Lettland
| Republiken Lettland Latvijas Republika |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: "Tēvzemei un Brīvībai" (lettiska för "För fäderneslandet och frihet") | ||||||
| Nationalsång: Dievs, svētī Latviju |
||||||
 |
||||||
| Huvudstad | Riga | |||||
| Största stad | Riga (cirka 730 000 inv.) | |||||
| Officiellt språk | Lettiska | |||||
| Demonym | lett; lettisk[1] | |||||
| Statsskick | Republik | |||||
| - | President | Edgars Rinkēvičs | ||||
| - | Premiärminister | Evika Siliņa | ||||
| Nationalförsamling | Saeima | |||||
| Självständighet | från Ryssland resp. Sovjetunionen | |||||
| - | Deklarerad | 18 november 1918 | ||||
| - | Erkänd | 11 augusti 1920 | ||||
| - | Återupprättad | 4 maj 1990 (kungjord) och 21 augusti 1991 (genomförd) | ||||
| - | Erkänd | 6 september 1991 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 64 573 km²[2] (124:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 3,81 % | ||||
| Demografi | ||||||
| - | 2016 års uppskattning | 1 950 116[4] (146:e) | ||||
| - | 2011 års folkräkning | 2 070 371[3] | ||||
| - | Befolkningstäthet | 30,2 inv./km² (166:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2022 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 70,32 miljarder USD[5] (106:e) | ||||
| - | Per capita | 37 009 USD[5] (49:e) | ||||
| BNP (nominell) | 2022 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 40,83 miljarder USD[5] (100:e) | ||||
| - | Per capita | 21 489 USD[5] | ||||
| Ginikoefficient (2021) | ▲ 35,7[6] | |||||
| HDI (2021) | ▲ 0,863[7] (39:e) | |||||
| Valuta | Euro (EUR) |
|||||
| Tidszon | EET (UTC+2) | |||||
| - | Sommartid | EEST (UTC+3) | ||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Gaiziņkalns, 312 m ö.h. | ||||
| - | Största sjö | Rāzna, 55 km² | ||||
| Kör på | Höger | |||||
| Nationaldag | 18 november | |||||
| Nationalitetsmärke | LV | |||||
| Landskod | LV, LVA, 428 | |||||
| Toppdomän | .lv | |||||
| Landsnummer | 371 | |||||
Lettland (lettiska: Latvija [ˈlatvija]), officiellt Republiken Lettland[1] (lettiska: Latvijas Republika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa med kust mot Östersjön och gräns mot Estland, Ryssland, Belarus och Litauen. Huvudstad är Riga vid Rigabukten. Lettland är medlem av Europeiska unionen och försvarsalliansen Nato sedan 2004.
Under lång tid styrdes Lettland, i likhet med Estland och Litauen, av främmande regimer. I mer än 1 000 år hade tyskar, polacker, svenskar och slutligen ryssar makten i området, som först på 1800-talet började kallas Lettland. I kölvattnet av oktoberrevolutionen 1917 förlorade den ryska regimen greppet över området och Lettland blev för första gången i historien självständigt. Republiken Lettland bildades 1918 och fanns i praktiken kvar till 1940, då landet, mot sin vilja, inkorporerades med Sovjetunionen. 1941 invaderades Lettland av Tyskland och styrdes fram till 1944 av den tyska nazistregimen. Därefter tog Sovjetunionen tillbaka landet och det blev under benämningen Lettiska Socialistiska Sovjetrepubliken, (Lettiska SSR) en del av Sovjetunionen.
År 1991 blev landet åter självständigt. Det är idag en parlamentarisk demokrati med flerpartisystem. Parlamentet, som utser landets president, väljs i direkta proportionella val. Sedan självständigheten är det kommunistiska partiet förbjudet.
