Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

Mali: Skillnad mellan sidversioner

Redigera länkar
Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Uppdaterar Internationella rankningar
Ingen redigeringssammanfattning
Märken: Mobilredigering Redigering via mobilsajten Avancerad mobilredigering
 
(89 mellanliggande sidversioner av 33 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Olika betydelser}}
{{olika betydelser}}
{{coord|15|N|4|W|display=title|type:country}}
{{coord|15|N|4|W|display=title|type:country}}
{{landsfakta|
{{landsfakta|
|namn=République du Mali
|namn=Republiken Mali<br>République du Mali ([[franska]])
|genitiv=Malis
|genitiv=Malis
|flagga=Flag of Mali.svg
|flagga=Flag of Mali.svg
Rad 9: Rad 9:
|karta=LocationMali.svg
|karta=LocationMali.svg
|världsdel=[[Afrika]]
|världsdel=[[Afrika]]
|statsskick=Provisorisk [[militärdiktatur]]
|statsskick=[[Enhetsstat|Enhetlig]] [[Semipresidentialism|semipresidentiell]]<br /> [[republik]]
|a/t=t
|a/t=t
|språk=[[franska]]
|språk=[[franska]]
|huvudstad=[[Bamako]]
|huvudstad=[[Bamako]]
|störstastad=[[Bamako]]
|störstastad=[[Bamako]]
|statschef=[[Ibrahim Boubacar Keïta]]
|statschef=[[Assimi Goïta]]
|sct=statsöverhuvuden
|sct=statsöverhuvuden
|sct2=President
|sct2=President
|regeringschef= [[Soumeylou Boubèye Maïga]]
|regeringschef=[[Abdoulaye Maïga]]
|rct= premiärministrar
|rct= premiärministrar
|rct2= Premiärminister
|rct2= Premiärminister
Rad 39: Rad 39:
|självständighet_dekl=
|självständighet_dekl=
|självständighet_erk=[[22 september]] [[1960]]
|självständighet_erk=[[22 september]] [[1960]]
|bnp_rank=124:e
|bnp_rank=116:e
|bnp_totalt=55,335 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |titel=World Economic Outlook database: April 2022 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska | hämtdatum = 2 augusti 2022 }}</ref>
|bnp_totalt=$14&nbsp;400 milj
|BNP per capita=850 USD
|BNP per capita=850 USD
|hdi=0,427<ref name="hdirapport2019">{{webbref |url= http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf |titel=Human Development Report 2019 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=7 januari 2019 |format={{pdf}} |sid=300-303|utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref>
|hdi={{öka}} 0,428<ref name="hdirapport2022">{{webbref |url= https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |titel=Human Development Report 2021/2022 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=3 december 2022 |format={{pdf}} |sid=284-287|utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref>
|hdi_rank=184:e
|hdi_rank=186:e
|hdi_nivå=
|hdi_nivå=
|hdi_år=2018
|hdi_år=2021
|valuta=[[CFA-franc]]
|valuta=[[CFA-franc]]
|valutakod=XOF
|valutakod=XOF
Rad 53: Rad 53:
|nationalitetsmärke=RMM
|nationalitetsmärke=RMM
|landsnummer=223
|landsnummer=223
|år=2003
|år=2022
|fotnot=
|fotnot=
|bnp/invånare=2 575 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp/invånare_rank=179:e|bnp_nominell_totalt=19,264 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp_nominell_rank=125:e|bnp_nominell_år=2022|bnp_nominell/invånare=897 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp_nominell/invånare_rank=194:e}}
}}
'''Mali''', formellt '''Republiken Mali''' ([[franska]]: ''République du Mali''), är en kustlös stat i [[Västafrika]]. Mali, som är det sjunde största landet i [[Afrika]], gränsar till [[Algeriet]] i norr, [[Niger]] i öst, [[Burkina Faso]] och [[Elfenbenskusten]] i söder, [[Guinea]] i sydväst och [[Senegal]] och [[Mauretanien]] i väst. Befolkningen uppgick till 18,54 miljoner invånare vid [[folkräkning]]en 2017.
'''Mali''', formellt '''Republiken Mali''' ([[franska]]: ''République du Mali''), är en kustlös stat i [[Västafrika]]. Mali, som är det sjunde största landet i [[Afrika]], gränsar till [[Algeriet]] i norr, [[Niger]] i öst, [[Burkina Faso]] och [[Elfenbenskusten]] i söder, [[Guinea]] i sydväst och [[Senegal]] och [[Mauretanien]] i väst. Befolkningen uppgick till 18,54 miljoner invånare vid [[folkräkning]]en 2017.


Mali består av 8 regioner, som i norr når långt in i centrala [[Sahara]], medan landets sydliga delar, där majoriteten av befolkningen bor, kännetecknas av floderna [[Niger (flod)|Niger]] och [[Senegalfloden|Senegal]]. Landets ekonomiska struktur kretsar huvudsakligen kring [[jordbruk]] och [[fiske]]. Malis naturresurser omfattar bland annat [[guld]], [[uran]] och [[Natriumklorid|salt]]. Mali antas vara ett av de fattigaste länderna i världen.
Mali består av åtta regioner, som i norr når långt in i centrala [[Sahara]], medan landets sydliga delar, där majoriteten av befolkningen bor, kännetecknas av floderna [[Niger (flod)|Niger]] och [[Senegalfloden|Senegal]]. Landets ekonomiska struktur kretsar huvudsakligen kring [[jordbruk]] och [[fiske]]. Malis naturresurser omfattar bland annat [[guld]], [[uran]] och [[Natriumklorid|salt]]. Mali var i början av 2020-talet ett av världens 25 fattigaste länder.<ref>{{Webbref|titel=Mali Economy: Population, GDP, Inflation, Business, Trade, FDI, Corruption|url=https://www.heritage.org/index/country/mali|verk=www.heritage.org|hämtdatum=2022-09-07}}</ref>


I förhistorisk tid var Mali en del av de tre västafrikanska imperierna som kontrollerade den [[Transsaharahandel|transsahariska handeln]]: [[Ghanariket]], [[Maliriket]] (från vilket Mali är namngivet) och [[Songhairiket]]. Under sent [[1800-talet|1800-tal]] kom Mali under [[Frankrike|fransk]] kontroll som en del av [[Franska Sudan]]. [[1959]] erhöll Mali självständighet tillsammans med [[Senegal]] som Malifederationen. Ett år senare blev Malifederationen det självständiga Mali. Efter en lång period av enpartistyre, ledde en kupp år [[1991]] till en ny konstitution och etablerandet av Mali som en demokratisk flerpartistat.
I förhistorisk tid var Mali en del av de tre västafrikanska imperierna som kontrollerade den [[Transsaharahandel|transsahariska handeln]]: [[Ghanariket]], [[Maliriket]] (från vilket Mali är namngivet) och [[Songhairiket]]. Under sent [[1800-talet|1800-tal]] kom Mali under [[Frankrike|fransk]] kontroll som en del av [[Franska Sudan]]. [[1959]] erhöll Mali självständighet tillsammans med [[Senegal]] som Malifederationen. Ett år senare blev Malifederationen det självständiga Mali. Efter en lång period av enpartistyre, ledde en kupp år [[1991]] till en ny konstitution och etablerandet av Mali som en demokratisk flerpartistat.{{Källa behövs|datum=2022-02}}


