Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

Jacques Derrida: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
StenssonSK (Diskussion | Bidrag)
118 redigeringar
Plumbot (Diskussion | Bidrag)
Robotar
1 894 550 redigeringar
m →‎Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop
(20 mellanliggande sidversioner av 9 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{filosof
{{filosof
|namn = Jacques Derrida
|namn = Jacques Derrida
|bild = Derrida-by-Pablo-Secca.jpg
|bild = Chinmoy Guha with Derrida (cropped).jpg
|bildtext =
|bildtext =
|bildstorlek = 200px
|bildstorlek = 200px
|född = [[15 juli]] [[1930]]<br>[[El-Biar]] nära [[Alger, Algeriet|Alger]], [[Algeriet]]
|född = [[15 juli]] [[1930]]<br>[[El Biar]] nära [[Alger, Algeriet|Alger]], [[Algeriet]]
|död = {{Död datum och ålder|2004|10|8|1930|7|15}}<br>[[Paris]], [[Frankrike]]
|död = {{Död datum och ålder|2004|10|8|1930|7|15}}<br>[[Paris]], [[Frankrike]]
|andra namn =
|andra namn =
|region = [[Västerländsk filosofi]]
|region = [[Västerländsk filosofi]]
|skola = [[Dekonstruktion]], [[différance]], [[fallogocentrism]], [[närvarons metafysik]]
|skola = [[Dekonstruktion]] ⋅ [[différance]] ⋅ [[fallogocentrism]] ⋅ [[närvarons metafysik]]
|intressen =
|intressen =
|idéer =
|idéer =
|influenser = [[Platon]], [[Martin Heidegger]], [[Sigmund Freud]], [[Ferdinand de Saussure]]
|influenser = [[Platon]] ⋅ [[Martin Heidegger]] ⋅ [[Sigmund Freud]] ⋅ [[Ferdinand de Saussure]]
|influerat = [[Philippe Lacoue-Labarthe]], [[Ernesto Laclau]], [[Louis Althusser]]
|influerat = [[Philippe Lacoue-Labarthe]] ⋅ [[Ernesto Laclau]] ⋅ [[Louis Althusser]]
|Signatur =
|Signatur =
}}
}}
'''Jacques Derrida''', född [[15 juli]] [[1930]] i [[El-Biar]] nära [[Alger, Algeriet|Alger]], [[Algeriet]], död [[8 oktober]] [[2004]] i [[Paris]], var en [[Frankrike|fransk]] [[filosof]] med algeriska och [[Judar|judiska]] rötter. Han företrädde [[poststrukturalism]]en.
'''Jacques Derrida''', ursprungligen ''Jackie Élie Derrida'', född [[15 juli]] [[1930]] i [[El Biar]] nära [[Alger, Algeriet|Alger]], [[Algeriet]], död [[8 oktober]] [[2004]] i [[Paris]], var en fransk [[filosof]]. Han förknippas vanligen med [[poststrukturalism]]en.


Inspirerad av bland annat [[Martin Heidegger|Heidegger]] introducerade Derrida [[dekonstruktion]]en av den västerländska [[metafysik]]en. Istället för att förkasta ett filosofiskt system utifrån, och komma med en egen ny metafysik som upplevs som mer överensstämmande med verkligheten, var Derridas program att godta de metafysiska lösningar som andra tänkare byggt upp ([[Platon]], [[Karl Marx|Marx]], [[Michel Foucault|Foucault]] med flera). Hans metod blev att genom en immanent kritik av systemen peka på inkonsekvenser i metafysiken. Derridas projekt blev att visa att ''samtliga'' metafysiska system är bemängda med sprickor och motsägelser. Trots detta förkastade inte Derrida idén om metafysiska system, utan såg den snarare som ett projekt som aldrig kan bli fullbordat.
Derrida hade algeriska och [[Judar|judiska]] rötter. Inspirerad av bland annat [[Martin Heidegger|Heideggers]] filosofi introducerade Derrida [[dekonstruktion]]en av den västerländska [[metafysik]]en. Istället för att förkasta ett filosofiskt system utifrån, och komma med en egen ny metafysik som upplevs som mera överensstämmande med verkligheten, var Derridas program att godta de metafysiska lösningar som andra tänkare byggt upp ([[Platon]], [[Karl Marx|Marx]], [[Michel Foucault|Foucault]] med flera). Hans metod blev att genom en [[Immanensfilosofin|immanent]] kritik av systemen peka på inkonsekvenser i metafysiken. Derridas projekt blev att visa att ''samtliga'' metafysiska system är bemängda med sprickor och motsägelser. Trots detta förkastade inte Derrida idén om metafysiska system, utan såg den snarare som ett projekt som aldrig kan bli fullbordat.


