Jordviva

	Jordviva
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Ljungordningen; Ericales
Familj	Viveväxter; Primulaceae
Släkte	Vivesläktet; Primula
Art	Jordviva; P. vulgaris
Vetenskapligt namn
	§ Primula vulgaris
Auktor	Huds. 1762
Synonymer
	Primula acaulis (Linné) Hill;

Jordviva (Primula vulgaris) är en perenn växt i vivesläktet.

Utbredning

Jordviva finns framförallt i Väst- och Centraleuropa, från västra Norge och Färöarna söderut till Portugal och österut till Balkanhalvön och Ukraina, samt i Algeriet, Iran och Turkiet. I Sverige fanns den fram till början av 1900-talet på Kullaberg i Skåne län, men finns numera bara som trädgårdsväxt och förvildade trädgårdsformer.

Utseende och ekologi

Jordviva är en 5–15 centimeter hög ört som trivs på frisk, näringsfattig mark. Den växer vid bäckkanter, på ängar samt i snår och glesa lövskogar. Blomningen sker i april–maj och vivan får 2–3,5 centimeter doftlösa ljust gula blommor med orange fläckar vid svalget. Arten saknar stjälk och har solitära blommor på långa, långhåriga blomskaft direkt från jordstammen. Fodret är långsmalt och har långa, lansettlika flikar. Bladen sitter i rosett med korta skaft, är omvänt äggrunda och glest trubbtandade.

Efter blomningen lägger sig blomskaften ned. Frukten som bildas är i form av en 8–10 millimeter äggrund kapsel som blir kortare än fodret.

Jordviva kan bilda hybrider med gullviva (P. veris) och lundviva (P. elatior). Trädgårdsformerna av jordviva finns i flera olika färgvarianter.