Craft Research

Under tidig medeltid fanns i Södra Råda en liten stavkyrka1 med långhus och kor mel- lan jordgrävda stolpar. I början av 1300-ta-
let fälldes träden till det som skulle bli stommen till en ny timmerkyrka. Södra Råda kan från början ha varit ett kapell som hörde till Amne- härads socken och möjligtvis var det i samband med en sockendelning som den nya timmerkyr- kan byggdes.2 I denna artikel vill vi diskutera de praktiska aspekterna vid att bygga en kyrka i trä: Hur gick det till att bygga en timmerkyrka vid denna tid? Hur mycket material gick åt och hur lång tid tog de olika procedurerna? Hur många träd, hur många spån och hur mycket järn be- hövdes till spiken? Vad ansvarade yrkespersoner för och vad ombesörjdes av bönder själva, om vi förutsätter att en sockenmenighet stod bakom bygget?
Södra Råda gamla kyrka brann till grunden år 2001 i ett pyromandåd. Kyrkans ägare, Riks- antikvarieämbetet, beslutade att rekonstruera kyrkan ”som ett pedagogiskt exempel för att ge nytt hantverkskunnande och kunskap om vår medeltida historia.”3 Rekonstruktionsarbetet startade 2007, efter arkeologiska undersökning- ar och förstudier, och pågår alltjämt. Den här artikeln bygger på resultaten av de hantverksve- tenskapliga och byggnadshistoriska studier som rekonstruktionen av kyrkan har inbegripit.4 Syf- tet med artikeln är att diskutera hur det kan ha gått till att bygga en timmerkyrka på 1300-talet. Främst handlar det om analyser av byggnads- material, hantverksprocedurer och verktyg som ett kyrkobygge av det här slaget kräver. Artikeln grundar sig också på våra undersökningar av be-
varade medeltida kyrkor, arkeologiskt material, medeltida handskrifter och illustrationer.
Artikeln inleds med en presentation av tidiga- re forskning om medeltida timmerkyrkor och re- dovisar därefter kritiska perspektiv på den speci- ella metodiken att handgripligt rekonstruera ett forskningsobjekt. Därpå följer undersökningen av Södra Råda som börjar med en tolkning av vem som lät uppföra kyrkan. I påföljande avsnitt analyseras kyrkokonceptet och vi för en diskus- sion om hur byggnadsprojektet kommunicera- des och visualiserades. Den sista delen utgör ar- tikelns huvuddel och behandlar timmerskogen, byggnadsmaterialet och byggprocessen steg för steg med proceduranalyser, huggarlistor, materi- allistor och dagsverken i en ordning som följer det praktiska arbetet. Avslutningsvis diskuteras resultaten och allmänna slutsatser om företaget att bygga en timmerkyrka.

The three year project (2011-2014) by Crafts Council of Karnataka was funded by DST, GoI as part of their India Digital Heritage (IDH) initiative. The DST approved objective was to create a digital archive on living crafts of the Hampi region, digitally document these processes and create an online end-user experience suited to public dissemination of gathered information.
The aim of this report is to disseminate both the project process and result of a systematic field based study of traditional regional crafts for the benefit of other researchers, field investigators and anyone with an interest in Indian craft traditions. Hence it sets out a project overview including processes and field methods adopted including reasons for the same. It also contains a summary of information on the crafts we located in the field (broadly Hampi World Heritage Site boundary) and a note on the results and significance of the study. Appendices include certain maps, images, spreadsheets and 3d models of data and sample survey formats.

A significant part of our cultural heritage consists of wood. Research on historical wooden

structures and artefacts thereby provides knowledge of people's daily lives and the society in which

they lived. Dendrochronology is a well-established dating method of wood that can also provide

valuable knowledge about climate dynamics, environmental changes, silviculture, and cultural

transformations. However, dendrochronology comes with some limitations that end users in cultural

heritage sciences must be aware of, otherwise their surveys may not be ultimately performed. We

have drawn attention to studies in which dendrochronological results have been misinterpreted,

over-interpreted, or not fully utilized. On the other hand, a rigorous dendrochronological survey

may not respond to the request of information in practice. To bridge this rigour-relevance gap,

this article has considered and reviewed both the dendrochronology's science-perspective and

the practitioner's and end user's call for context appropriate studies. The material for this study

consists of (i) interviews with researchers in dendrochronology and end users represented by cultural

heritage researchers with focus on building conservation and building history in Sweden, and (ii) a

review of dendrochronological reports and the literature where results from the reports have been

interpreted. From these sources we can conclude that a continuous two-way communication between

the dendrochronologists and end users often would have resulted in improved cultural heritage

studies. The communication can take place in several steps. Firstly, the design of a sampling plan,

which according to the current standard for sampling of cultural materials often is required, is an

excellent common starting point for communication. Secondly, the survey reports could be developed

with a more extensive general outline of the method and guidance in how to interpret the results.

Thirdly, the potential contribution from dendrochronology is often underused, foreseeing historical

information on local climate, silviculture, and choice of quality of the wooden resource, as the focus

most often is the chronological dating. Finally, the interpretation of the results should consider all the

available sources where dendrochronology is one stake for a conciliant conclusion.

Hvornår er den bygget, af hvad og af hvem-klassiske spørgsmål til de middelalderlige kirkebygninger, som yderst sjaeldent kan besvares saerlig praecist. En undersøgelse af Nr. Kirkeby Kirke i 2019-20 har dog bragt os noget naermere, og den har givet lyst til at lave lignende undersøgelser i andre kirker på Lolland-Falster. De to øer rummer nogle af landets fineste landsbykirker fra middelalderen, og dem vil vi vide mere om. I Nr. Kirkeby på Nordfalster stod det i foråret 2018 klart for menighedsrådet, at noget var helt galt med kirkens tag  Repraesentanter for Lolland-Falsters Stift, Nationalmuseet og kongelig bygningsinspektør, provsten og menighedsrådet samt dettes arkitekt mødtes i kirken den 30. april 2018. Det gav stødet til en større reno-vering samt en spaendende, tvaerfaglig undersøgelse. Kirken så langtfra godt ud. Den var for laengst blevet lukket, inde i den blev loftets tvaerbjaelker støttet af to raekker stivere, og udvendig var tegltaget taget af og erstattet af tagpap og påsømmede laegter. Skaderne på tømmeret i tagkonstruktionen skyldtes i høj grad ind-traengende vand, der havde sat gang i angreb af råd, skimmel og svamp. Hvad skulle man gøre, og ville man kunne få udbetalt nogen erstatning fra svampeforsikringen, blev der spurgt. Det sidste var der dog netop kommet et bekraeftende svar på, oplyste formanden for menighedsrådet.

This paper discusses craft and design practices through their impact on the environment. We consider how to act concerning the consequences of the craft and design industry. Also, we reflect on the agency of our field of practice in changing how we perceive the environment. We present three case studies of the European glass industry sites in Sweden, Italy and Finland, where we study contamination of the soil with participatory, speculative and craft methods. Through these cases, we reflect on our role in soil communities and ask how we may act in them with responsibility, hope and care. We conclude by proposing to act locally, to share our practices and make them visible, expanding our situated, personal skills and knowledge towards the political.