== Dekonstruktionen ==
== Dekonstruktionen ==

Ett exempel på Derridas dekonstruktion finns i hans läsning av Platons grottallegori.<ref>{{bokref
Ett exempel på Derridas dekonstruktion finns i hans läsning av Platons grottallegori.<ref>{{bokref
|efternamn=Irwin
|efternamn=Irwin
Rad 31: Rad 30:
|isbn=0-7546-7865-2
|isbn=0-7546-7865-2
|sid=83
|sid=83
}}</ref> Platon hävdar att alla idéer finns samlade i en [[idévärld]], men idévärlden själv (eller ''idévärldens idé'') utelämnar Platon — den går inte att med logisk konsekvens infoga i systemet. Derrida menar att all metafysik rymmer dessa typer av motsägelser, och att de element som inte passar in ignoreras för att systemet ska gå ihop.
}}</ref> Platon hävdar att alla idéer finns samlade i en [[idévärld]], men idévärlden själv (eller ''idévärldens idé'') utelämnar Platon; den går inte att med logisk konsekvens infoga i systemet. Derrida menar att all [[metafysik]] rymmer dessa typer av motsägelser och att de element som inte passar in ignoreras för att systemet ska gå ihop.


Derrida har kritiserats för att vara motsägelsefull. En vanlig kritik går ut på att dekonstruktionen i sig bygger på ett slags metafysiskt tänkande och har inbyggda förutsättningar. Trots detta är det svårt att förneka att dekonstruktionen pekar på några av den västerländska filosofins mest elementära problem.
Derrida har kritiserats för att vara motsägelsefull. En vanlig kritik går ut på att dekonstruktionen i sig bygger på ett slags metafysiskt tänkande och har inbyggda förutsättningar. Trots detta är det svårt att förneka att dekonstruktionen pekar på några av den västerländska filosofins mest elementära problem.
Rad 39: Rad 38:


== Den etiska vändningen ==
== Den etiska vändningen ==
Mot slutet av sitt liv började Derrida ägna sig mer åt etiken. Vändningen skedde i boken ''Spectres de Marx'' ("Marx spöken") som utkom [[1993]]. I boken skiljer Derrida på ''droit'' (rätt, i [[lag]]ens mening) och ''justice'' (idén om [[rättvisa]]n, åsikterna går dock isär om huruvida det är detta han menar). [[Richard Kearney]] och [[Mark Dooley]] menar att Derrida nu förefaller ha övergivit sitt dekonstruktiva projekt för att istället ställa upp rättvisan som en [[regulativ idé]] och ''rätten'' som en strävan efter ''Rättvisan''.
Mot slutet av sitt liv började Derrida ägna sig mer åt etiken. Vändningen skedde i boken ''Spectres de Marx'' (''[[Marx spöken]]'') som utkom [[1993]]. I boken skiljer Derrida på ''droit'' (rätt, i [[lag]]ens mening) och ''justice'' (idén om [[rättvisa]]n, åsikterna går dock isär om huruvida det är detta han menar). [[Richard Kearney]] och [[Mark Dooley]] menar att Derrida nu förefaller ha övergivit sitt dekonstruktiva projekt för att istället ställa upp rättvisan som en [[regulativ idé]] och ''rätten'' som en strävan efter ''Rättvisan''.


