Malmö

For the last 15 years Västra hamnen (Western Harbor) in Malmö, and Hammarby Sjöstad in Stockholm have been the major flagships of Swedish international eco-city ambitions. These city development projects are presented both as leading examples of the conversion of former industrial harbor areas and of environmental adaptation of densely built urban environments. Western Harbor is a centrally located former shipyard area which, since the end of the 1990s, has developed into a mixed city area for housing, schools, offices, shops and other workplaces as well as for recreational areas with beaches, parks and yacht harbors. Since its first phase,
part of a housing expo in 2001, it has attracted international interest for its dense architecture, bold energy goals based on varied local renewable energy production, household waste systems, green and blue structures, and dialogue processes. This article addresses the birth and the further development of this revitalization project.
Twenty years after the ideas of a housing expo and conversion of the harbor area started to develop, it is hard to say anything but that Bo01 and the conversion of the Western Harbor have given very positive impulses to the city. The international recognition has  stimulated the local sustainability agenda and greatly increased the ambitions of the city. The many activities and projects, and the international exposure have also brought both expansion and upgrading of the planning and environmental administration of the municipality.

År 2019 fann författaren i danska Nationalmuseets arkiv ett antal ritningar över en planerad sjukhusanläggning i Malmö på 1670-talet. Dessa ritningar har inte tidigare varit kända i Malmöhistorien. I artikeln berättar författaren lite om detta sjukhus.

Malmöhus slott historia börjar med Erik av Pommern 1434. På 1520-talet byggdes det nuvarande slottet. På 1600-talet ingick slottet i fästningen Malmö och på 1800-talet blev det ett av Sveriges största fängelser. 1937 flyttade Malmö museum in på slottsområdet.

Denna bok är ett slutresultat av Sven Rosborns, som arkeologs och kulturhistorikers, mer än 40-åriga forskning i Malmös medeltida historia. Sven Rosborn byggde 1970 upp medeltidsarkeologin i Malmö och med hjälp av en stor stab av skickliga arkeologer genomfördes under några decennier fler utgrävningar inne i Malmös city än i någon annan nordisk stad.

År 1998 påbörjades i Malmö på initiativ av Fotevikens Museum rekonstruktionen och uppbyggandet av två koggar i full skala. Dessa var baserade på marinarkeologiska fynd, dels av en kogg från Skanör från ca 1390, del en kogg från Almera i Holland från mitten av 1400-talet. 2002 lade Fotevikens Museum en plan på ett Koggmuseum i Malmö. Detta uppbyggdes av museet men trots stort publikintresse beslöt Malmö kommun att lägga ner museet 2010. Något större intresse för koggarna visades dock inte av Malmös styrande och några år senare sålde man de två koggarna för hundra kronor. Numera är de en stor publikattraktion i Västerås historiska skeppsmuseum.

Under åren 2001 - 2005 publicerade Sven Rosborn 252 artiklar varje vecka i veckomagasinet "Malmömagasinet". Samtliga handlade om Malmös historia. I denna sammanställning finns ett urval av dessa artiklar samlade. OBSERVERA: För att kunna använda den interaktiva kartan måste ni hämta hem pdf:en till er dator via knappen "Download".

This thesis attempts to introduce tranquility as a spatial concept and to develop first hypotheses into its application within Urban Studies by the application of an experiential theoretical and methodological framework. In order to comply with this objective, three existing fields of research (Restorative Environments, Calm Technology, Stillness) are presented as orientating spatial notions that are akin to tranquility. Subsequently, the research field around atmospheres is introduced as a theoretical and a methodological framework working at the grounds of the executed investigations. These took place in two places within Malmö: a silent after-work concept called Tyst Off the Work and a resting room, referred to as Vilrum, in one of the buildings of Malmö University. Autoethnographical accounts of the two cases are brought forward in the form of micrologies and subsequently interpreted. The thesis concludes with three hypotheses about the rationale around tranquility in the investigated cases: the understanding of tranquility as a rest between productive action, the affective impact of the public-private setting as exclusive, and a tendency towards standardized notions of tranquility.

This document is a report about the current tourist situation of the municipality of Malmö, Sweden. It shows to what extent Malmö is able to attract visitors through the inventory of tourism resources found there. This report gives an in-depth look at the terms “tourism resource” and “tourism inventory” and exposes an inventory of tourism resources created and designed based on the CICATUR-OEA model for categorizing heritage. The inventory has been adjusted to the specifications determined by the study area.

