Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

Lancia Beta

Från Wikipedia
Lancia Beta
Lancia Beta Coupé
Lancia Beta Coupé
Grundinformation
MärkeLancia
Tillverkning1972-1984
Konstruktion
KlassMellanklass
Karosseri4-d sedan
2-d coupé
2-d targa
3-d kombi
LiknandeSaab 99
Leyland Princess
Renault 20
Drivlina
Motor4-cyl radmotor
DrivningFramhjulsdrift
Växellåda5-vxl manuell
3-stegs automat
Dimensioner
Hjulbas254 cm - Berlina, HPE, Trevi
235 cm - Coupé, Spyder
Längd429 cm - Berlina, HPE
399 cm - Coupé, Spyder
436 cm - Trevi
Bredd165 cm
Höjd140 cm - Berlina, Trevi
128 cm - Coupé, Spyder
132 cm - HPE
Vikt1 000–1 195 kg
Kronologi
FöregångareLancia Flavia
EfterträdareLancia Prisma

Lancia Beta är en personbil, tillverkad av den italienska biltillverkaren Lancia mellan 1972 och 1984.

Lancia Beta var den första modell som togs fram sedan Fiat tagit över företaget 1969. Den nya bilen ritades och konstruerades av Lancias egen stab och den enda komponent som hämtades från moderföretaget var motorn. Lancias konstruktörer försåg motorn med ett nytt cylinderhuvud. Betan var en för sin tid mycket modern bil, med framhjulsdrift och tvärställd motor, individuell hjulupphängning med skruvfjädrar runt om och skivbromsar på alla fyra hjulen.

Den avancerade konstruktionen gjorde bilen intressant och den sålde bra de första åren, men som så många andra sjuttiotals-bilar drabbades den svårt av rostproblem. Alla biltillverkare experimenterade med billig plåt av undermålig kvalitet, nya lacker och lackeringsmetoder, och rationaliserade bort rostskyddet. Lancia fick särskilt dåligt rykte, som tvingade företaget att dra sig tillbaka från viktiga marknader som USA, Storbritannien och de nordiska länderna.

Motorerna hämtades från Fiat. Det var en DOHC-motor som konstruerats av Aurelio Lampredi och som tillverkades i ett flertal storlekar. De sista åren såldes en Volumex-variant av tvåliters-motorn, försedd med en mekanisk kompressor. Betan var den första Lancia som erbjöds med automatlåda som extrautrustning.

Modell Årsmodell Motor Cylindervolym Effekt Bränslesystem
1400 1972-74 4-cyl radmotor DOHC 1438 cm³ 90 hk Förgasare
1600 1972-74 4-cyl radmotor DOHC 1592 cm³ 100-106 hk Förgasare
1800 1972-74 4-cyl radmotor DOHC 1756 cm³ 110-120 hk Förgasare
1300 1974-75 4-cyl radmotor DOHC 1297 cm³ 82 hk Förgasare
1600 1975-84 4-cyl radmotor DOHC 1585 cm³ 100 hk Förgasare
2000 1975-84 4-cyl radmotor DOHC 1995 cm³ 119 hk Förgasare
1300 1976-79 4-cyl radmotor DOHC 1301 cm³ 85 hk Förgasare
2000 i.e. 1980-84 4-cyl radmotor DOHC 1995 cm³ 122 hk Bränsleinsprutning
2000 VX 1982-84 4-cyl radmotor DOHC 1995 cm³ 135 hk Bränsleinsprutning, kompressor

Sedanversionen Berlina presenterades på Turinsalongen 1972. Den hade en ”fastback”-design, såsom modet föreskrev. 1975 fick bilen en lätt ansiktslyftning och motorprogrammet reviderades. 1979 reviderades bilen igen och 1980 ersattes den av Beta Trevi.

Produktionen uppgick till 194 900 Berlinor.

Coupé-versionen presenterades 1973 och byggde på en kortare hjulbas än Berlinan. De första åren lämnade motorerna lite högre effekt i den sportigare tvådörrarsbilen, annars var mekaniken identisk.

Produktionen uppgick till 113 600 Coupéer.

Pininfarina konstruerade en halvöppen variant av Coupén, kallad Spyder, men överlämnade åt Zagato att tillverka bilen. Spydern hade en targabåge tvärs över taket, men var försedd med en avtagbar lucka över framstolarna och en nedfällbar sufflett över baksätet.

Produktionen uppgick till 8 600 Spyder.

Genèvesalongen 1975 introducerades ännu en version: HPE, eller High Performance Estate. Det var närmast en tredörrars halvkombi-variant av Coupén. Till bagageutrymmets fromma byggde bilen på Berlinans längre hjulbas. En livsstilskombi, presenterad långt innan BMW och Audi påstod sig uppfunnit begreppet.

Produktionen uppgick till 71 300 HPE.

Se vidare under huvudartikeln Lancia Beta Montecarlo.

1980 hade modet för sedan-karosser skiftat från ”fastback”- tillbaka till ”three-box”-design. Pininfarina ritade ett nytt bakparti till Berlinan, med ett traditionellt utbyggt bagagerum. Bilen såldes först som Beta Trevi, men kallades den sista tiden endast Trevi.

Produktionen uppgick till 52 600 Trevi.

Se även: