Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

Selleri

Från Wikipedia
Selleri
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAraliaordningen
Apiales
FamiljFlockblommiga växter
Apiaceae
SläkteSellerier
Apium
ArtSelleri
A. graveolens
Vetenskapligt namn
§ Apium graveolens
AuktorLinné
Synonymer
Homotypiska synonymer:
Carum graveolens (L.) Koso-Pol.
Celeri graveolens (L.) Britton
Helosciadium graveolens (L.) Rojas Acosta
Selinum graveolens (L.) E.H.L.Krause
Seseli graveolens (L.) Scop.
Sium graveolens (L.) Vest
Heterotypiska synonymer:
Apium australe var. latisectum H.Wolff
Apium celleri Gaertn.
Apium decumbens Eckl. & Zeyh.
Apium dulce Mill.
Apium graveolens var. album Alef.
Apium graveolens var. aromaticum Alef.
Apium graveolens var. bashmense Hosni
Apium graveolens subsp. butronense (D.Gómez & G.Monts.) Aizpuru
Apium graveolens var. butronense D.Gómez & G.Monts.
Apium graveolens var. crispum Nois.
Apium graveolens convar. dulce (Mill.) Alef.
Apium graveolens subsp. dulce (Mill.) Schübl. & G.Martens
Apium graveolens var. dulce (Mill.) Poir.
Apium graveolens var. erfurtense Alef.
Apium graveolens var. humile Alef.
Apium graveolens var. juglandinum Alef.
Apium graveolens var. laeve Alef.
Apium graveolens var. latifolium Nois.
Apium graveolens var. lusitanicum (Mill.) DC.
Apium graveolens f. lusitanicum (Mill.) J.Helm
Apium graveolens var. maritimum Dumort.
Apium graveolens var. praecox Alef.
Apium graveolens f. rapaceum (Mill.) Gaudin
Apium graveolens subsp. rapaceum (Mill.) P.D.Sell
Apium graveolens var. rapaceum (Mill.) DC.
Apium graveolens convar. rapaceum (Mill.) Alef.
Apium graveolens subsp. rapaceum (Mill.) Schübl. & G.Martens
Apium graveolens var. rapaceum (Mill.) Poir.
Apium graveolens var. rubrum Alef.
Apium graveolens var. sativum Gaudin
Apium graveolens var. secalinum Alef.
Apium graveolens var. silvestre Alef.
Apium graveolens var. tuberosum Nois.
Apium graveolens var. variegatum Nois.
Apium graveolens var. venosum Alef.
Apium graveolens var. violaceum Alef.
Apium graveolens var. vulgare Nois.
Apium integrilobum Hayata
Apium lobatum Gilib.
Apium lusitanicum Mill.
Apium maritimum Salisb.
Apium palustre Thore
Apium rapaceum Mill.
Apium vulgare Bubani
Helosciadium ruta DC.
Helosciadium rutaceum St.-Lag.
Sison ruta Burm.f.
Sison trifidum Burm. ex DC.
Sium apium Roth
Smyrnium laterale Thunb.

Selleri (Apium graveolens)[1] är en tvåårig, starkt doftande ört, som växer vilt i Europa, västra Asien och Nordafrika.[2] Selleri har en lång historia som krydd- och medicinalväxt och den äts även som grönsak och rotfrukt.[1] Det är främst roten, stjälken och fröna som används men även blad kan användas.[1] De kulturformer som förekommer i odling härstammar från den vilda örten men skiljer sig till utseende och egenskaper från den vilda formen, då de förädlats som grönsak. Vild selleri blir upp till åtta decimeter hög och blommar i juli-augusti med små vita blommor i flockar.[3] Första året bildas bara en bladrosett, blommorna kommer först under det andra året av plantans liv. Fröna är små, bruna och ovala. Bladen är glansiga. Stjälkarna är gröna, upprätta och fårade. Örten kännetecknas också av sin aromatisk doft och smak som kommer sig av den innehåller ämnen som apiol och sedanolid.[4]

De odlade formerna av selleri som härstammar från den vilda sellerin förekommer i tre varianter:[1]

  • Bladselleri (var. secalinum, Secalinum-Gruppen) som odlas för mildare blad som kan användas används som grönsak eller krydda, till exempel i sallad.[1]
  • Blekselleri, också kallad stjälkselleri eller bladselleri (var. dulce, Dulce-gruppen) som odlas för stjälken och bladens skull (främst för stjälken som används som grönsak).[1]
  • Rotselleri (var. rapaceum, Rapaceum-Gruppen) som odlas som rotfrukt där den förtjockade stambasen, roten, används som grönsak eller krydda.[1]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Artnamnet graveolens betyder "starkt luktande" och kommer av latinets gravis, som betyder "tung", och olere, som betyder "lukta". Det svenska namnet "selleri" kommer ursprungligen från grekiskans "selinon" med samma betydelse.[5] Ordet är känt i svenska språket sedan 1664.[6]

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Den vilda formen av selleri har sitt ursprung i Europa, västra Asien och Nordafrika.[2] Selleri räknas som en introducerad växt i Norden (utom i Danmark där vildväxande selleri förekommer), Nordamerika, Sydamerika, östra Asien, Nya Zeeland och Afrika (söder om Nordafrika och i Egypten).[2]

Den vilda typen av selleri fanns i Sverige fram till 1980-talet i liten omfattning på strandängar i Skåne, men tycks nu vara försvunnen,[5] och är rödlistad som akut hotad.[7]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Selleri har odlats i medelhavsområdet i mer än 3 000 år där den började användas som krydda och medicinalväxt redan i det gamla Egypten.[8] Romarna tog med sig örten norrut och den är känd i Sverige sedan medeltiden.[3] Det var i första hand fröna och bladen som användes och utvecklingen till att använda selleri som grönsak gick långsamt. Enligt uppgifter ska blekselleri ha utvecklats i Italien på 1400-talet. Rotselleri utvecklades under samma tid, men kom till Norden senare.[8][källa behövs]

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Selleristjälkar och sellerins rot används råa i sallader, exempelvis waldorfsallad. Stjälkarna och roten används också som kokt grönsak i grytor, såser och soppor. Ett exempel är köttfärssåsen från Bologna, ragù alla bolognese.[3][9]

Sellerifrön, liksom torkad och mald rotselleri, används som krydda och ingår i sellerisalt och andra kryddblandningar.[3] Sellerisalt är en av ingredienserna i drinken Bloody Mary som ofta dessutom dekoreras med en bit blekselleri.

Kinesisk selleri är en typ av bladselleri från östra Asien som är mörkare och starkare i smaken än blekselleri.[3]

  • Selleri
  • Blekselleri
    Blekselleri
  • Rotselleri
    Rotselleri
  • Sellerifrö
    Sellerifrö
  • En selleristjälk i genomskärning.
    En selleristjälk i genomskärning.

Selleri är väldigt näringsrikt. Grönsaken innehåller bland annat fibrer, C-vitamin, A-vitamin, E-vitamin, folat, B-vitaminer (B1, B2, B3 och B6), fosfor, kalcium, magnesium, kalium, selen och zink.

Allergi

[redigera | redigera wikitext]

Selleri kan ge upphov till allergiska reaktioner av allvarlig karaktär.

Därför måste det enligt den svenska informationsförordningen tydligt framgå av märkningen om ett förpackat livsmedel innehåller selleri och sedan den 13 december 2014 måste också restauranger kunna svara på om maten innehåller selleri eller inte.[9]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g] Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Apium graveolens från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 11 december 2022
  2. ^ [a b c] ”Apium graveolens”. Plants of the World Online. Royal Botanic Gardens, Kew. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:838067-1. Läst 11 december 2022. 
  3. ^ [a b c d e] Vetlesen, Kari (2012). Kryddlexikon: världens alla kryddor från A till Ö. Sundbyberg: Optimal. Libris 12479560. ISBN 978-91-7241-242-2 
  4. ^ Volatile aroma constituents of celery. Alexander J. MacLeod, Glesni MacLeod, G. Subramanian. Phytochemistry.
  5. ^ [a b] ”Selleri”. Den virtuella floran. Naturhistoriska Riksmuseet. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/apium/apiugra.html. Läst 11 april 2015. 
  6. ^ ”selleri | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/. Läst 18 april 2020. 
  7. ^ Rödlistade arter i Sverige 2020 Arkiverad 8 februari 2021 hämtat från the Wayback Machine..
  8. ^ [a b] ”Selleri”. Smaka Sverige. Jordbruksverket. http://smakasverige.jordbruksverket.se/ravaror/ravarorarkiv/selleri.511.html. Läst 11 april 2024. 
  9. ^ [a b] ”Selleri”. Livsmedelsverket. http://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--kontroll/produktion-av-livsmedel/allergener/selleri/. Läst 11 april 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Selleri&oldid=55885453”