Efter en [[militärkupp]] den 22 mars 2012 avsattes den maliske presidenten. Mali är numera de facto delat i två delar, en nordlig och en sydlig del utmed staden Mopti. [[Tuareg]]gerillan har utropat den nordliga delen av Mali till egen stat, [[Azawad]]<ref>[http://www.dn.se/nyheter/varlden/fn-fordomer-kuppen-i-mali DN: FN fördomer kuppen i Mali.2012-03-23]</ref>, på ett liknande sätt som Sydsudan gjorde 2011 från norra Sudan. Det nya Mali är bara en tredjedel så stort till ytan som det tidigare landet och har fortfarande Bamako som huvudstad. Inbördeskriget som föregick delningen av landet har pågått i flera år och har till stora delar religiösa och kulturella orsaker, med den islamistiska MNLA-gerillan i norr och befolkningen i söder. Se texten under [[konflikten i Mali 2012]].
Efter en [[militärkupp]] den 22 mars 2012 avsattes den maliske presidenten och Mali blev de facto delat i två delar, en nordlig och en sydlig del utmed staden Mopti{{Ifrågasatt uppgift|Ett land utmed en stad?|datum=2022-02}}. [[Tuareg]]gerillan har utropat den nordliga delen av Mali till egen stat, [[Azawad]]<ref>[http://www.dn.se/nyheter/varlden/fn-fordomer-kuppen-i-mali DN: FN fördomer kuppen i Mali.2012-03-23]</ref>, på ett liknande sätt som Sydsudan gjorde 2011 från norra Sudan. Det nya Mali är bara en tredjedel så stort till ytan som det tidigare landet och har fortfarande Bamako som huvudstad. Inbördeskriget som föregick delningen av landet har pågått i flera år och har till stora delar religiösa och kulturella orsaker, med den islamistiska MNLA-gerillan i norr och befolkningen i söder. Se [[konflikten i Mali]].{{Källa behövs|datum=2022-02}}


== Historia ==
== Historia ==
=== Tidig historia ===
=== Tidig historia ===
{{Fördjupning|Maliriket}}

[[Fil:MALI empire map.PNG|thumb|vänster|Malirikets forna utbredning]]
[[Fil:MALI empire map.PNG|thumb|vänster|Malirikets forna utbredning]]
Mali var en gång en del av de tre välkända Västafrikanska rikena som kontrollerade den [[Transsaharahandel|transsahariska]] handeln i [[guld]], [[Natriumklorid|salt]] och andra värdefulla varor<ref name="s1">Malis landsprofil, s. 1.</ref>. De [[sahel]]iska kungarikena hade varken några stränga geopolitiska gränser eller stränga etniska identiteter<ref name="s1" />. Det tidigaste av dessa riken var [[Ghanariket]], som dominerades av Soninkerna, en [[Mandespråk|Mandetalande]] folkgrupp<ref name="s1" />. Landet expanderade genom Västafrika från [[700-talet]] fram till [[1078]], när det erövrades av [[Almoravider]]na<ref name="s2">Malis landsprofil, s. 2.</ref>.
Mali var en gång en del av de tre välkända Västafrikanska rikena som kontrollerade den [[Transsaharahandel|transsahariska]] handeln i [[guld]], [[Natriumklorid|salt]] och andra värdefulla varor<ref name="s1">Malis landsprofil, s. 1.</ref>. De [[sahel]]iska kungarikena hade varken några stränga geopolitiska gränser eller stränga etniska identiteter<ref name="s1" />. Det tidigaste av dessa riken var [[Ghanariket]], som dominerades av Soninkerna, en [[Mandespråk|Mandetalande]] folkgrupp<ref name="s1" />. Landet expanderade genom Västafrika från [[700-talet]] fram till [[1078]], när det erövrades av [[Almoravider]]na<ref name="s2">Malis landsprofil, s. 2.</ref>.


Under [[1200-talet]] utvecklades [[Maliriket]] som under [[1300-talet]] nådde sin höjdpunkt. Mali var vid denna tid en knutpunkt för [[karavan]]handeln i norra Afrika, med viktiga handelscentrum som [[Timbuktu]].<ref name="Bonniers Stora Lexikon">[[Bonniers Stora Lexikon]], ''På CD-rom'', ''2000''</ref> På [[1400-talet]] efterträddes Maliriket av [[Songhairiket]] som föll på 1600-talet och därefter kom att bestå av flera småriken.<ref name="Bra Böckers lexikon">[[Bra Böckers lexikon]], ''band 15'', ''tredje upplagan''</ref>
Under [[1200-talet]] utvecklades [[Maliriket]] som under [[1300-talet]] nådde sin höjdpunkt under [[Mansa Musa]], möjligen världens genom tiderna rikaste man. Mali var vid denna tid en knutpunkt för [[karavan]]handeln i norra Afrika, med viktiga handelscentrum som [[Timbuktu]].<ref name="Bonniers Stora Lexikon">[[Bonniers Stora Lexikon]], ''På CD-rom'', ''2000''</ref> På [[1400-talet]] efterträddes Maliriket av [[Songhairiket]] som föll på 1600-talet och därefter kom att bestå av flera småriken.<ref name="Bra Böckers lexikon">[[Bra Böckers lexikon]], ''band 15'', ''tredje upplagan''</ref>


=== Kolonialtiden ===
=== Kolonialtiden ===
{{Fördjupning|Franska Sudan}}
Under [[1880-talet]] erövrades området av [[Frankrike|fransmännen]] och fick [[1920]] namnet [[Franska Sudan]] och införlivades i [[Franska Västafrika]].<ref name="Bra Böckers lexikon" />
Under [[1880-talet]] erövrades området av [[Frankrike|fransmännen]] och fick [[1920]] namnet [[Franska Sudan]] och införlivades i [[Franska Västafrika]].<ref name="Bra Böckers lexikon" />


=== Självständighetstiden ===
=== Självständighetstiden ===
{{Se även|Presidentvalet i Mali 2013}}
[[1958]] fick landet begränsat självstyre inom [[Franska samväldet]].<ref name="Bra Böckers lexikon" /> [[1959]] bildade Franska Sudan, tillsammans med Senegal, [[Malifederationen]].<ref name="Bra Böckers lexikon" />
[[1958]] fick landet begränsat självstyre inom [[Franska samväldet]],<ref name="Bra Böckers lexikon" /> under namnet ''République Soudanaise''<ref>{{Webbref|titel=Mali|url=https://www.worldstatesmen.org/Mali.htm|verk=www.worldstatesmen.org|hämtdatum=2024-09-13}}</ref> (''Sudanesiska republiken''). [[1959]] bildade Franska Sudan, tillsammans med Senegal, [[Malifederationen]].<ref name="Bra Böckers lexikon" />


I juni [[1960]] bröt Malifederationen med Frankrike. Ett par månader senare lämnade Senegal konfederationen, och Franska Sudan bytte namn till Mali.
I juni [[1960]] bröt Malifederationen med Frankrike. Ett par månader senare lämnade Senegal konfederationen, och Franska Sudan bytte namn till Mali.
Rad 85: Rad 89:
[[1986]] slöts ett avtal med grannlandet [[Burkina Faso]] om en omtvistad gräns. [[1990]] blev det nya sammandrabbningar mellan regeringstrupper och tuareger.<ref name="Respons">[[Respons (uppslagsverk)]], ''band 3'', ''andra upplagan''</ref> 1991 genomfördes en ny militärkupp som avslutade många år av [[diktatur]] och 1992 hölls Malis första demokratiska presidentval som vanns av [[Alpha Oumar Konaré]]. 1997 omvaldes president Konaré, som fortsatte att genomföra politiska och ekonomiska reformer och att bekämpa korruption. Enligt Malis konstitution får en president inte sitta mer än två perioder, vilket Konare följde och avgick 2002. År 2002 valdes [[Amadou Toumani Touré]] till ny president. Touré omvaldes som president år 2007 och skulle ha avgått efter maximala två mandatperioder, i anslutning till det planerade presidentvalet den 29 april 2012.
[[1986]] slöts ett avtal med grannlandet [[Burkina Faso]] om en omtvistad gräns. [[1990]] blev det nya sammandrabbningar mellan regeringstrupper och tuareger.<ref name="Respons">[[Respons (uppslagsverk)]], ''band 3'', ''andra upplagan''</ref> 1991 genomfördes en ny militärkupp som avslutade många år av [[diktatur]] och 1992 hölls Malis första demokratiska presidentval som vanns av [[Alpha Oumar Konaré]]. 1997 omvaldes president Konaré, som fortsatte att genomföra politiska och ekonomiska reformer och att bekämpa korruption. Enligt Malis konstitution får en president inte sitta mer än två perioder, vilket Konare följde och avgick 2002. År 2002 valdes [[Amadou Toumani Touré]] till ny president. Touré omvaldes som president år 2007 och skulle ha avgått efter maximala två mandatperioder, i anslutning till det planerade presidentvalet den 29 april 2012.