== Bibliografi i urval ==
== Bibliografi i urval ==
*''Introduction à "L'origine de la géometrie" de Husserl'', 1961 (''Husserl och geometrins ursprung'', 1990)
*''Introduction à "L'origine de la géometrie" de Husserl'', 1961 (''Husserl och geometrins ursprung'', 1990)
*''L'écriture et la différence'', 1967 ("Skrivandet och skillnaden")
*''[[L'écriture et la différence]]'', 1967 ("Skrivandet och skillnaden")
⚫
*''[[De la grammatologie]]'', 1967 ("Om grammatologin")
⚫
*''[[La voix et le phénomène]]'', 1967 (''Rösten och fenomenet'', 1991)
*"La pharmacie de Platon", 1968 (Platons apotek, svensk översättning i ''Apoteket'', Kykeon, 2007)
*"La pharmacie de Platon", 1968 (Platons apotek, svensk översättning i ''Apoteket'', Kykeon, 2007)
⚫
*''De la grammatologie'', 1967 ("Om grammatologin")
⚫
*''La voix et le phénomène'', 1967 (''Rösten och fenomenet'', 1991)
*''La dissémination'', 1972
*''La dissémination'', 1972
*''Positions'', 1972
*''Positions'', 1972
*"signature événement contexte", 1972 (Signatur händelse kontext, svensk översättning i Marc-Wogau, Bergström, Carlshamre (red) ''Filosofin genom tiderna - Efter 1950'', Thales, 2000)
*"signature événement contexte", 1972 (Signatur händelse kontext, svensk översättning i Marc-Wogau, Bergström, Carlshamre (red) ''Filosofin genom tiderna - Efter 1950'', Thales, 2000)
*''Glas'', 1974
*''[[Glas (bok)|Glas]]'', 1974
*"La loi du genre',1980 (Genrens lag, svensk översättning i ''Kris'' 1980:16 och i ''Apoteket'', Kykeon, 2007)
*"La loi du genre',1980 (Genrens lag, svensk översättning i ''Kris'' 1980:16 och i ''Apoteket'', Kykeon, 2007)
*''La Carte postale: de Socrate à Freud et au-delà'', 1980 ("Vykortet: från Sokrates till Freud och vidare")
*''La Carte postale: de Socrate à Freud et au-delà'', 1980 ("Vykortet: från Sokrates till Freud och vidare")
Rad 58: Rad 57:
*''Force de loi. Le "Fondement mystique de l'autorité"'', 1992 (''Lagens kraft'', 2005)
*''Force de loi. Le "Fondement mystique de l'autorité"'', 1992 (''Lagens kraft'', 2005)
*"Pour l'amour de Lacan", 1991 (För kärleken till Lacan, svensk översättning i ''Ord & Bild'' 1994:6)
*"Pour l'amour de Lacan", 1991 (För kärleken till Lacan, svensk översättning i ''Ord & Bild'' 1994:6)
*''Spectres de Marx'', 1993 (''Marx spöken'', 2003)
*''Spectres de Marx'', 1993 (''[[Marx spöken]]'', 2003)
*"Foi et Savoir", 1996, (Tro och vetande, svensk översättning i Derrida & Vattimo (red) ''Religionen'', Anthropos, 2003)
*"Foi et Savoir", 1996, (Tro och vetande, svensk översättning i Derrida & Vattimo (red) ''Religionen'', Anthropos, 2003)
*''Le monolinguisme de l'autre ou La prothèse d'origine'', 1996 (''Den andres enspråkighet eller Den ursprungliga protesen'', 1999)
*''Le monolinguisme de l'autre ou La prothèse d'origine'', 1996 (''Den andres enspråkighet eller Den ursprungliga protesen'', 1999)
Rad 65: Rad 64:
*"Cogito et histoire de la folie", 1964 (Cogitot och vansinnets historia, svensk översättning i ''Arche'', 2011:34-35)
*"Cogito et histoire de la folie", 1964 (Cogitot och vansinnets historia, svensk översättning i ''Arche'', 2011:34-35)
*"'Être juste avec Freud' - L'historie de la folie à l'âge de la psychanalyse", 1992 ( "Att vara rättvis mot Freud" - Vansinnets historia under den psykoanalytiska epoken, svensk översättning i ''Arche'', 2011:34-35)
*"'Être juste avec Freud' - L'historie de la folie à l'âge de la psychanalyse", 1992 ( "Att vara rättvis mot Freud" - Vansinnets historia under den psykoanalytiska epoken, svensk översättning i ''Arche'', 2011:34-35)

