Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

Projekt 658

Från Wikipedia
Projekt 658
Allmänt
TypKärnvapenbärande robotubåt
VarvSeverodvinsk
FöreProjekt 629
EfterProjekt 667A Navaga
Fartyg tillhörande klassenK-19, K-33, K-55, K-40, K-16, K-145, K-149 och K-178
Tekniska data
Deplacement4080 ton (Projekt 658)
4030 ton (Projekt 658M)
4970 ton (Projekt 701)
Deplacement i u-läge5345 ton (Projekt 658)
5000 ton (Projekt 658M)
6400 ton (Projekt 701)
Längd114 meter (Projekt 658)
129 meter (Projekt 701)
Bredd9,2 meter
Djupgående7,7 meter (Projekt 658)
7,3 meter (Projekt 658M)
8,2 meter (Projekt 701)
Framdrift
FramdriftAtomdriven
Kraftkälla2 × VM-A tryckvattenreaktorer
Huvudmaskin2 × GTZA-601 ångturbiner
Maskinstyrka35 000 hk
Propellrar2
Propellermotor2 × PG-116 elmotorer på 450 hk vardera
Hjälpmaskin2 × DG-460 dieselgeneratorer på 460 kW vardera
Prestanda
Hastighet18 knop
Fart i u-läge26 knop
Dykdjup300 meter
Aktionstid50 dygn
Lastförmåga
Besättning104 man (Projekt 658)
128 man (Projekt 658M)
123 man (Projekt 701)
Beväpning
Bestyckning4 × 533 mm torpedtuber
4 × 400 mm torpedtuber (två framåt, två bakåt)
Torpeder4 × 533 mm torpeder
12 × 400 mm torpeder
Robotar3 × R-13 (Projekt 658)
3 × R-21 (Projekt 658M)
6 × R-29 (Projekt 701)
SensorerRadar: PLK-101 Albatros
Sonar: MG-200 Arktika och MG-10 Kola

Projekt 658 (NATO-rapporteringsnamn Hotel-klass) var Sovjetunionens första atomdrivna robotubåt.

Ubåtsklassen togs i tjänst 1959 och delade en stor del av konstruktionen med Projekt 627 Kit och därmed också många av dess barnsjukdomar, framför allt reaktorproblemen.

25 augusti 1956 fattade Sovjetunionens ministerråd beslut om att det skulle konstrueras en ubåt, som kunde bära med sig kärnvapenbestyckade ballistiska robotar, och som kunde hålla sig dold under ytan under hela patrullen. Den skulle också ha tillräcklig räckvidd för att kunna patrullera en längre tid utanför USA:s öst- och västkust. För att uppnå det behövde ubåten vara atomdriven.

Den tekniska specifikationen blev klar i december 1956 och den första ubåten K-19 började byggas 17 september 1958. Konstruktionen var baserad på Projekt 627 Kit men med förlängt skrov och ett nytt torn med plats för tre avfyringstuber för R-13-robotar. Robotarna kunde ursprungligen bara avfyras från ytläge, men de modifierade ubåtarna av klass Projekt 658M fick R-21-robotar som kunde avfyras från periskopdjup.

Samtliga ubåtar i klassen tjänstgjorde fram till slutet av 1980-talet då de avrustades och skrotades. Ubåtarna K-19, K-55 och K-178 fick sina robotsystem avlägsnade redan i början av 1980-talet och användes sista åren som utbildningsfartyg.

Modifierade ubåtar

[redigera | redigera wikitext]

Projekt 658M

[redigera | redigera wikitext]

Sju ubåtar (K-19, K-16, K-33, K-40, K-55, K-149 och K-178) uppgraderade med R-21-robotar.

En ubåt (K-145) användes som provplattform för robotsystemet R-29. Ubåten förlängdes med 15 meter och fick en ”puckelrygg” med sex avfyringstuber.

Fartyg i klassen

[redigera | redigera wikitext]
Namn Påbörjad Sjösatt Tagen i tjänst Avrustad
K-19 17 oktober 1958 11 oktober 1959 12 november 1960 1991, skrotad
K-33 9 februari 1959 6 augusti 1960 24 december 1960 1987, skrotad
K-55 5 augusti 1959 18 september 1960 27 december 1960 1989, skrotad
K-40 6 december 1959 18 juni 1961 27 december 1961 1987, skrotad
K-16 5 maj 1960 31 juli 1961 28 december 1961 1987, skrotad
K-145 21 januari 1961 30 maj 1962 31 oktober 1962 1989, skrotad
K-149 12 april 1961 20 juli 1962 27 oktober 1962 1991, skrotad
K-178 11 september 1961 1 april 1962 8 december 1962 1990, skrotad

Den första ubåten i klassen, K-19, fick snabbt rykte om sig att vara otursförföljd. Hon drabbades av tre allvarliga incidenter under sin tjänstetid.

4 juli 1961 drabbades K-19 av en läcka i en av reaktorernas kylsystem. Reaktorn nödstoppades, men utan kylvatten fortsatte temperaturen att stiga. Eftersom reaktorn saknade nödkylning blev en grupp på åtta maskinister tvungna att utsätta sig för extremt höga doser joniserande strålning medan de tillverkade ett improviserat nödkylsystem. K-19 undsattes av ubåten S-270 som bogserade henne tillbaka till Severomorsk där hon sanerades, båda reaktorerna samt all annan kontaminerad utrustning byttes ut. Hon uppgraderades samtidigt till Projekt 658M. Hon togs i tjänst igen sista december 1963, nu med det inofficiella öknamnet Hiroshima. Filmen K-19: The Widowmaker från 2002 är baserad på denna incident.

12 april 1963 kolliderade K-33 med det finska fraktfartyget M/S Finnclipper i Kattegatt. Båda fartygen sprang läck men Finnclipper kunde fortsätta mot sin destination. K-33 avbröt sin patrull och återvände till Murmansk. Kaptenen på Finnclipper avlade en sjöförklaring när fartyget anlände till New York, men den hemligstämplades och kollisionen förblev hemlig i över fyrtio år.

15 november 1969 drabbades K-19 av ytterligare ett tillbud då hon kolliderade med den amerikanska ubåten USS Gato i Barents hav.

24 februari 1972 utbröt en brand i maskinrummet på K-19. 28 besättningsmän omkom i branden och 12 blev instängda i aktre torpedrummet och kunde undsättas först efter 24 dygn då K-19 bogserats in till Severomorsk.