Den 22 mars 2012 tog istället en militärjunta makten i en statskupp, intog presidentpalatset, grep flera regeringsmedlemmar och utropade ''Nationalkommittén för demokratins upprättande'' under ledning av kapten Amadou Sanogo. Grannländerna frös tillgångar och inledde en blockad av Mali. Juntan skyllde maktövertagandet på regeringens oförmåga "att försvara nationen" mot tuareg-gerillan [[Nationella rörelsen för Azawads befrielse|MNLA]], som vill [[Konflikten i Mali 2012|bilda en egen stat i norra Mali]].
[[Statskuppen i Mali 2012|Den 22 mars 2012 tog istället en militärjunta makten i en statskupp]], intog presidentpalatset, grep flera regeringsmedlemmar och utropade ''Nationalkommittén för demokratins upprättande'' under ledning av kapten Amadou Sanogo. Grannländerna frös tillgångar och inledde en blockad av Mali. Juntan skyllde maktövertagandet på regeringens oförmåga "att försvara nationen" mot tuareg-gerillan [[Nationella rörelsen för Azawads befrielse|MNLA]], som vill [[Konflikten i Mali 2012|bilda en egen stat i norra Mali]].
<ref>[http://www.svd.se/nyheter/utrikes/statskupp-i-mali-efter-gaddafis-fall_6942299.svd Statskupp i Mali efter Gaddafis fall] Svenska Dagbladet, 22 mars 2012</ref> Dessa intog [[Timbuktu]], [[Kidal]] och [[Gao, Mali|Gao]]. Rebellerna var till en början allierade med islamistgruppen [[Ansar al-Din]] men islamisterna hamnade senare i väpnad konflikt med tuaregrebellerna och drev ut dem ur området.
<ref>[http://www.svd.se/nyheter/utrikes/statskupp-i-mali-efter-gaddafis-fall_6942299.svd Statskupp i Mali efter Gaddafis fall] Svenska Dagbladet, 22 mars 2012</ref> Dessa intog [[Timbuktu]], [[Kidal]] och [[Gao, Mali|Gao]]. Rebellerna var till en början allierade med islamistgruppen [[Ansar al-Din]] men islamisterna hamnade senare i väpnad konflikt med tuaregrebellerna och drev ut dem ur området.


Rad 92: Rad 96:


Tisdagen den 11 december 2012 avgick [[Cheik Modibo Diarra]] efter en statskupp.<ref>Cheik Modibo Diarra</ref> Franska trupper, Operation Barkhane har en närvaro, med terroristbekämpande mandat. Även närmare 12&nbsp;000 fredsbevarande styrkor tillhörande FN:s stabiliseringsmission MINUSMA.
Tisdagen den 11 december 2012 avgick [[Cheik Modibo Diarra]] efter en statskupp.<ref>Cheik Modibo Diarra</ref> Franska trupper, Operation Barkhane har en närvaro, med terroristbekämpande mandat. Även närmare 12&nbsp;000 fredsbevarande styrkor tillhörande FN:s stabiliseringsmission MINUSMA.
Konflikten i landet påminner till viss del om Sudan som efter en folkomröstning delades i juni 2011 och då landet Sydsudan blev en egen nation. Även i Somalia pågår en liknande konflikt att dela nationen och där rebellerna i norra delarna av landet har utropat "Somaliland" som en egen republik.
Konflikten i landet påminner till viss del om Sudan som efter en folkomröstning delades i juni 2011 och då landet Sydsudan blev en egen nation. Även i Somalia pågår en liknande konflikt som är på väg att dela nationen och där rebellerna i norra delarna av landet har utropat "[[Somaliland]]" som en egen republik.

Ibrahim Boubacar Keita valdes 2018 till president för en andra femårsperiod. Detta i ett val där deltagandet var lågt och det talades om valfusk. Han störtades i en kupp 2020, men internationella påtryckningar framtvingade en interimsregering. Denna störtades dock av kuppmakarna som installerade sin ledare, överste Assimi Goita, som president.<ref name=":0">{{Webbref|titel=Mali Economy: Population, GDP, Inflation, Business, Trade, FDI, Corruption|url=https://www.heritage.org/index/country/mali|verk=www.heritage.org|hämtdatum=2022-09-07}}</ref>


== Geografi ==
== Geografi ==
{{Se även|Timbuktu|Gao, Mali}}

[[Fil:Mali carte-sv.png|miniatyr|Mali]]
[[Fil:Mali carte-sv.png|miniatyr|Mali]]
Malis lägsta punkt är [[Senegalfloden]], 23 meter över havet. Landets naturtillgångar inkluderar [[guld]], [[fosfat]], [[kaolin]], [[kalksten]], [[uran]] och [[vattenkraft]]. Mali ligger i Västafrika och saknar kust. Landet består till största delen av öken och halvöken. Norra Mali är en del av Saharaöknen, medan floderna Niger och Senegal gör södra Mali betydligt bördigare. Längst i söder finns ett mindre område med tropiska regnskogar på gränsen mot östra Guinea och norra Elfenbetskusten.
Malis lägsta punkt är [[Senegalfloden]], 23 meter över havet. Landets naturtillgångar inkluderar [[guld]], [[fosfat]], [[kaolin]], [[kalksten]], [[uran]] och [[vattenkraft]]. Mali ligger i Västafrika och saknar kust. Landet består till största delen av öken och halvöken. Norra Mali är en del av Saharaöknen, medan floderna Niger och Senegal gör södra Mali betydligt bördigare. Längst i söder finns ett mindre område med tropiska regnskogar på gränsen mot östra Guinea och norra Elfenbenskusten.


=== Klimat och miljö ===
=== Klimat ===
Mali kan delas in i tre klimatzoner: den bördiga, södra delen, den halvtorra, centrala [[Sahel]]-delen och den torra, nordliga [[Sahara]]-delen. Klimatet växlar alltså från [[subtropiskt klimat|subtropiskt]] till torrt. Mellan februari och juni är det varmt och torrt, från juni till november regnigt, fuktigt och milt och från november till februari är det kallt och torrt. Under de torra perioderna är den varma, sandbemängda vinden [[harmattan]] vanlig. Det förekommer regelbundna översvämningar av floden [[Niger (flod)|Niger]]. [[Medeltemperatur]]en i januari är 24&nbsp;°C och i april 32&nbsp;°C.<ref name="Respons" />
Mali kan delas in i tre klimatzoner: den bördiga, södra delen, den halvtorra, centrala [[Sahel]]-delen och den torra, nordliga [[Sahara]]-delen. Klimatet växlar alltså mellan relativt fuktigt till torrt (subtropiskt klimat är vanligtvis ganska torrt). Mellan februari och juni är det varmt och torrt, från juni till november regnigt, fuktigt och milt och från november till februari är det kallt och torrt. Under de torra perioderna är den varma, sandbemängda vinden [[harmattan]] vanlig. Det förekommer regelbundna översvämningar av floden [[Niger (flod)|Niger]]. [[Medeltemperatur]]en i januari är 24&nbsp;°C och i april 32&nbsp;°C.<ref name="Respons" />


=== Miljöproblem ===
Några av Malis största miljöproblem är tjuvjakt, otillräckliga mängder färskvatten, och jorderosion till följd av skogsavverkning. Mali har undertecknat [[Kyoto-protokollet]] och ett protokoll som förbjuder kärnvapenprov på landets mark, men inget av dessa är ratificierat.
Några av Malis största miljöproblem är otillräckliga mängder färskvatten och jorderosion till följd av skogsavverkning. Mali har undertecknat [[Kyoto-protokollet]] och ett protokoll som förbjuder kärnvapenprov på landets mark, men inget av dessa är ratificierat.{{Källa behövs|datum=2022-02}} Ett annat av Malis problem som påverkar detta område är tjuvjakt.

