”. Grön Ungdom. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170807152310/http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/groen-ungdom-laemnar-2597-vykort-till-billstroem-886694. Läst 25 juni 2017. 
  14. ^ ”Stort medlemstapp i ungdomspartierna ”Vill inte skriva upp sig på åsiktspaket””. SVT Nyheter. 5 juli 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/stort-medlemstapp-i-ungdomspartierna-demokratiskt-problem. Läst 7 maj 2023. 
  15. ^ [a b] ”Förbundsstyrelsen”. Grön Ungdom. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200813204613/https://gronungdom.se/kontakt/forbundsstyrelsen/. Läst 15 april 2020. 
  16. ^ [a b] ”Kontakta oss”. gronungdom.se. https://gronungdom.se//kontakta-oss. Läst 15 september 2021. 
  17. ^ ”Stadgar Grön Ungdom riksorganisationen 2020”. Google Docs. https://docs.google.com/document/d/1wDelTay-LXSKQ0P8_QhDYqGS7IWg2Fr3IPdINrPojIA/edit?usp=sharing&usp=embed_facebook. Läst 14 januari 2021. 
  18. ^ ”Kontakta oss”. Arkiverad från originalet den 6 december 2022. https://web.archive.org/web/20221206093415/https://gronungdom.se/kontakta-oss. Läst 10 mars 2023. 
  19. ^ ”Kontakta oss”. Arkiverad från originalet den 10 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230310150216/https://gronungdom.se/kontakta-oss. Läst 10 mars 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Grön Ungdom
Kvinnligt språkrör
Manligt språkrör
Relaterade organisationer
Historia och relaterade ämnen
v • r
Sveriges riksdagspartiers ungdomsförbund
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Grön_Ungdom&oldid=55953585”