Landet är till största delen flackt, bara i öster förekommer kullandskap, och stora områden utgörs av torvmossar och kärr. Cirka 40 % av landet består av hedar och skogsområden, främst blandskog. Jordbruket bedrivs huvudsakligen på små gårdar. De viktigaste grenarna är mjölkproduktion och boskapsskötsel, medan spannmål och grönsaker bara odlas i begränsade kvantiteter. Av tradition är skogsbruk och fiske viktiga näringar i Lettland.
Lettland har största andelen tung industri i Baltikum. Eftersom landet har stor brist på mineraltillgångar måste råvarorna till industrin för elektriska apparater, skeppsbygge, motorfordon och järnvägsvagnar, importeras.
När det gäller energiförsörjningen är landet starkt beroende av Ryssland, som transiterar en stor del av sin export av petroleum och naturgas via hamnen i Ventspils. Utsläpp från industrin har skapat stora miljöproblem.
Misshushållning och finansskandaler orsakade 1995 en tillbakagång i den lettiska ekonomin. Trots stora inkomstskillnader har befolkningen en relativt hög levnadsstandard med ett Human Development Index på 0,863 vilket placerar dem på 39:e plats i världen enligt 2021 års siffror.[7]
Lettland är sedan 2004 medlem i Europeiska unionen och i militäralliansen Nato.
2014 bytte Lettland valuta, från Lats, till Euro, och blev en del av euroområdet.[8]
Geografi
Lettland ligger främst mellan latituderna 55° och 58° N med ett litet område norr om 58°, och longituderna 21° och 29° Ö med ett litet område väster om 21°.
Landet ligger på Östersjöns östra strand på den östeuropeiska slätten. Vegetationen är trots detta mycket olik resten av slättens och har många likheter med tajgans biom. Den består av fertila, låga slätter med stor utbredning av skog, främst tall, och landets högsta punkt, Gaiziņkalns, ligger 311,6 meter över havet. Totalt har Lettland 531 kilometer kustlinje.
Det finns över 1 000 större vattendrag i Lettland, varav 750 är längre än 10 kilometer. Den största och viktigaste är Daugava, följt av Gauja, Lielupe, Venta och Salaca. Lettland har omkring 5 000 sjöar. Den största är Lubāns (81 km²) och Rāzna (57,6 km²).
Historia
Lettland dominerades av Tyska orden fram till 1500-talet då Polen-Litauen fick ett större inflytande. Huvuddelen av Livland blev svenskt år 1629, efter det andra polska kriget. Kurland lydde formellt under den polsk-litauiske kungen men hade i praktiken ett långtgående självstyre. Efter slaget vid Poltava år 1709 och den efterföljade Freden i Nystad 1721, blev Livland ryskt och Kurland blev ryskt år 1795.
Precis som i grannländerna Estland och Litauen växte en självständighetsrörelse fram under 1800-talet som ville se ett fritt Lettland. Den 18 november 1918 utropade sig Lettland självständigt från Ryssland och fick sin frihet den 11 augusti 1920.
Den 17 juni 1940 införlivades landet med Sovjetunionen. 1941 intog tyska trupper Lettland innan Sovjetunionen 1944 tog tillbaka Lettland och åter gjorde det till en del av Sovjetunionen.
Ett nyvalt "högsta sovjet" (parlament) antog 4 maj 1990 en självständighetsförklaring, som skulle träda i kraft efter en övergångsperiod, och den 3 mars 1991 hölls en folkomröstning som stödde detta. Makthavarna i Moskva menade att processen var olaglig. Efter kuppen mot Gorbatjov 19 augusti 1991, utropades självständigheten den 21 augusti 1991 och erkändes av Sovjetunionen den 6 september 1991. Lettland har efter det vänt sig västerut. Den 1 maj 2004 blev Lettland medlem i Europeiska unionen. Den 4 maj (1990) firas som självständighetsdagen och 18 november (1918) som republikens dag.
Styre och politik
Lettland är en republik vars konstitution från 1991 bygger på konstitutionen från 1922. Landets parlament, Saeiman, består av 100 ledamöter som väljs i direkta val vart fjärde år. Presidenten väljs av parlamentet och utser sedan en premiärminister vars regering måste godkännas genom en omröstning i Saeiman.