== Styre och politik ==
===Författning och styre===
{{Se även|Lista över Malis statsöverhuvuden|Lista över talmän i Malis nationalförsamling}}
⚫
Nationalförsamlingen har tidigare bestått av 116 [[ledamöter]].<ref name="Respons" /> 2013 var antalet 160; 147 ledamöter väljs baserat på val i valdistrikt i Mali, medan övriga 13 väljs i separata val bland utomlands bosatta malier.<ref name=free13>[https://www.freedomhouse.org/report/freedom-world/2013/mali "Mali – Freedom in the World 2013".] Freedomhouse.org. Läst 6 januari 2015. {{en ikon}}</ref>


=== Administrativ indelning ===
=== Administrativ indelning ===
{{Huvudartikel|Malis regioner}}
{{Fördjupningsartikel|Malis regioner}}
Mali är indelat i åtta regioner: [[Gao (region)|Gao]], [[Kayes (region)|Kayes]], [[Kidal (region)|Kidal]], [[Koulikoro (region)|Koulikoro]], [[Mopti (region)|Mopti]], [[Ségou (region)|Ségou]], [[Sikasso (region)|Sikasso]] och [[Timbuktu (region)|Timbuktu]]. Där utöver utgör huvudstaden [[Bamako]] ett separat distrikt på samma administrativa nivå som regionerna.
Mali är indelat i åtta regioner: [[Gao (region)|Gao]], [[Kayes (region)|Kayes]], [[Kidal (region)|Kidal]], [[Koulikoro (region)|Koulikoro]], [[Mopti (region)|Mopti]], [[Ségou (region)|Ségou]], [[Sikasso (region)|Sikasso]] och [[Timbuktu (region)|Timbuktu]]. Där utöver utgör huvudstaden [[Bamako]] ett separat distrikt på samma administrativa nivå som regionerna.


⚫
===Politik===
⚫
Nationalförsamlingen har tidigare bestått av 116 [[ledamöter]].<ref name="Respons" /> 2013 var antalet 160; 147 ledamöter väljs baserat på val i valdistrikt i Mali, medan övriga 13 väljs i separata val bland utomlands bosatta malier.<ref name=free13>[https://www.freedomhouse.org/report/freedom-world/2013/mali "Mali – Freedom in the World 2013".] Freedomhouse.org. Läst 6 januari 2015. {{en ikon}}</ref>
{{Se även|Konflikten i Mali|Presidentvalet i Mali 2013|Ibrahim Boubacar Keïta|Samling för Mali}}

⚫
Mali betraktades runt 2010 som ett av de politiskt och socialt mera stabila länderna i Afrika{{Ifrågasatt uppgift|Är det så nu fortfarande?|datum=2022-02}}.<ref>[http://www.usaid.gov/locations/sub-saharan_africa/countries/mali/ USAID Africa: Mali] {{Wayback|url=http://www.usaid.gov/locations/sub-saharan_africa/countries/mali/ |date=20101111133055 }}. USAID. Läst 3 juni 2008.</ref> Men tiden sedan kuppen 2012 har varit orolig. Mali är en demokrati där den verkställande makten innehas av presidenten och den lagstiftande av en nationalförsamling med 160 (147+13, se ovan om administrativ indelning) ledamöter. Båda väljs i allmänna val för femårsperioder. Presidentmakten är stark och regeringens överhuvud utnämns av presidenten.<ref name="NE"/>
⚫
== Politik ==
⚫
Mali är ett av de politiskt och socialt mera stabila länderna i Afrika.<ref>[http://www.usaid.gov/locations/sub-saharan_africa/countries/mali/ USAID Africa: Mali] {{Wayback|url=http://www.usaid.gov/locations/sub-saharan_africa/countries/mali/ |date=20101111133055 }}. USAID. Läst 3 juni 2008.</ref> Mali är en demokrati där den verkställande makten innehas av presidenten och den lagstiftande av en nationalförsamling med 160 (147+13, se ovan om administrativ indelning) ledamöter. Båda väljs i allmänna val för femårsperioder. Presidentmakten är stark och regeringens överhuvud utnämns av presidenten.<ref name="NE"/>


===Internationella relationer===
Mali är en medlem i [[Förenta nationerna]] (FN) och de flesta av dess organisationer. Mali är också medlem i [[Världshandelsorganisationen]] (WTO), [[Världsbanken]], [[Ecowas]] (Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap), [[Afrikanska unionen]] och [[Cotonouavtalet]].<ref>{{webbref|titel=Mali – internasjonale forbindelser|url=http://www.snl.no/Mali/internasjonale_forbindelser|verk=[[Store norske leksikon]]}}</ref>
Mali är en medlem i [[Förenta nationerna]] (FN) och de flesta av dess organisationer. Mali är också medlem i [[Världshandelsorganisationen]] (WTO), [[Världsbanken]], [[Ecowas]] (Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap), [[Afrikanska unionen]] och [[Cotonouavtalet]].<ref>{{webbref|titel=Mali – internasjonale forbindelser|url=http://www.snl.no/Mali/internasjonale_forbindelser|verk=[[Store norske leksikon]]}}</ref>


== Ekonomi ==
== Ekonomi och infrastruktur ==
Mali är ett av världens fattigaste länder. 65&nbsp;% av landets yta är [[öken]] eller halvöken och inkomsterna är mycket ojämnt fördelade. Ungefär 10&nbsp;% av befolkningen är [[nomader]] och 80&nbsp;% av arbetskraften är sysselsatta inom [[jordbruk]] och [[fiske]]. Industrin består främst av livsmedelsindustri. Mali är mycket beroende av hjälp från utlandet och också av världsmarknadspriset på [[bomull]], som tillsammans med guld utgör den största [[export]]en. Regeringen har vissa framgångar med en ökad ekonomisk tillväxt.
Mali var i början av 2020-talet ett av världens fattigaste länder. 65 procent av landets yta är [[öken]] eller halvöken och inkomsterna är mycket ojämnt fördelade. Ungefär 10&nbsp;procent av befolkningen var [[nomader]] och 80&nbsp;procent av arbetskraften var sysselsatta inom [[jordbruk]] och [[fiske]]. Industrin bestod främst av livsmedelsindustri. Mali var mycket beroende av hjälp från utlandet och också av världsmarknadspriset på [[bomull]], som tillsammans med guld utgjorde den största [[export]]en.<ref name=":0" /> Från 1990-talet och fram till början av 2020-talet har tillväxten varit betydande.<ref>{{Webbref|titel=Mali|url=https://www.globalis.se/Laender/mali|verk=www.globalis.se|hämtdatum=2022-09-07|språk=sv-SE}}</ref> Men bland annat [[Covid-19-pandemin]], de oroligheterna under 2010-talet och [[Rysslands invasion av Ukraina 2022|kriget i Ukraina]] gjorde att BNP förväntades sjunka under 2022.<ref>{{Webbref|titel=Mali Economic Outlook|url=https://www.afdb.org/en/countries/west-africa/mali/mali-economic-outlook|verk=African Development Bank - Building today, a better Africa tomorrow|datum=2019-03-28|hämtdatum=2022-09-07|språk=en|förnamn=African Development|efternamn=Bank}}</ref>


=== Näringsliv ===
Ungefär 60&nbsp;% av landets elektricitet framställs av [[vattenkraft]] och resterande av [[fossila bränslen]].