⚫
== Se även ==
* [[Archi-écriture]]
⚫
* [[Förlåtelse#Derrida|Derrida om förlåtelse]]
* [[Närvarons metafysik]]


== Källor ==
== Källor ==
Rad 81: Rad 85:
| sid = 388ff
| sid = 388ff
}}
}}

⚫
== Se även ==
⚫
* [[Förlåtelse#Derrida|Derrida om förlåtelse]]


== Externa länkar ==
== Externa länkar ==
*{{Commonscat|Jacques Derrida}}
* {{Libris namn|Derrida|Jacques|år=1930-2004|auth=183691}}
* {{Libris namn|Derrida|Jacques|år=1930-2004|auth=183691}}
* [http://www.ne.se/judisk-filosofi Nationalencyklopedin: Judisk filosofi]
* [http://www.ne.se/judisk-filosofi Nationalencyklopedin: Judisk filosofi]


{{Retorik}}
{{Livsåskådning}}
{{samtidens filosofer}}
{{samtidens filosofer}}
{{Livsåskådning}}
{{auktoritetsdata}}


{{STANDARDSORTERING:Derrida, Jacques}}
{{STANDARDSORTERING:Derrida, Jacques}}
[[Kategori:Personer från El Biar]]

[[Kategori:Franska filosofer]]
[[Kategori:Franska filosofer]]
[[Kategori:Judiska filosofer]]
[[Kategori:Judiska filosofer]]
[[Kategori:Alumner från École normale supérieure]]
[[Kategori:Alumner från Harvard University]]
[[Kategori:Födda 1930]]
[[Kategori:Födda 1930]]
[[Kategori:Avlidna 2004]]
[[Kategori:Avlidna 2004]]
Rad 101: Rad 107:
[[Kategori:Översättningsforskare]]
[[Kategori:Översättningsforskare]]
[[Kategori:Personer verksamma vid École des hautes études en sciences sociales]]
[[Kategori:Personer verksamma vid École des hautes études en sciences sociales]]
[[Kategori:Poststrukturalister]]
[[Kategori:Franska semiotiker]]
[[Kategori:Jacques Derrida]]
[[Kategori:Personer verksamma vid École normale supérieure]]

Versionen från 26 juni 2024 kl. 07.06

Jacques Derrida
Chinmoy Guha with Derrida (cropped).jpg
Född15 juli 1930
El Biar nära Alger, Algeriet
Död8 oktober 2004 (74 år)
Paris, Frankrike
RegionVästerländsk filosofi
SkolaDekonstruktion ⋅ différance ⋅ fallogocentrism ⋅ närvarons metafysik
InfluenserPlaton ⋅ Martin Heidegger ⋅ Sigmund Freud ⋅ Ferdinand de Saussure
InflueratPhilippe Lacoue-Labarthe ⋅ Ernesto Laclau ⋅ Louis Althusser

Jacques Derrida, ursprungligen Jackie Élie Derrida, född 15 juli 1930 i El Biar nära Alger, Algeriet, död 8 oktober 2004 i Paris, var en fransk filosof. Han förknippas vanligen med poststrukturalismen.

Derrida hade algeriska och judiska rötter. Inspirerad av bland annat Heideggers filosofi introducerade Derrida dekonstruktionen av den västerländska metafysiken. Istället för att förkasta ett filosofiskt system utifrån, och komma med en egen ny metafysik som upplevs som mera överensstämmande med verkligheten, var Derridas program att godta de metafysiska lösningar som andra tänkare byggt upp (Platon, Marx, Foucault med flera). Hans metod blev att genom en immanent kritik av systemen peka på inkonsekvenser i metafysiken. Derridas projekt blev att visa att samtliga metafysiska system är bemängda med sprickor och motsägelser. Trots detta förkastade inte Derrida idén om metafysiska system, utan såg den snarare som ett projekt som aldrig kan bli fullbordat.

