Alfa Centauri
| Alfa Centauri | |
 Alfa Centauris läge | |
| Observationsdata Epok: J2000 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kentauren |
| Rektascension | 14t 39m 36,49400s[1] |
| Deklination | -60° 50′ 02,3737″[1] |
| Skenbar magnitud () | -0,01/+1,33[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | G2 V/K1 V/M5[3] |
| U–B | 0,24/0,68[2] |
| B–V | 0,71/0,88[2] |
| Variabeltyp | nej |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -21,4 ± 0,76[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -3679,25[1] mas/år Dek.: 473,67[1] mas/år |
| Parallax () | 754,81 ± 4,11[1] |
| Avstånd | 4,37[5] lå (1,338[5] pc) |
| Absolut magnitud () | +4,38/+5,71[6] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,100/0,907/0,1[7] M☉ |
| Radie | 1,2234/0,8632/0,2[8] R☉ |
| Luminositet | 1,519/0,5002/0,00006[7] L☉ |
| Temperatur | 5 790/5 260/2 700[7] K |
| Metallicitet | 130–230 % av solens |
| Ålder | 5–6 × 109 år |
| Andra beteckningar | |
| Rigil Kentaurus, Rigil Kent, Toliman, Bungula, Gl 559 A/B, HR 5459/5460, CP(D)−60°5483, HD 128620/128621, GCTP 3309.00, LHS 50/51, SAO 252838, FK5 538, HIP 71683/71681, GC 19728, CCDM J14396-6050 | |
Alfa Centauri-systemet (α Cen, α Centauri, Alfa Centauri) är de stjärnor som ligger närmast vår sol. Avståndet är 4,37 ljusår. Systemet består av tre stjärnor, men för blotta ögat framstår det som en enda stjärna. Alfa Centauri tillhör den södra stjärnhimlen och befinner sig långt från norra stjärnhimlen. Den kan inte ses från Europa.
Alfa Centauri, som också kallas Rigil Kentaurus, är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Kentauren och den fjärde ljusstarkaste stjärnan på natthimlen. De båda ljusstarkaste komponenterna i systemet, Alpha Centauri A och Alpha Centauri B, bildar en kompakt dubbelstjärna, eftersom medelavståndet mellan de båda stjärnorna endast är 23 astronomiska enheter. Detta är något mer än avståndet mellan Uranus och solen. Stjärnorna fullbordar ett varv runt varandra på knappt åttio år.
Alfa Centauri består egentligen av tre stjärnor, det vill säga den är en trippelstjärna. Den ljussvagaste komponenten, Proxima Centauri, är en röd dvärg som går i en avlägsen bana runt de två ljusare komponenterna, och är i sitt nuvarande banläge den stjärna som ligger närmast solen och jorden.
Exoplaneter
[redigera | redigera wikitext]Alfa Centauri A är av samma spektralklass som solen, vilket har föranlett många spekulationer rörande möjligheten att eventuella planeter där kan hysa liv.
2012 förnyade europeiska forskare hoppet om att vårt solsystem verkligen har nära grannar. I en artikel som publicerades online den 17 oktober 2012 i Nature rapporterade gruppen att en extrasolär planet hade upptäckts i bana runt Alpha Centauri B.[9] Planeten, Alfa Centauri B b, antogs befinna sig alltför nära sin stjärna för att vara inom stjärnans beboeliga zon, men enligt forskarna borde framtida mätningar kunna hitta andra planeter i systemet. Planeten antogs ha en omloppstid om 3,236 dygn och ligga omkring 0,04 au från stjärnan.
Proxima Centauri har en exoplanet i sin beboliga zon, Proxima Centauri b (Proxima b, Alfa Centauri Cb). Dock antas chansen att den har liv på sin yta låg, på grund av starka solvindar från Proxima Centauri.[10] I april 2019 tillkännagavs en potentiell upptäckt av en ytterligare exoplanet runt Promixa Centauri av två forskare vid namn Mario Damasso och Fabio Del Sordo i en konferens i Kalifornien. Forskarna har betonat att det kommer kräva flera observationer för att kunna styrka om att planeterna verkligen finns. Trots det har planeten ansetts ha en massa minst sex gånger större än Jordens och ha ett avstånd på 1,5 astronomiska enheter från stjärnan. Skulle planeten tillhöra stjärnan så skulle dess omloppstid runt stjärnan uppskattas vara 1 936 dagar. Liksom upptäckten på Proxima Centauri b, så användes en metod som fokuserade på stjärnans förflyttningar då den påverkas av gravitationskraften av tillhörande planeter. [11][12][13]
Alfa Centauri inom fiktionen
[redigera | redigera wikitext]Alfa Centauri brukar nämnas i science fiction-verk. Några exempel är Isaac Asimovs roman Stiftelsen och jorden, Philip K. Dicks roman Clans of the Alphane Moon och datorspelet Sid Meier's Alpha Centauri. Månen Pandora från filmen Avatar (2009) kretsar kring den fiktiva gasplaneten Polyfemus som i sin tur kretsar runt Alfa Centauri A.
I Douglas Adams Liftarens guide till galaxen säger vogonerna som kommit för att demolera Jorden att planerna för demoleringen har funnits publicerade i 50 jordår på det lokala planeringsdepartementet i Alfa Centauri.
I tv-spelet Starfield från 2023, ligger den fiktiva planeten Jemison i Alpha Centauri. Planeten är lik Jorden och därför har den galaktiska fraktionen United Colonies etablerad sin huvudstad, New Atlantis, på planeten.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c] Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237: 0. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
- ^ Torres, C. A. O.; Quast, G. R.; da Silva, L .; de la Reza, R.; Melo, C. H. F.; Sterzik, M. (2006). "Search for associations containing young stars (SACY)". Astronomy and Astrophysics. 460 (3): 695–708. arXiv:astro-ph/0609258. Bibcode:2006A&A...460..695T. doi:10.1051/0004-6361:20065602. ISSN 0004-6361.
- ^ Valenti, Jeff A.; Fischer, Debra A. (2005). "Spectroscopic Properties of Cool Stars (SPOCS). I. 1040 F, G, and K Dwarfs from Keck, Lick, and AAT Planet Search Programs". The Astrophysical Journal Supplement Series. 159 (1): 141–166. Bibcode:2005ApJS..159..141V. doi:10.1086/430500. ISSN 0067-0049.
- ^ [a b] Wilkinson, John (2012). "The Sun and Stars". New Eyes on the Sun. Astronomers' Universe. pp. 219–236. doi:10.1007/978-3-642-22839-1_10. ISBN 978-3-642-22838-4. ISSN 1614-659X.
- ^ P. A. Wiegert; M. J. Holman (1997). "The stability of planets in the Alpha Centauri system". The Astronomical Journal. 113: 1445 – 1450. arXiv:astro-ph/9609106. Bibcode:1997AJ....113.1445W. doi:10.1086/118360.
- ^ [a b c] Thévenin, F.; Provost, J.; Morel, P.; Berthomieu, G.; Bouchy, F.; Carrier, F. (2002). "Asteroseismology and calibration of alpha Cen binary system". Astronomy & Astrophysics. 392: L9. arXiv:astro-ph/0206283. Bibcode:2002A&A...392L...9T. doi:10.1051/0004-6361:20021074.
- ^ Kervella, P.; Bigot, L.; Gallenne, A.; Thévenin, F. (January 2017). "The radii and limb darkenings of α Centauri A and B. Interferometric measurements with VLTI/PIONIER". Astronomy & Astrophysics. 597. A137. arXiv:1610.06185. Bibcode:2017A&A...597A.137K. doi:10.1051/0004-6361/201629505.
- ^ Xavier Dumusque, Francesco Pepe et al; An Earth-mass planet orbiting α Centauri B, Nature (2012), doi:10.1038/nature11572.
- ^ https://www.space.com/39829-nearest-exoplanet-proxima-b-superflare.html | Superflare Blasts Proxima b, the Nearest Exoplanet, Dimming Hopes of Life | February 28, 2018
- ^ Science, Mike Wall 2019-04-12T21:46:58Z; Astronomy. ”Possible 2nd Planet Spotted Around Proxima Centauri” (på engelska). Space.com. https://www.space.com/proxima-centauri-possible-second-exoplanet.html. Läst 19 april 2019.
- ^ ”Our nearest neighbour Proxima Centauri may host a second exoplanet”. https://www.newscientist.com/article/2199748-our-nearest-neighbour-proxima-centauri-may-host-a-second-exoplanet/. Läst 19 april 2019.
- ^ ”A new super-Earth may orbit the star next door”. Science & Innovation. 12 april 2019. https://www.nationalgeographic.com/science/2019/04/proxima-c-new-super-earth-may-orbit-star-next-door-proxima-centauri/. Läst 19 april 2019.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Alfa Centauri.- https://www.universeguide.com/star/rigilkentaurus
- http://stars.astro.illinois.edu/sow/rigil-kent.html
|