==== Energi och råvaror ====
⚫
== Demografi ==
År 2019 hade hälften av befolkningen tillgång till elektricitet. År 2020 uppskattades att ungefär 67&nbsp;procent av landets elektricitet framställdes med hjälp av [[fossila bränslen]] och 29,7 procent genom [[vattenkraft]]. Resterande andel kom från andra energikällor så som solpaneler.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Mali|url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/mali/#energy|utgivare=Central Intelligence Agency|tidskrift=The World Factbook|år=2022-09-12|hämtdatum=2022-09-22|språk=en}}</ref>
[[Fil:Mali football.jpg|thumb|Barn som spelar fotboll i en [[dogon]]-by]]
Befolkningens medelålder i Mali år 2010 är endast 16,2 år. Spädbarnsdödligheten är nästan 12&nbsp;%, och är därmed den femte högsta i världen. Befolkningens medellivslängd är 51,8 år.<ref name=CIA>[[CIA World Factbook]], [https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ml.html Mali], läst 15 september 2010</ref>


===Infrastruktur===
⚫
I Mali finns följande [[Etnicitet|etniska]] grupper: [[Mande]] 50&nbsp;% ([[Bambara]], [[Malinke]], [[Soninke]]), [[Fulani]] 17&nbsp;%, [[Voltaiska folk]] 12&nbsp;%, [[Songhai]] 6&nbsp;%, [[Tuareg]]er och [[Morer]] 10&nbsp;% medan övriga utgör 5&nbsp;%.<ref name=CIA/> Bambara är den största gruppen, livnär sig främst på jordbruk i landets sydvästra del och är till 70&nbsp;% muslimer. Malinke-gruppen härstammar från [[Maliriket]] och består även de av cirka 70&nbsp;% muslimer. Även Soninke, som härstammar från [[Ghanariket]], är muslimer och livnär sig på jordbruk och handel i landets västra del. Fulani lever av boskapsskötsel i Sahel, muslimska songhai lever söder om Nigerflodens krök medan tuareger traditionellt livnär sig på kamelskötsel i Sahara. De voltaiska folken återfinns längst i söder.<ref name="NE"/>
====Utbildning och forskning====
Drygt hälften av befolkningen äldre än 15 år var [[analfabet]]er 2010.<ref name="CIA">[[CIA World Factbook]], [https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ml.html Mali] {{Wayback|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ml.html |date=20151110042640 }}, läst 15 september 2010</ref>


== Befolkning ==
⚫
Islam är den största religionen i Mali och dess utövare utgör 90&nbsp;% av befolkningen. Islam nådde Mali under medeltiden och flera berömda moskéer finns i landet. 9&nbsp;% av befolkningen utövar traditionella inhemska religioner, bland dem folkgruppen [[dogon]].<ref name="NE"/> 1&nbsp;% av befolkningen är [[kristendom|kristna]].<ref name=CIA/>


⚫
=== Demografi ===
⚫
[[Franska]] är officiellt språk i Mali, men [[Bambara (språk)|bambara]], som förstås av 80&nbsp;% av befolkningen<ref name=CIA/>, används allmänt som ett mellanfolkligt språk<ref name="NE">[[Nationalencyklopedin]]s webbsida, uppslagsordet ''Mali'', läst 15 september 2010</ref>. 30 % av befolkningen har även bambara som modersmål, medan 8 % talar [[malinke]], båda tillhörande [[mandespråk]]en. Övriga språk som talas är [[dogon]] (tillhörande [[Niger-Kongospråk]]en, cirka 5&nbsp;%), [[songhai]] (tillhörande den [[nilo-sahariska språk]]familjen, cirka 6 %) samt arabiska och tuaregiska som båda tillhör den [[afroasiatiska språk]]familjen.<ref name="NE"/> Drygt hälften av befolkningen äldre än 15 år var [[analfabet]]er 2010.<ref name=CIA/>

{{Infobox land demografi|land=Mali|folkmängd=20 137 527 (2021 est.)|officiella_språk=Franska|talade_språk=Bambara, Peuhl/Foulfoulbe, Dogon, Maraka/Soninke, Malinke, Sonrhai/Djerma, Minianka, Tamacheq, Senoufo och Bobo|ålder_0–14_år=47,69 % (2020 est.)|ålder_15–64_år=49,29 % (2020 est.)|befolkningsförändring=2,97 % (2021 est.)|födelsetal=41,07 födslar/1000 invånare (2022 est.)|dödstal=8,53 dödsfall/1000 invånare (2022 est.)|migrationsnetto=-3,17 migranter/1000 invånare (2021 est.)|spädbarnsdödlighet=62,31 dödsfall/1000 levande födslar (2021 est.)|life=62,01 år (2021 est.)|summerad_fruktsamhet=5,63 barn/kvinna (2021 est.)|fotnoter=Källa: [[World Factbook]] (2022) https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/mali/#people-and-society|bild=Mali football.jpg|bildtext=Barn som spelar fotboll i en [[dogon]]-by.}}

==== Minoriteter ====
{{Se även|Kategori:Etniska grupper i Mali}}
⚫
I Mali finns följande [[Etnicitet|etniska]] grupper: [[mande]] 50&nbsp;% ([[bambara]], [[malinke]], [[soninke]]), [[fulani]] 17&nbsp;%, [[voltaiska folk]] 12&nbsp;%, [[songhai]] 6&nbsp;%, [[tuareg]]er och [[morer]] 10&nbsp;% medan övriga utgör 5&nbsp;%.<ref name="CIA" /> Bambara är den största gruppen och livnär sig främst på jordbruk i landets sydvästra del och är till 70&nbsp;% muslimer. Malinke-gruppen härstammar från [[Maliriket]] och består även de av cirka 70&nbsp;% muslimer. Även soninke, som härstammar från [[Ghanariket]], är muslimer och livnär sig på jordbruk och handel i landets västra del. Fulani lever av boskapsskötsel i Sahel, muslimska songhai lever söder om Nigerflodens krök medan tuareger traditionellt livnär sig på kamelskötsel i Sahara. De voltaiska folken återfinns längst i söder.<ref name="NE" />

=== Språk ===
⚫
[[Franska]] är officiellt språk i Mali, men [[Bambara (språk)|bambara]], som förstås av 80&nbsp;% av befolkningen,<ref name=CIA/> används allmänt som ett mellanfolkligt språk.<ref name="NE">[[Nationalencyklopedin]]s webbsida, uppslagsordet ''Mali'', läst 15 september 2010</ref> 30 % av befolkningen har även bambara som modersmål, medan 8 % talar [[malinke]], båda tillhörande [[mandespråk]]en. Övriga språk som talas är [[dogon]] (tillhörande [[Niger-Kongospråk]]en, cirka 5&nbsp;%), [[songhai]] (tillhörande den [[nilo-sahariska språk]]familjen, cirka 6 %) samt arabiska och tuaregiska som båda tillhör den [[afroasiatiska språk]]familjen.<ref name="NE"/>