Dekonstruktionen

Ett exempel på Derridas dekonstruktion finns i hans läsning av Platons grottallegori.[1] Platon hävdar att alla idéer finns samlade i en idévärld, men idévärlden själv (eller idévärldens idé) utelämnar Platon; den går inte att med logisk konsekvens infoga i systemet. Derrida menar att all metafysik rymmer dessa typer av motsägelser och att de element som inte passar in ignoreras för att systemet ska gå ihop.

Derrida har kritiserats för att vara motsägelsefull. En vanlig kritik går ut på att dekonstruktionen i sig bygger på ett slags metafysiskt tänkande och har inbyggda förutsättningar. Trots detta är det svårt att förneka att dekonstruktionen pekar på några av den västerländska filosofins mest elementära problem.

Tid

Mycket av Derridas kritik av andra filosofer och filosofier bottnar i deras uppfattning av tid. Hos såväl Platon som Kant och Freud finns en idé om en ultimat närvaro, en grund, bortom tid och rum, ett stilla varande. Detta vare sig det är tal om en idévärld, ting-i-sig, Gud eller det omedvetna. I dessa tankesätt vidhålls det, på något plan, att det enda som finns är nuet, emedan det förgångna är för alltid förlorat och det framtida ännu är att vänta. Men någonting som är i sig självt, som aldrig rör sig eller förändras, kan, enligt Derrida, inte existera. Det som karakteriserar liv och varande är istället rörelse, och därmed blir så kallade spårstrukturer viktiga i Derridas filosofi, då nuet ständigt bortfaller och övergår i det förflutna. Istället för att anta existensen av ett varande medvetande som via minnet sammankopplar förgångna händelser med varande fenomen menar Derrida med andra ord att det är spårstrukturer, sådant som kvarblir från något förr varande, som möjliggör uppfattningen av en rörelse utsträckt i tiden. Döden (dåtiden) ses med andra ord som en delaktig komponent i livet (nuet), och det finns inget sådant som ett rent nu, utan spår från det förgångna.

Den etiska vändningen

Mot slutet av sitt liv började Derrida ägna sig mer åt etiken. Vändningen skedde i boken Spectres de Marx (Marx spöken) som utkom 1993. I boken skiljer Derrida på droit (rätt, i lagens mening) och justice (idén om rättvisan, åsikterna går dock isär om huruvida det är detta han menar). Richard Kearney och Mark Dooley menar att Derrida nu förefaller ha övergivit sitt dekonstruktiva projekt för att istället ställa upp rättvisan som en regulativ idé och rätten som en strävan efter Rättvisan.