Landet höll en folkomröstning den 20 september 2003 om inträde till Europeiska unionen. 66,9 procent av väljarna röstade för förslaget och Lettland blev en fullvärdig medlem i EU första maj 2004. Lettland är medlem i Nato sedan den 29 mars 2004.
Administrativ indelning
 |
Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-11) Motivering: Lettlands administrativa indelning uppdaterads 2021 Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Sedan 2009 har Lettland 9 republikstäder. Dessa städer är Daugavpils, Jēkabpils, Jelgava, Jūrmala, Liepāja, Rēzekne, Riga, Valmiera och Ventspils. Förutom dessa större städer finns också 110 mindre kommuner. Det finns fyra historiska regioner i Lettland: Kurland, Lettgallen, Vidzeme och Semgallen. Deras gränser är inte definitiva och kan skilja vid olika källor. För att framhäva en balanserad utveckling i alla regioner finns sedan 2009 planeringsregioner:
.png)
| Planeringsregion | Största stad | Area[9] | Invånarantal[9] |
|---|---|---|---|
| Riga | Riga | 10 439 km2 | 1 005 977 – (96/km2) |
| Kurzeme | Liepāja | 13 607 km2 | 251 088 – (18/km2) |
| Lettgallen | Daugavpils | 14 550 km2 | 276 538 – (19/km2) |
| Semgallen | Jelgava | 10 732 km2 | 239 356 – (22/km2) |
| Vidzeme | Valmiera | 15 245 km2 | 195 998 – (13/km2) |
| Lettland | Riga | 64 573 km2 | 1 968 957 – (30/km2) |
- Area och invånarantal 1 januari 2016.
Försvar
Lettland har ett yrkesförsvar; värnplikten avskaffades 2007.
- Armén har cirka 1 500 soldater.
- Marinen har cirka 500 sjömän.
- Flygvapnet har cirka 300 flygsoldater.
- Zemessardze (hemvärnet) har cirka 10 000 frivilliga hemvärnssoldater.
Ekonomi
Under Sovjettiden hade Lettland en stor fabrik för mindre transportbussar under namnet Rigas Autobusu Fabrika som försörjde hela Sovjetunionen med transportbussar under namnet RAF. 1998 lades tillverkningen i Jelgava ner. Bland dagens industrier märks bland annat konfektyrtillverkaren Laima.
Befolkning
Demografi
Den senaste folkräkningen hölls den 1 mars 2011 och då uppgick den folkbokförda (de jure) befolkningen i Lettland till 2 070 371 invånare, varav 946 102 män och 1 124 269 kvinnor.[3] Efter andra världskriget hade folkräkningar tidigare hållits 2000, 1989, 1979, 1970 och 1959.[10] Invånartalet i Lettland uppskattades i juli 2016 av The World Factbook till 1 965 686 invånare,[11] av Förenta nationerna (befolkning den 1 juli 2016) till 1 956 000,[12] av Internationella valutafonden till 1 959 000 invånare (för år 2017)[5] samt av Världsbanken (juli 2016) till 1 960 424 invånare.[13] Den 1 januari 2017 uppgick den folkbokförda befolkningen i landet till 1 950 116 enligt Centrālā statistikas pārvaldes, Lettlands statistiska centralbyrå.[4]
Minoriteter
Befolkningen uppgår till 2 067 887 (2011); av dessa är 62,1% letter, 26,9% ryssar, 3,3% belarusier, 2,2% ukrainare, 2,2% polacker, 1,2% litauer och 2,1% övriga (bland annat ester, tyskar och en liten grupp liver)[14].