=== Religion ===
⚫
Islam är den största religionen i Mali och dess utövare utgör 90&nbsp;% av befolkningen. Islam nådde Mali under medeltiden och flera berömda moskéer finns i landet. 9&nbsp;% av befolkningen utövar traditionella inhemska religioner, bland dem folkgruppen [[dogon]].<ref name="NE"/> 1&nbsp;% av befolkningen är [[kristendom|kristna]].<ref name=CIA/>


== Kultur ==
== Kultur ==
{{Se även|Malis fotbollsförbund}}

[[Fil:Lycéens kati.jpg|thumb|Studerande i Mali]]
[[Fil:Lycéens kati.jpg|thumb|Studerande i Mali]]
Mali är bland annat känt för uppmärksammade konstverk i trä, såsom huvudmasker och statyetter. Även lerarkitekturen, som i västafrika har anor från 1300-talet, är anmärkningsvärd. Speciellt i Timbuktu finns kända [[moské]]er av soltorkat tegel som uppvisar både islamiska och lokala afrikanska influenser. Inom musiken, som också influeras båda av det svarta Afrikas och arabvärldens musik, förekommer instrument som trummor, gitarrer, lutor, harpor och xylofoner.<ref name="NE"/>
Mali är bland annat känt för uppmärksammade konstverk i trä, såsom huvudmasker och statyetter. Även lerarkitekturen, som i västafrika har anor från 1300-talet, är anmärkningsvärd. Speciellt i Timbuktu finns kända [[moské]]er av soltorkat tegel som uppvisar både islamiska och lokala afrikanska influenser. Inom musiken, som också influeras båda av det svarta Afrikas och arabvärldens musik, förekommer instrument som trummor, gitarrer, lutor, harpor och xylofoner.<ref name="NE"/>
Rad 159: Rad 188:
|}
|}


==Kommentarer==
==Se även==

{{anmärkningslista}}
* [[United Nations Multidimensional Integrated Stabilization Mission in Mali]]
* [[Camp Nobel]]
* [[African-led International Support Mission to Mali]]
* [[Malis flagga]]
* [[Malis riksvapen]]


== Källor ==
== Källor ==
Rad 172: Rad 206:
[[Kategori:Afrikas länder]]
[[Kategori:Afrikas länder]]
[[Kategori:Kustlösa stater]]
[[Kategori:Kustlösa stater]]
[[Kategori:Franskspråkiga länder och territorier]]

Nuvarande version från 2 januari 2025 kl. 19.03

För andra betydelser, se Mali (olika betydelser).

Republiken Mali
République du Mali (franska)
Flagga Statsvapen
Valspråk: Un peuple, un but, une foi
(Franska: "Ett folk, ett mål, en tro")
Nationalsång: Pour l'Afrique et pour toi, Mali
läge
Huvudstad
(även största stad) 		Bamako
Officiellt språk franska
Statsskick Provisorisk militärdiktatur
 -  President Assimi Goïta
 -  Premiärminister Abdoulaye Maïga
Självständighet från Frankrike 
 -  Erkänd 22 september 1960 
Area
 -  Totalt 1 242 248 km²[1] (24:e)
 -  Vatten (%) 1,6 %
Befolkning
 -  2017 års uppskattning 18 540 000[1] (63:a)
 -  Befolkningstäthet 14,9 inv./km² (176:e)
BNP (PPP) 2022 års beräkning
 -  Totalt 55,335 miljarder USD[2] (116:e)
 -  Per capita 2 575 USD[2] (179:e)
BNP (nominell) 2022 års beräkning
 -  Totalt 19,264 miljarder USD[2] (125:e)
 -  Per capita 897 USD[2] (194:e)
HDI (2021) ▲ 0,428[3] (186:e)
Valuta CFA-franc (XOF)
Tidszon UTC
Topografi
 -  Högsta punkt Hombori Tondo, 1 155 m ö.h.
 -  Längsta flod Niger, 4 180 km
Nationaldag 22 september
Nationalitetsmärke RMM
Landskod ML, MLI, 466
Toppdomän .ml
Landsnummer 223

Mali, formellt Republiken Mali (franska: République du Mali), är en kustlös stat i Västafrika. Mali, som är det sjunde största landet i Afrika, gränsar till Algeriet i norr, Niger i öst, Burkina Faso och Elfenbenskusten i söder, Guinea i sydväst och Senegal och Mauretanien i väst. Befolkningen uppgick till 18,54 miljoner invånare vid folkräkningen 2017.

Mali består av åtta regioner, som i norr når långt in i centrala Sahara, medan landets sydliga delar, där majoriteten av befolkningen bor, kännetecknas av floderna Niger och Senegal. Landets ekonomiska struktur kretsar huvudsakligen kring jordbruk och fiske. Malis naturresurser omfattar bland annat guld, uran och salt. Mali var i början av 2020-talet ett av världens 25 fattigaste länder.[4]

I förhistorisk tid var Mali en del av de tre västafrikanska imperierna som kontrollerade den transsahariska handeln: Ghanariket, Maliriket (från vilket Mali är namngivet) och Songhairiket. Under sent 1800-tal kom Mali under fransk kontroll som en del av Franska Sudan. 1959 erhöll Mali självständighet tillsammans med Senegal som Malifederationen. Ett år senare blev Malifederationen det självständiga Mali. Efter en lång period av enpartistyre, ledde en kupp år 1991 till en ny konstitution och etablerandet av Mali som en demokratisk flerpartistat.[källa behövs]

Efter en militärkupp den 22 mars 2012 avsattes den maliske presidenten och Mali blev de facto delat i två delar, en nordlig och en sydlig del utmed staden Mopti[ifrågasatt uppgift]. Tuareggerillan har utropat den nordliga delen av Mali till egen stat, Azawad[5], på ett liknande sätt som Sydsudan gjorde 2011 från norra Sudan. Det nya Mali är bara en tredjedel så stort till ytan som det tidigare landet och har fortfarande Bamako som huvudstad. Inbördeskriget som föregick delningen av landet har pågått i flera år och har till stora delar religiösa och kulturella orsaker, med den islamistiska MNLA-gerillan i norr och befolkningen i söder. Se konflikten i Mali.[källa behövs]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Tidig historia

[redigera | redigera wikitext]
Detta avsnitt är en sammanfattning av Maliriket.
Malirikets forna utbredning

Mali var en gång en del av de tre välkända Västafrikanska rikena som kontrollerade den transsahariska handeln i guld, salt och andra värdefulla varor[6]. De saheliska kungarikena hade varken några stränga geopolitiska gränser eller stränga etniska identiteter[6]. Det tidigaste av dessa riken var Ghanariket, som dominerades av Soninkerna, en Mandetalande folkgrupp[6]. Landet expanderade genom Västafrika från 700-talet fram till 1078, när det erövrades av Almoraviderna[7].

Under 1200-talet utvecklades Maliriket som under 1300-talet nådde sin höjdpunkt under Mansa Musa, möjligen världens genom tiderna rikaste man. Mali var vid denna tid en knutpunkt för karavanhandeln i norra Afrika, med viktiga handelscentrum som Timbuktu.[8] På 1400-talet efterträddes Maliriket av Songhairiket som föll på 1600-talet och därefter kom att bestå av flera småriken.[9]

Kolonialtiden

[redigera | redigera wikitext]
Detta avsnitt är en sammanfattning av Franska Sudan.

Under 1880-talet erövrades området av fransmännen och fick 1920 namnet Franska Sudan och införlivades i Franska Västafrika.[9]

Självständighetstiden

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Presidentvalet i Mali 2013

1958 fick landet begränsat självstyre inom Franska samväldet,[9] under namnet République Soudanaise[10] (Sudanesiska republiken). 1959 bildade Franska Sudan, tillsammans med Senegal, Malifederationen.[9]

I juni 1960 bröt Malifederationen med Frankrike. Ett par månader senare lämnade Senegal konfederationen, och Franska Sudan bytte namn till Mali.

