Filippinernas demografi
| Filippinernas demografi | |
 Filippinernas befolkningspyramid | |
| Folkmängd | 109 035 343 (2020)[1][2][3] |
|---|---|
| Summerad fruktsamhet | 2,7 barn/kvinna (2017) |
| Spädbarnsdödlighet | 21,4/1 000 födslar |
Filippinernas demografi handlar om Filippinernas befolkning. Det bor 104 256 076 människor på Filippinerna (2017), och landet är det 13:e folkrikaste i världen.[4]
Folket som bor på Filippinerna kallas för filippinier. Moros är en av de etniska grupper som bor på Filippinerna. Några minoritetsgrupper hör till negritos.
86% av befolkningen är katoliker.[5] De andra är muslimer, kristna från andra kyrkor, buddhister eller daoister.[5] Filippinernas egna kristna kyrkor är Oberoende filippinska kyrkan och Iglesia ni Cristo. De har båda etablerats på början av 1900-talet.
33,39% av befolkningen är 14 år eller yngre, 19,16% är 15-24 år gamla, 36,99% är 25-54 år gamla, 5,97% är 55-64 år gamla och 4,49% är över 65 år.[4]
Medellivslängden är 69,4 år för hela befolkningen, 65,9 år för män och 73,1 år för kvinnor.[4] Spädbarnsdödligheten är 21,4 döda barn per 1000 nyfödda.[4] 96,3 procent av befolkningen över 15 år är läs- och skrivkunniga.[4]
44,2% av befolkningen bor i städer.[4] De största städerna är huvudstaden Manila (12,9 miljoner invånare), Davao (1,63 miljoner invånare), Cebu City (951 000 invånare) och Zamboanga City (936 000 invånare).[4]
Det finns flera miljoner filippinier som gästarbetar i olika länder. Som minoritetsgrupp utomlands finns filippinier på många platser i Asien och Nordamerika, till exempel i Tokyo (Japan) och Vancouver (Kanada).
Språk
[redigera | redigera wikitext]
På Filippinerna talas flera språk som hör till olika grenar av austronesiska språk. Det finns cirka 170 språk som talas i landet med flera hundra dialekter.[5] De officiella språk i landet är filipino och engelska. Tidigare även spanska har varit ett officiellt språk på Filippinerna. Filipino baserar sig i tagalog och man började utveckla språket på 1930-talet för att få ett nationalspråk.[6] Det är ett modersmål för mindre än fjärdedel av folket.[5] Några andra språk som talas på Filippinerna är bikol, cebuano, hiligaynon, ilokano, pampango, pangasinan och waray-waray. Chavacano är ett kreolspråk som är baserat på spanska.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ 2020 Census of Population and Housing (2020 CPH) Population Counts Declared Official by the President, 7 juli 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Table A - Population and Annual Growth Rate for the Philippines and its Regions, Provinces, and Highly Urbanized Cities: based on the 2000, 2010, 2015 and 2020 censuses, Filippinernas statistikbyrå, 7 juli 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ 2020 Census of Population and Housing (2020 CPH) Population Counts Declared Official by the President (på engelska), Filippinernas statistikbyrå, 7 juli 2021, läs online, läst: 12 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] CIA The World Factbook: Philippines Arkiverad 11 januari 2010 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
- ^ [a b c d] Philippines History, Language and Culture (engelska)
- ^ Development of Filipino, The National Language of the Philippines Arkiverad 13 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
| ||||||||