Bondeupproret år 1811 var en protest från skånska bönder mot orättvisa, av kungamakten beordrade utskrivningar av bönder mot riksdagens beslut. I Skåne slutade det med militärens anfall mot bönderna vid Klågerup varav en stor mängd bönder dödades. Resten fördes till tortyr på Malmöhus och tre bönder avrättades.

Malmö grundades troligtvis på 1250-talet. Fortfarande kan staden uppvisa spår efter sin medeltida historia men givetvis också efter den historia som utspelats från 1500-talet och framåt. Detta är en liten guide till dig som vill se en del av dessa historiska minnesmärken om du besöker staden.

Denna artikel berättar om helgeandshuset och helgeandsklostret som under medeltiden låg på Stortorget i Malmö. Ett flertal arkeologiska utgrävningar och också medeltida källmaterial ger en spännande bild över denna stora anläggning som revs vid reformationen på 1530-talet.

Denna större artikel är en genomgång av S:t Petri kyrkas många kapell och altare i medeltidens Malmö. Författaren har använt sig av både sina egna byggnadsarkeologiska forskningsresultat såväl som historiska källor för att beskriva kyrkans många kapell och altare.

S:t Petri och Pauli kyrka i Malmö byggdes under första hälften av 1300-talet. Trots att kyrkan är en av de främsta representanterna för den baltiska tegelgotiken i Sydskandinavien har tidigare inte någon utförlig byggnadshistoria presenterats i skrift.

Abstract
This thesis aims to investigate the dialectics between urban planning and policy on the one hand and economic change and crises in the city of Malmö on the other, with a focus on both the city in general and the specific district of Western Harbour.
Malmö provides a (highly) fascinating place to investigate relations between urban and economic change. The city embraced the industrial path longer than many other Western cities, only to crash into a severe crisis in the 1980s and early 1990s. In the mid-1990s the city embraced a “post-industrial” strategy, and from this point onward urban changes became resolute and drastic. Less than a decade later the image of the city had fundamentally changed. But the international economy that served as foundation for the post-industrial city proved to be crisis-prone, and the 2008 crisis especially called this urban-economic arrangement into question.
This thesis answers two broad research questions: how did Malmö respond to (the “industrial” as well as the “current” economic) crises? What characterises Malmö´s transformation from an industrial to a post-industrial city and which strategies have been mobilised? Based on semi-structured interviews, written material and secondary sources (in particular municipal planning and policy documents), four theoretical papers seek to investigate these issues. I argue that Malmö met the current crisis by actively continuing to develop the “post-industrial” city that had evolved starting in the mid-1990s. The dissertation then draws parallels with the city response to the “industrial” crisis, and finds interesting similarities. Malmö, then and now, met the crisis by “building more of the same”. The dissertation also investigates the metamorphosis the city has gone through, and argues that class is a crucial component that must be understood in this process: not only in terms of distribution of money and wealth, but also in term of the production of the city. One strategy that has become important for Malmö has been to highlight “green” and “environmental” parts of the urban development to get out of the “industrial crisis”. The thesis conceptualises this in terms of a “green fix”.
Theoretically the paper builds on four (related) fields of inquiry: i) urban theory, ii) dialectics, iii) crisis theory, and iv) planning and state theory. The latter two have undergone more thorough investigation, while I argue that discussions on (Marxists’) crisis theories within human geography would benefit from a broadening of the current perspective, and that urban planning should be conceptualised as a “condensation of social relations”. (Less)

Franciskanerna omtalas i Malmö första gången i början av 1400-talet. Deras kapell, senare ombyggt till kloster låg invid stranden direkt invid den långa huvudgatan i Malmö. År 1489 flyttade man till ett nybyggt kloster i Malmö. Under 1930-talet har det stått en stor forskarstrid om var franciskanernas olika anläggningar legat. Sven Rosborn ger här en bild över hur de under 1400-talet flyttat runt i Malmö.

Ett kortare utdrag ur en kommande bok "Det medeltida Malmö" som behandlar Kirseberget i Malmö. Författaren menar att detta område kan ha spelat en stor roll vid det tidiga sillfisket som uppstod vid Malmö innan staden grundades på 1200-talet.

År 1992 insattes en nybyggd färja på linjen Malmö-Lubeck. Rederiet bad Sven Rosborn att finna ett lämligt namn. Hans förslag Frans Suell godtogs och rederiet gav ut en liten gratisskrift till sina passagerare om bl.a. denne historiske person.