Modibo Keita var den förste presidenten i Mali och han förde en socialistisk politik och på grund av ekonomiska problem ökade oppositionen mot honom kraftigt.[9]

1968 genomfördes en statskupp och makten togs över av en militärjunta under ledning av löjtnant, senare general, Moussa Traoré. Det tidigare enda partiet Union Soudanaise upplöstes. 1976 bildade Traoré partiet Malis demokratiska folkunion och valdes 1979 till president och 1985 omvaldes han. Under denna tid hade landet goda kontakter med Sovjetunionen.[9]

1986 slöts ett avtal med grannlandet Burkina Faso om en omtvistad gräns. 1990 blev det nya sammandrabbningar mellan regeringstrupper och tuareger.[11] 1991 genomfördes en ny militärkupp som avslutade många år av diktatur och 1992 hölls Malis första demokratiska presidentval som vanns av Alpha Oumar Konaré. 1997 omvaldes president Konaré, som fortsatte att genomföra politiska och ekonomiska reformer och att bekämpa korruption. Enligt Malis konstitution får en president inte sitta mer än två perioder, vilket Konare följde och avgick 2002. År 2002 valdes Amadou Toumani Touré till ny president. Touré omvaldes som president år 2007 och skulle ha avgått efter maximala två mandatperioder, i anslutning till det planerade presidentvalet den 29 april 2012.

Den 22 mars 2012 tog istället en militärjunta makten i en statskupp, intog presidentpalatset, grep flera regeringsmedlemmar och utropade Nationalkommittén för demokratins upprättande under ledning av kapten Amadou Sanogo. Grannländerna frös tillgångar och inledde en blockad av Mali. Juntan skyllde maktövertagandet på regeringens oförmåga "att försvara nationen" mot tuareg-gerillan MNLA, som vill bilda en egen stat i norra Mali. [12] Dessa intog Timbuktu, Kidal och Gao. Rebellerna var till en början allierade med islamistgruppen Ansar al-Din men islamisterna hamnade senare i väpnad konflikt med tuaregrebellerna och drev ut dem ur området.

Efter påtryckningar från den regionala samarbetsorganisationen ECOWAS tvingades kuppledaren Sanogo avgå, mot att president Touré avsade sig sina maktanspråk. Konstitutionsdomstolen utsåg då talmannen Dioncounda Traoré till tillfällig president.[13] Traoré överfölls på sitt kontor den 21 maj och skadades i huvudet. Han flydde då till Paris och återvände inte förrän ett par månader senare.[14] Traoré har sedan satt in tårgas mot demonstranter som, på huvudstadens gator återigen krävt hans avgång.[15] Konflikten är komplex, med ett stort antal aktörer som drivs av framförallt ekonomiska, historiska och pragmatiska skäl. Trots den islamitiska flagga under vilken vissa grupper agerat ska inte religion i sig tillskrivas någon vidare betydelse i konflikten.

Tisdagen den 11 december 2012 avgick Cheik Modibo Diarra efter en statskupp.[16] Franska trupper, Operation Barkhane har en närvaro, med terroristbekämpande mandat. Även närmare 12 000 fredsbevarande styrkor tillhörande FN:s stabiliseringsmission MINUSMA. Konflikten i landet påminner till viss del om Sudan som efter en folkomröstning delades i juni 2011 och då landet Sydsudan blev en egen nation. Även i Somalia pågår en liknande konflikt som är på väg att dela nationen och där rebellerna i norra delarna av landet har utropat "Somaliland" som en egen republik.

Ibrahim Boubacar Keita valdes 2018 till president för en andra femårsperiod. Detta i ett val där deltagandet var lågt och det talades om valfusk. Han störtades i en kupp 2020, men internationella påtryckningar framtvingade en interimsregering. Denna störtades dock av kuppmakarna som installerade sin ledare, överste Assimi Goita, som president.[17]

Geografi

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Timbuktu och Gao, Mali
Mali

Malis lägsta punkt är Senegalfloden, 23 meter över havet. Landets naturtillgångar inkluderar guld, fosfat, kaolin, kalksten, uran och vattenkraft. Mali ligger i Västafrika och saknar kust. Landet består till största delen av öken och halvöken. Norra Mali är en del av Saharaöknen, medan floderna Niger och Senegal gör södra Mali betydligt bördigare. Längst i söder finns ett mindre område med tropiska regnskogar på gränsen mot östra Guinea och norra Elfenbenskusten.

Klimat

[redigera | redigera wikitext]

Mali kan delas in i tre klimatzoner: den bördiga, södra delen, den halvtorra, centrala Sahel-delen och den torra, nordliga Sahara-delen. Klimatet växlar alltså mellan relativt fuktigt till torrt (subtropiskt klimat är vanligtvis ganska torrt). Mellan februari och juni är det varmt och torrt, från juni till november regnigt, fuktigt och milt och från november till februari är det kallt och torrt. Under de torra perioderna är den varma, sandbemängda vinden harmattan vanlig. Det förekommer regelbundna översvämningar av floden Niger. Medeltemperaturen i januari är 24 °C och i april 32 °C.[11]

Miljöproblem

[redigera | redigera wikitext]

Några av Malis största miljöproblem är otillräckliga mängder färskvatten och jorderosion till följd av skogsavverkning. Mali har undertecknat Kyoto-protokollet och ett protokoll som förbjuder kärnvapenprov på landets mark, men inget av dessa är ratificierat.[källa behövs] Ett annat av Malis problem som påverkar detta område är tjuvjakt.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Författning och styre

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Lista över Malis statsöverhuvuden och Lista över talmän i Malis nationalförsamling

Nationalförsamlingen har tidigare bestått av 116 ledamöter.[11] 2013 var antalet 160; 147 ledamöter väljs baserat på val i valdistrikt i Mali, medan övriga 13 väljs i separata val bland utomlands bosatta malier.[18]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]
Detta avsnitt är en sammanfattning av Malis regioner.

Mali är indelat i åtta regioner: Gao, Kayes, Kidal, Koulikoro, Mopti, Ségou, Sikasso och Timbuktu. Där utöver utgör huvudstaden Bamako ett separat distrikt på samma administrativa nivå som regionerna.

Politik

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Konflikten i Mali, Presidentvalet i Mali 2013, Ibrahim Boubacar Keïta och Samling för Mali

Mali betraktades runt 2010 som ett av de politiskt och socialt mera stabila länderna i Afrika[ifrågasatt uppgift].[19] Men tiden sedan kuppen 2012 har varit orolig. Mali är en demokrati där den verkställande makten innehas av presidenten och den lagstiftande av en nationalförsamling med 160 (147+13, se ovan om administrativ indelning) ledamöter. Båda väljs i allmänna val för femårsperioder. Presidentmakten är stark och regeringens överhuvud utnämns av presidenten.[20]

Internationella relationer

[redigera | redigera wikitext]

Mali är en medlem i Förenta nationerna (FN) och de flesta av dess organisationer. Mali är också medlem i Världshandelsorganisationen (WTO), Världsbanken, Ecowas (Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap), Afrikanska unionen och Cotonouavtalet.[21]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Mali var i början av 2020-talet ett av världens fattigaste länder. 65 procent av landets yta är öken eller halvöken och inkomsterna är mycket ojämnt fördelade. Ungefär 10 procent av befolkningen var nomader och 80 procent av arbetskraften var sysselsatta inom jordbruk och fiske. Industrin bestod främst av livsmedelsindustri. Mali var mycket beroende av hjälp från utlandet och också av världsmarknadspriset på bomull, som tillsammans med guld utgjorde den största exporten.[17] Från 1990-talet och fram till början av 2020-talet har tillväxten varit betydande.[22] Men bland annat Covid-19-pandemin, de oroligheterna under 2010-talet och kriget i Ukraina gjorde att BNP förväntades sjunka under 2022.[23]

