Svensk Historia

This article is published in the Journal Northern Studies vol.48 (2016), pp.50-65.

The table of contents for NS 48 is available on the accompanying link.

One off copies of the journal are available from the Scottish Society of Northern Studies for £10 (£9 for overseas students). Please note it is also only £9 for overseas students to join the society. Contact: Ian Giles -  treasurer@ssns.org.uk

Back copies of the journal (up to 2019) are available for free download from the society's website here: https://ssns.org.uk/publications/journal.html

Förord
För att förstå den gutniska handelsrepubliken, dess historia och dess medeltida kyrkor, måste man helt inse att Gutland var en självständig handelsrepublik, navet i Östersjöområdet, som sedan urminnes tider haft sina relationer främst öster och söder ut och kontrollerat handeln på de ryska  floderna från tid till annan. Redan 800-500 BCE hade de gutniska köpmännen ett stort handelshus i Achmulova vid Volga.

Den gutniska historien är vilseledande och svår att förstå om den sammankopplas med svensk historia, viket hittills har gjorts. De båda har sin egen historia. Vi vet att Varjagerna av arabiska författare på 800-talet kallades al-Rus’, och var köpmän från ön i Östersjöregionen. De kom roende på de ryska  floderna. Därifrån kommer senare namnet Ryssland.
Den bysantinske patriarken Photius, i ett cirkulärbrev 867, kallar de gutniska köpmännen Rhos och Wareng och informerar de orientaliska patriarkerna och biskoparna att efter att Bulgarerna vänt sig till Kristus år 864, följde Rhos så ivrigt att han fann det nödvändigt att sända en biskop till deras land.
Sven Ekbo (1981) knyter övertygande ordet al-Rus’ till fornnordiskans ro∂r vilket betyder ”expedition med roende fartyg”.
De gutniska köpmännen kallades Varjager. På de ryska  floderna på 800-talet fanns det gutniska köpmän som kom roende, Varjagerna, som de arabiska författarna följaktligen kallade al-Rus’. I Östersjön fanns inga vikingar.
De gutniska handelsbönderna räknade sin födelseställning och sociala klass socialt högre än borgare och bönder i andra länder. Skillnaden kan naturligtvis förklaras av att de var medvetna om att de hade en högre form av frihet, nämligen att vara fria från överhet och skattskyldighet. Det gutniska samhället före 1600-talet ansågs vara en ”ethnie”, en grupp med ett upplevt gemensamt ursprung, språk och historia.
Guvernören i Tobolsk, Sibiriens huvudstad, greve Matjev Gagarin ansåg sig vara av Varjagiskt ursprung och finare än Tsar Peter som bara var en Romanov.
Källhänvisningar  finns i följande böcker:
”Gotland the Pearl of the Baltic Sea Center of commerce and culture in the Baltic Sea region for over 2000 years” ISBN:978-91-87481-05-5
”The Gotlandic Merchant Republic and its Medieval Churches” ISBN:978-91-87481-49-9 (701 sidor 1400 foton)
Burs den 27 Januari 2017

Den här masteruppsatsen handlar om hur kiropraktiken togs emot och utvecklades i Sverige från det att de första kiropraktorerna kommer under mellankrigsperioden, med början runt år 1921, och fram till dess att organisationen Diplomerade Chiropractorers Förening inregistreras år 1936. Syftet med uppsatsen är att studera processer för görandet av professionsidentitet och professionskultur med utgångspunkt i en kulturanalytisk studie av skrifter, artiklar, brev och publikationer som kiropraktorerna själva producerat och/eller figurerar i. Min huvudfrågeställning är:

• Vilka vägar och strategier för att uppnå erkännande och organisering som profession valde de första svenska kiropraktorernas under perioden 1921-1936 och vilka bakomliggande processer, konflikter samt orsaker var det som ledde fram till dessa val?

Den teoretiska ansatsen i uppsatsen grundar sig i ett aktörsorienterat och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Bourdieus begrepp fält, doxa och symboliskt kapital används som verktyg för att förklara de processer och maktstrukturer som är i spel, medan Thomas F. Gieryns begrepp boundary-work, (gränsdragningsarbete) beskriver hur olika aktörer ”gör” sina motståndare mindre trovärdiga genom användandet av diskursiva verktyg som på sikt också ”definierar bort” dem.
Uppsatsen visar hur kiropraktorerna går från att vara enskilda aktörer till att bli delaktiga i kollektiva identitetsprocesser, präglade av polemiska strider och grändsdragningar. Den visar också hur läkarna använder kiropraktorerna som en viktig motvikt för att slå vakt om sin egen identitet och hur detta motstånd i sig skapar en stark motkultur som kiropraktorer förenas i tillsammans med andra så kallade kvacksalvare. I denna process tar också kiropraktorerna själva de första stegen i form av professionell organisering mot att definiera kiropraktiken och den kiropraktiska yrkesrollen. När ett nytt kiropraktiskt subfält växer fram omorganiseras den kiropraktiska gruppen och interna konflikter uppstår. De polemiska strider och gränsdragningar som tidigare utspelats mellan läkare och kvacksalvare på det övergripande fältet, sjukvårdens fält, sker nu mellan kiropraktorer. Slutsatsen är att maktförhållandet på fältet aldrig är statiskt. Vid olika tider kan makten utmanas och nya aktörer kan ta över tolkningsföreträdet. Samtidigt kan nya subfält skapas, fält kan överlappas och nya gränser kan uppstå inom olika fält.