| 1935 | 1959 | 1970 | 1979 | 1989 | 2000[15] | 2011[14] | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Etniskt ursprung | Antal | Procent | Antal | Procent | Antal | Procent | Antal | Procent | Antal | Procent | Antal | Procent | Antal | Procent |
| Letter | 1 467,0 | 77,0 | 1 297,9 | 62,0 | 1 341,8 | 56,8 | 1 344,1 | 54,0 | 1 387,8 | 52,0 | 1 370, 7 | 57,7 | 1 284,2 | 62,1 |
| Ryssar | 168,3 | 8,8 | 556,4 | 26,6 | 704,6 | 29,8 | 821,5 | 32,8 | 905,5 | 34,0 | 703, 2 | 29,6 | 556,4 | 26,9 |
| Judar | 93,4 | 4,9 | 36,6 | 1,7 | 36,7 | 1,6 | 28,3 | 1,1 | 22,9 | 0,9 | 10, 3 | 0,4 | 6,4 | 0,3 |
| Tyskar | 62,1 | 3,3 | 1,6 | 0,1 | 5,4 | 0,2 | 3,3 | 0,1 | 3,8 | 0,1 | 3,5 | 0,1 | 3,0 | 0,1 |
| Polacker | 48,6 | 2,6 | 59,8 | 2,9 | 63,0 | 2,7 | 62,7 | 2,5 | 60,4 | 2,3 | 59,5 | 2,5 | 44,8 | 2,2 |
| Belarusier | 26,8 | 1,4 | 61,6 | 2,9 | 94,7 | 4,0 | 111,5 | 4,5 | 119,7 | 4,5 | 97,1 | 4,0 | 68,2 | 3,3 |
| Litauer | 22,8 | 1,2 | 32,4 | 1,5 | 40,6 | 1,7 | 37,8 | 1,5 | 34,6 | 1,3 | 33,4 | 1,4 | 24,4 | 1,2 |
| Ester | 6,9 | 0,4 | 4,6 | 0,2 | 4,3 | 0,2 | 3,7 | 0,1 | 3,3 | 0,1 | 2,6 | 0,1 | 2,0 | 0,1 |
| Romer | 3,8 | 0,2 | 4,3 | 0,2 | 5,4 | 0,2 | 6,1 | 0,2 | 7,0 | 0,3 | 8,2 | 0,3 | 6,4 | 0,3 |
| Ukrainare | 1,8 | -- | 29,4 | 1,4 | 53,5 | 2,3 | 66,7 | 2,7 | 92,1 | 3,4 | 63,6 | 2,7 | 45,7 | 2,2 |
| Tatarer | -- | 0,0 | 1,8 | 0,1 | 2,7 | 0,1 | 3,8 | 0,2 | 4,8 | 0,2 | 3,1 | 0,1 | 2,8 | 0,1 |
| TOTALT | 1 901,5 | 100,0 | 2 086,4 | 100,0 | 2 352,7 | 100,0 | 2 489,5 | 100,0 | 2 641,9 | 100,0 | 2 377,4 | 100,0 | 2 067,9 | 100,0 |
Språk
Lettiska är Lettlands officiella språk men flera minoritetsspråk förekommer. Bland de större återfinns bland annat ryska, belarisiska, ukrainska och polska. Cirka 20 % av befolkningen är så kallade "icke-medborgare", huvudsakligen rysktalande som saknar rösträtt[16]
Kultur och samhälle
Idrott
Basket är precis som i grannländerna en av de stora sporterna. Ett av Europas bästa basketlag på damsidan är TTT Riga med en av de mest framgångsrika spelarna genom tiderna Uljana Semjonova. Lettlands herrlandslag i fotboll deltog i EM i fotboll i Portugal 2004 och landets storlag är Riga-laget FK Skonto. I ishockey har man en stark tradition och man har kontinuerligt deltagit i ishockey-VM. De lettiska ishockeyfansen har blivit kända för sitt starka engagemang och publikstöd. På klubblagsnivå är Dinamo Riga, som spelar i proffsligan KHL det klart dominerande laget.
Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2019 | 35 av 180 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2019 | 28 av 180 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2018 | 41 av 180 |
| FN:s utvecklingsprogram | Development Index 2018 | 39 av 189 |
Referenser
Noter
- ^ [a b] (
PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 81. Arkiverad från originalet den 27 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180127120617/http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 26 juli 2017
- ^ ”GZG01. Geographical position of the republic of Latvia” (på engelska). Centrālā statistikas pārvaldes datubāzes. Centrālā statistikas pārvalde. Arkiverad från originalet den 3 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180203064436/http://data.csb.gov.lv/pxweb/en/visp/visp__ikgad__geogr/GZ010.px/?rxid=a79839fe-11ba-4ecd-8cc3-4035692c5fc8. Läst 13 maj 2017.
- ^ [a b] ”3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (på engelska och franska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. sid. 8. https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/dyb2015/Table03.pdf. Läst 26 juli 2017.
- ^ [a b] ”ISG02. RESIDENT POPULATION AT THE BEGINNING OF THE YEAR” (på engelska). Centrālā statistikas pārvaldes datubāzes. Centrālā statistikas pārvalde. Arkiverad från originalet den 17 april 2016. https://web.archive.org/web/20160417012321/http://data.csb.gov.lv/pxweb/en/Sociala/Sociala__ikgad__iedz__iedzskaits/IS0020.px/?rxid=a79839fe-11ba-4ecd-8cc3-4035692c5fc8. Läst 26 juli 2017.
- ^ [a b c d e] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.
- ^ ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322.
- ^ [a b] ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284–287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
- ^ ”European Commission – PRESS RELEASES – Press release – Latvia becomes the 18th Member State to adopt the euro”. europa.eu. http://europa.eu/rapid/press-release_IP-13-1307_en.htm. Läst 18 november 2016.
- ^ [a b] ”ISG01.AREA, POPULATION DENSITY AND RESIDENT POPULATION BY STATISTICAL REGION, CITY AND COUNTY” (på engelska). Centrālā statistikas pārvaldes datubāzes. Centrālā statistikas pārvalde. Arkiverad från originalet den 8 april 2018. https://web.archive.org/web/20180408073501/http://data.csb.gov.lv/pxweb/en/Sociala/Sociala__ikgad__iedz__iedzskaits/IS0010.px/?rxid=a79839fe-11ba-4ecd-8cc3-4035692c5fc8. Läst 13 maj 2017.
- ^ ”Population by sex and urban/rural residence” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. http://data.un.org/Data.aspx?d=POP&f=tableCode:1;countryCode:428;areaCode:0&c=2,3,6,8,10,12,13,14&s=_countryEnglishNameOrderBy:asc,refYear:desc,areaCode:asc&v=1. Läst 25 juli 2017.
- ^ ”Latvia” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 18 juli 2017. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110816115347/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html. Läst 26 juli 2017.
- ^ ”Country profile Latvia” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division, UNdata. http://data.un.org/CountryProfile.aspx?crName=Latvia. Läst 26 juli 2017.
- ^ ”Population, total, data; Latvia” (på engelska). World Bank Data. Världsbanken. http://data.worldbank.org/indicator/SP.POP.TOTL?locations=LV. Läst 26 juli 2017.
- ^ [a b c] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120129110714/http://www.csb.gov.lv/statistikas-temas/2011gada-tautas-skaitisana-galvenie-raditaji-33608.html. Läst 27 januari 2012.
- ^ Database of the Central Statistical Office RESIDENT POPULATION BY ETHNICITY AT THE BEGINNING OF THE YEAR[död länk]
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071030052147/http://www.swedishtrade.se/landrapporter/?objectID=4808. Läst 8 maj 2008.
Källor
- Geographica – Atlas och uppslagsverk över världens folk och länder ISBN 978-3-8331-4129-4
- Plakans, Andrejs (2008) (på engelska). Historical dictionary of Latvia. Historical dictionaries of Europe ; 60 (2. ed.). Lanham, Md.: Scarecrow Press. Libris 10721887. ISBN 978-0-8108-5515-1
Externa länkar
|