Näringsliv

[redigera | redigera wikitext]

Energi och råvaror

[redigera | redigera wikitext]

År 2019 hade hälften av befolkningen tillgång till elektricitet. År 2020 uppskattades att ungefär 67 procent av landets elektricitet framställdes med hjälp av fossila bränslen och 29,7 procent genom vattenkraft. Resterande andel kom från andra energikällor så som solpaneler.[24]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Utbildning och forskning

[redigera | redigera wikitext]

Drygt hälften av befolkningen äldre än 15 år var analfabeter 2010.[25]

Befolkning

[redigera | redigera wikitext]

Demografi

[redigera | redigera wikitext]
Malis demografi
Barn som spelar fotboll i en dogon-by.
Folkmängd20 137 527 (2021 est.)
Befolkningsförändring2,97 % (2021 est.)
Födelsetal41,07 födslar/1000 invånare (2022 est.)
Dödstal8,53 dödsfall/1000 invånare (2022 est.)
Summerad fruktsamhet5,63 barn/kvinna (2021 est.)
Spädbarnsdödlighet62,31 dödsfall/1000 levande födslar (2021 est.)
Migrationsnetto-3,17 migranter/1000 invånare (2021 est.)
Åldersfördelning
0–14 år47,69 % (2020 est.)
15–64 år49,29 % (2020 est.)
Språk
Officiella språkFranska
Talade språkBambara, Peuhl/Foulfoulbe, Dogon, Maraka/Soninke, Malinke, Sonrhai/Djerma, Minianka, Tamacheq, Senoufo och Bobo
Källa: World Factbook (2022) https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/mali/#people-and-society

Minoriteter

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Kategori:Etniska grupper i Mali

I Mali finns följande etniska grupper: mande 50 % (bambara, malinke, soninke), fulani 17 %, voltaiska folk 12 %, songhai 6 %, tuareger och morer 10 % medan övriga utgör 5 %.[25] Bambara är den största gruppen och livnär sig främst på jordbruk i landets sydvästra del och är till 70 % muslimer. Malinke-gruppen härstammar från Maliriket och består även de av cirka 70 % muslimer. Även soninke, som härstammar från Ghanariket, är muslimer och livnär sig på jordbruk och handel i landets västra del. Fulani lever av boskapsskötsel i Sahel, muslimska songhai lever söder om Nigerflodens krök medan tuareger traditionellt livnär sig på kamelskötsel i Sahara. De voltaiska folken återfinns längst i söder.[20]

Språk

[redigera | redigera wikitext]

Franska är officiellt språk i Mali, men bambara, som förstås av 80 % av befolkningen,[25] används allmänt som ett mellanfolkligt språk.[20] 30 % av befolkningen har även bambara som modersmål, medan 8 % talar malinke, båda tillhörande mandespråken. Övriga språk som talas är dogon (tillhörande Niger-Kongospråken, cirka 5 %), songhai (tillhörande den nilo-sahariska språkfamiljen, cirka 6 %) samt arabiska och tuaregiska som båda tillhör den afroasiatiska språkfamiljen.[20]

Religion

[redigera | redigera wikitext]

Islam är den största religionen i Mali och dess utövare utgör 90 % av befolkningen. Islam nådde Mali under medeltiden och flera berömda moskéer finns i landet. 9 % av befolkningen utövar traditionella inhemska religioner, bland dem folkgruppen dogon.[20] 1 % av befolkningen är kristna.[25]

Kultur

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Malis fotbollsförbund
Studerande i Mali

Mali är bland annat känt för uppmärksammade konstverk i trä, såsom huvudmasker och statyetter. Även lerarkitekturen, som i västafrika har anor från 1300-talet, är anmärkningsvärd. Speciellt i Timbuktu finns kända moskéer av soltorkat tegel som uppvisar både islamiska och lokala afrikanska influenser. Inom musiken, som också influeras båda av det svarta Afrikas och arabvärldens musik, förekommer instrument som trummor, gitarrer, lutor, harpor och xylofoner.[20]

I Mali produceras en begränsad mängd franskspråkig litteratur. Inhemska TV- och radiostationer finns, både privata och offentliga, men tidningspressen är mycket begränsad. Även om grundläggande utbildning i Mali är gratis och obligatorisk går en stor del av barnen ej i skola.[20]

Internationella rankningar

[redigera | redigera wikitext]
Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2019 103 av 180
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2019 112 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 120 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 184 av 189

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] GeoHive; Mali, administrative units Arkiverad 8 december 2009 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 december 2009.
  2. ^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
  3. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  4. ^ ”Mali Economy: Population, GDP, Inflation, Business, Trade, FDI, Corruption”. www.heritage.org. https://www.heritage.org/index/country/mali. Läst 7 september 2022. 
  5. ^ DN: FN fördomer kuppen i Mali.2012-03-23
  6. ^ [a b c] Malis landsprofil, s. 1.
  7. ^ Malis landsprofil, s. 2.
  8. ^ Bonniers Stora Lexikon, På CD-rom, 2000
  9. ^ [a b c d e f] Bra Böckers lexikon, band 15, tredje upplagan
  10. ^ ”Mali”. www.worldstatesmen.org. https://www.worldstatesmen.org/Mali.htm. Läst 13 september 2024. 
  11. ^ [a b c] Respons (uppslagsverk), band 3, andra upplagan
  12. ^ Statskupp i Mali efter Gaddafis fall Svenska Dagbladet, 22 mars 2012
  13. ^ Mali awaits next step after president, coup leader resign The Daily Star, 10 april 2012
  14. ^ Malis tillfällige president hemma Norrköpings Tidningar, 27 juli 2012
  15. ^ AFP[död länk] 6 augusti 2012
  16. ^ Cheik Modibo Diarra
  17. ^ [a b] ”Mali Economy: Population, GDP, Inflation, Business, Trade, FDI, Corruption”. www.heritage.org. https://www.heritage.org/index/country/mali. Läst 7 september 2022. 
  18. ^ "Mali – Freedom in the World 2013". Freedomhouse.org. Läst 6 januari 2015. (engelska)
  19. ^ USAID Africa: Mali Arkiverad 11 november 2010 hämtat från the Wayback Machine.. USAID. Läst 3 juni 2008.
  20. ^ [a b c d e f g] Nationalencyklopedins webbsida, uppslagsordet Mali, läst 15 september 2010
  21. ^ ”Mali – internasjonale forbindelser”. Store norske leksikon. http://www.snl.no/Mali/internasjonale_forbindelser. 
  22. ^ ”Mali”. www.globalis.se. https://www.globalis.se/Laender/mali. Läst 7 september 2022. 
  23. ^ Bank, African Development (28 mars 2019). ”Mali Economic Outlook” (på engelska). African Development Bank - Building today, a better Africa tomorrow. https://www.afdb.org/en/countries/west-africa/mali/mali-economic-outlook. Läst 7 september 2022. 
  24. ^ ”Mali” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2022-09-12. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/mali/#energy. Läst 22 september 2022. 
  25. ^ [a b c d] CIA World Factbook, Mali Arkiverad 10 november 2015 hämtat från the Wayback Machine., läst 15 september 2010
v • r
Länkar till relaterade artiklar
v • r
Afrika
v • r
Afrikanska unionen (AU)
v • r
Islamiska konferensen
Islam
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mali&oldid=56614330”