Dominikaner omtalas första gången på 1290-talet i Malmö. Deras kapell och bostadstorn låg invid stranden direkt invid den långa huvudgatan i Malmö. Ett flertal arkeologiska undersökningar under hela 1900-talet har möjliggjort för författaren att rekonstruera detta kapell och berätta dess historia, även efter reformationen.

Staden Malmö uppstod vid mitten av 1200-talet invid Öresund. Staden föregicks dock av en ort, "Övre Malmö". Författaren har genom att bearbeta tillgänglig material, såväl skriftliga källor, kartor och bildmaterial som nivåkarteringar kunnat skapa en hittills i många avseende ny bild över denna tidiga bebyggelse med namnet Malmö.

Abstract: As economic and ecological crises evolve in combination, some policy strategies might aim at killing the two birds with one stone. One recent example can be found in Malmö, Sweden, where crisis management has operated, we propose, as a green fix. The district of Western Harbour is at the center of the reinvention of the city: once the home of a world-leading shipyard, it is now a no less prominent neighborhood of ecological virtues. Through outlining the history of Malmö in general and the Western Harbour in particular, we identify how the municipality and local capital in concert increasingly used ‘green’ strategies in the urban policies that started as crisis management in the 1990s. Today Malmö is reckoned to be among the world greenest cities, and we reflect on the importance for this international recognition for the city. Finally, we develop a critique of the green fix as concealing crucial factors of scale, and hence running the risk of myopia.

År 1975-1976 beslöt Malmö museum sig för att hävda fornminneslagen när det gällde medeltidsgrävningar inne i Malmös city. Två utgrävningar lade grunden till en arkeologisk verksamhet i Malmö som under kommande år blev en av de största i Skandinavien. Artikeln beskriver dessa två första vetenskapligt gjorda exploateringsutgrävningar i det medeltida Malmö.

Merparten av boken handlar om Östergatans äldre historia från 1200-talet fram till 1800-talet. Detta avsnitt redovisar bl.a. Thottska husets historia, Malmös äldsta bevarade korsvirkeshus (från år 1558). I ett avsnitt berättas om hur man konserverade 1500-talets väggmålningar i huset.

Årsboken 1977 av Malmö fornminnesförening handlade om äldre arbetsmiljöer i Malmö. Styrelseledamöterna Kjell Åke Modéer, Helge Andersson och Sven Rosborn beskrev här olika företag. I denna pdf är Sven Rosborns bidrag medtagna. Hela boken finns för nedladdning här:
http://elbogen.nu/fornminne.html

Socialnämnden i egenskap av kommunanställda anser sig stå över rättsordningen (Förvaltningslag, Kommunallag, Brottsbalken, Offentlighets- och Sekretesslag, Socialtjänstlag, och Grundlag) och det demokratiska och ekonomiska systemets integritet (Mänskliga Rättigheter).

This chapter addresses how shared experiences of action enable social move- ments to form new contentious performances. Departing from the discussion about the interpretative work of “transformative events”, we want to show how such events can be understood as shaped by experiences temporarily connected across time and space that are combined to form new modes of acting. Experiences of events where new modes of acting are tried can act as a powerful cultural resource, enabling a movement to eventually establish new contentious performances if recalled and repeated over time.

Malmös äldsta bibliotekssamling är det s.k. Dringenbergska liberiet med anor tillbaka till tidigt 1500-tal. Böckerna förvaras nu i S:t Petri kyrkas sakristia i specialbyggd monter efter ett räddnings- och restaureringsarbete som initierades runt 1980 av kyrkoantikvarien Mait Molander och museichefen Sven Rosborn.

When cities in the global north are considered environmental sustainable, this largely depends on how one measures emissions and understands space. Production-based and consumption-based approaches are two different ways of measuring emissions, but they are not simply measuring techniques: they relate also to different interests, they hide and reveal power relations, and they come with very different spatial implications. In this paper, we examine the Swedish city of Malmö, and the city district of Western Harbour in particular, which is often considered an environmental 'role model'. We argue that this reputation depends precisely upon how we understand space and measure emissions. We argue that so-called sustainable cities and city districts in the global north can only be considered environmental role models if one chose to ignore the fact that they completely depend upon emissions being emitted elsewhere, and ignore any relation between affluence and emissions.