Bibliografi i urval

  • Introduction à "L'origine de la géometrie" de Husserl, 1961 (Husserl och geometrins ursprung, 1990)
  • L'écriture et la différence, 1967 ("Skrivandet och skillnaden")
  • De la grammatologie, 1967 ("Om grammatologin")
  • La voix et le phénomène, 1967 (Rösten och fenomenet, 1991)
  • "La pharmacie de Platon", 1968 (Platons apotek, svensk översättning i Apoteket, Kykeon, 2007)
  • La dissémination, 1972
  • Positions, 1972
  • "signature événement contexte", 1972 (Signatur händelse kontext, svensk översättning i Marc-Wogau, Bergström, Carlshamre (red) Filosofin genom tiderna - Efter 1950, Thales, 2000)
  • Glas, 1974
  • "La loi du genre',1980 (Genrens lag, svensk översättning i Kris 1980:16 och i Apoteket, Kykeon, 2007)
  • La Carte postale: de Socrate à Freud et au-delà, 1980 ("Vykortet: från Sokrates till Freud och vidare")
  • "Devant la loi", 1986 (Framför lagen, svensk översättning i Kris 1983:25-26 och i Apoteket, Kykeon, 2007)
  • Schibboleth - pour Paul Celan, 1986 (Schibboleth, 1990)
  • "Mochlos - ou le conflit des facultés", 1990 (Mochlos - eller striden mellan fakulteterna, svensk översättning i Psykoanalytisk Tid/Skrift 2009:26-27)
  • Force de loi. Le "Fondement mystique de l'autorité", 1992 (Lagens kraft, 2005)
  • "Pour l'amour de Lacan", 1991 (För kärleken till Lacan, svensk översättning i Ord & Bild 1994:6)
  • Spectres de Marx, 1993 (Marx spöken, 2003)
  • "Foi et Savoir", 1996, (Tro och vetande, svensk översättning i Derrida & Vattimo (red) Religionen, Anthropos, 2003)
  • Le monolinguisme de l'autre ou La prothèse d'origine, 1996 (Den andres enspråkighet eller Den ursprungliga protesen, 1999)
  • États d'âme de la psychanalyse, 2000 (Psykoanalysens själsvåndor, svensk översättning i Psykoanalytisk Tid/Skrift, 2007:20-21)
  • "Je suis en guerre contre moi-même", 2004 (Jag är i krig med mig själv, svensk översättning i Glänta 2004:3)
  • "Cogito et histoire de la folie", 1964 (Cogitot och vansinnets historia, svensk översättning i Arche, 2011:34-35)
  • "'Être juste avec Freud' - L'historie de la folie à l'âge de la psychanalyse", 1992 ( "Att vara rättvis mot Freud" - Vansinnets historia under den psykoanalytiska epoken, svensk översättning i Arche, 2011:34-35)

Se även

Källor

Noter

  1. ^ Irwin, Jones (2010) (på engelska). Derrida and the Writing of the Body. Farnham: Ashgate. sid. 83. ISBN 0-7546-7865-2 

Tryckta källor

  • Uppslagsordet "Jacques Derrida" i Filosofilexikonet (1988), Bokförlaget Forum AB, Uppsala 2004, ISBN 91-37-11151-5
  • Lübcke, Poul, red (1995) [1987]. Vår tids filosofi, del 1. Stockholm: Forum. sid. 388ff. ISBN 91-37-10069-6 

Externa länkar

v • r
Livsåskådning
Religiös livsåskådning · Sekulär livsåskådning · Postmodern livsåskådning
 
Religiösa livsåskådningar
Världsreligion
Viktiga individer
 
Sekulära livsåskådningar
Framträdande rörelser
Viktiga individer
 
Postmoderna livsåskådningar
Framträdande rörelser
Viktiga individer
v • r
Samtidens filosofer
Analytiska
filosofer
Anscombe · Berlin · Cavell · Chomsky · Chalmers · Churchland · Dennett · Dummett · Dworkin · Foot · Gellner · Gray · Gödel · Haack · Kripke · Kuhn · Lakatos · MacIntyre · Magee · Midgley · Nagel · Nozick · Nussbaum · Plantinga · Popper · Putnam · Quine · Rawls · Raz · Regan · Rorty · Scanlon · Searle · Singer · Strawson · Taylor · Toulmin · Williams · Wright
Kontinentala
filosofer
Adorno · Agamben · Althusser · Anders · Arendt · Badiou  · Barthes · Baudrillard · Bauman · Beauvoir · Blanchot · Bourdieu · Camus · Cixous · Debord · Deleuze · Derrida · Fisher · Foucault · Gadamer · Gilson · Girard · Habermas · Hacking · Han · Honneth · Kristeva · Lefebvre · Lévi-Strauss · Levinas · Lévy · Lyotard · Man · Maritain · Nancy · Negri · Rancière · Ricœur · Sartre · Sloterdijk · Virilio · Weil · Žižek
Övriga
Bostrom · Botton · Butler · Finnis · Fraser · Fuller · Harris · Hart · Kołakowski · Kurz · Næss · Perelman · Scruton · Spivak
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jacques_Derrida&oldid=55036999”