erg

Svenska

Substantiv

flygfoto av en erg [1] i Algeriet

erg

1. (geografi) sandöken med dyner

   Etymologi: Av franska erg, av arabiska عِرْق (ʿirq).

2. (fysik) mått på energi

   Etymologi: Av grekiska ἔργον (érgon, ”arbete”).

Engelska

Substantiv

erg

1. (naturgeografi) erg, öken

   Etymologi: Av franska erg, av arabiska عِرْق (ʿirq).

2. (fysik) erg, mått på energi

   Etymologi: Av grekiska ἔργον (érgon, ”arbete”).

Franska

Substantiv

erg m

• uttal: ɛʁɡ

1. (geografi) erg, sandöken

   Grammatik: Plural enligt traditionell stavning är areg, plural enligt 1990 års rättskrivningsreform är ergs.

   Etymologi: Av arabiska عِرْق (ʿirq).