Makt

I Varumärkenas fält ställs frågor som: Hur vinner man erkännande i Stockholms reklamvärld? Hur säljer reklamproducenter detta erkännande till sina uppdragsgivare? Vad för slags erkännande är statliga reklamköpare ute efter att vinna genom sitt samarbete med prisbelönta och erkända reklamproducenter? I kontrast till en spridd föreställning att reklamen ”speglar samhället” är grundantagandet i denna studie att reklamen i första hand speglar den värld som skapar den, dvs. reklamvärlden. Det är människorna i detta mikrokosmos vars föreställningar och idéer om samhället som reklamen primärt reflekterar – men först efter att prismatiskt ha brutits genom ett fält. Frågan är därför hur detta fält är socialt och mentalt strukturerat. Utkikspunkten är en globalt verksam amerikansk reklambyrås Stockholmskontor, där dagliga deltagarobservationer utförts under ett års fältarbete.

The Field of Brands asks questions such as: How is recognition awarded in Stockholm's advertising world? How do advertising producers sell this recognition to their clients? What kind of recognition are state-owned buyers of advertising seeking through their collaboration with award-winning elite advertising agencies? Opposed to the popular notion that advertising "mirrors society", a basic assumption in this study is that advertising primarily reflects the social world that creates it, i.e. the advertising world. The argument being that it is the members of this microcosm whose ideas about society advertising primarily reflects – although only after having been refracted through a field. The question is therefore how this field is socially and mentally structured. The vantage point is a globally active U.S. advertising firm’s Stockholm office, where daily participant observations have been conducted during one year of fieldwork.

I början av 1904 påbörjades en organiserad import av arbetskraft från central-öst Europa till det skånska lantbruket, detta samtidigt som lantarbetare började organisera sig för att få bättre lön, arbetsvillkor och arbetstider. Det finns olika förklaringar till importen men en sak är säker, importen av arbetskraft från östra Europa skakade om den svenska arbetarrörelsen och det blev tydligt i tidningen Arbetets rapportering. En del av dessa lantarbetare från östra Europa blev kallade galizier, några var från provinsen Galizien andra var det inte. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den socialdemokratiska tidningen Arbetet använde ordet galizier med fokus på särskiljning och rasifiering. Detta genom att göra en diskursanalys av artiklar som publicerats mellan 1904-1907. I uppsatsen utgår jag från teorier om särskiljning, rasifiering, makt och vetande. Begreppet särskiljning används för att fånga den process i vilken egenskaper tillskrivs en befolkningsgrupp samt processen i vilken själva föreställningen om hur gruppens existens blir till. Tidigare forskning har fokuserat på varför importen inleddes och om de som kallas galizier var strejkbrytare, men även nationalism. Vad denna uppsats visar är att Arbetets artiklar skapar en föreställning om de lantarbetare som kallas galizier som djur, smittbärare och strejkbrytare, men även en förställning om deras existens och var de befinner sig. Med sina artiklar är Arbetet en del av den process i vilken föreställningen om galizier börjar.
Keyword: galizier, Galizien, Arbetet, arbetarrörelsen, särskiljning, makt, rasifiering, lantarbetarförbundet, diskursteori, diskurs, Foucault, föreställning, strejkbrytare.

This article is based on fieldwork in a house. It discusses how different forms of capital are being transformed in direct or indirect connection to activities of The Royal Swedish Academy of Fine Arts, some of its members, and some of their social relations. Capital ...

What are the power relations between the fashion company Na-kd, influencers, and the general public? This study problematizes and concretizes the events surrounding the fashion company Na-kd that took place at the end of 2020 and is further discussed as an example of so-called cancel culture. The study explores the cancel culture phenomenon through the theoretical framework of Michel Foucault; including power, punishment, and discipline. By way of a Foucauldian discourse analysis, we have identified three main discourses: the boycott discourse, the violation discourse, and the discourse regarding subject positions. The analysis also identified the following subject positions as active partakers in the discourse: followers, company, influencer, woman, and boycotter which are discussed and analyzed in terms of how they relate to one another. The study’s key findings include the problematic use of boycott culture as a concept and whether it can be applied to companies or not, the shift...

Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för hur äldre människors relation till digitaliseringen avbildas inom forskning och media. Detta har gjorts genom att utföra en kvalitativ diskursanalytisk litteraturstudie över 13 st publicerade och referentgranskade forskningsartiklar samt 13 st publicerade artiklar i svenska dagstidningar. Resultaten från de olika diskurserna har sedan jämförts med varandra under ett avsnitt som täcker dess likheter och skillnader. Sammanfattningsvis så avbildas gruppen ”äldre” olika inom forskningsdiskursen och den mediala diskursen, där det finns märkbara skillnader över hur äldre avbildas som grupp i sig, samt vilka vägar som är bäst att gå när det kommer till äldres potentiella bemötande av digitaliseringsprocessen.The purpose of this essay is to create a deeper understanding of how seniors' relationship with digitization are portrayed in research and media. We have done this by performing a qualitative discourse analytic literat...

Studien undersöker hur maktrelationerna visar sig i lärares användning av formativ bedömning. En fenomenografisk metod användes för att ta fram en variation av föreställningar kring formativ bedömning. Studien grundar sig i Foucaults syn på makt, vilken innebär att all makt uppstår i relationer samt att inga relationer existerar utan en maktdimension. Detta knyter an till studiens konstruktivistiska ansats som går igen i det sociokulturella perspektivet på lärande vilket kopplas till formativ bedömning samt till fenomenografi som vald metod. Resultatet visar att lärare ger uttryck för flera olika maktrelationer till eleverna. Den övergripande variationen beror av vilken nyckelstrategi som valts för undervisningen, men troligen också av lärarens personliga pedagogiska grundsyn, vilket ämne läraren undervisar i och vilken ålder och nivå eleverna har. En glidande skala kan skönjas genom de fem nyckelstrategierna för formativ bedömning (1: Att tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och betygsnivåer; 2: Att skapa synliga tecken på lärande; 3: Att ge återkoppling som utvecklar lärandet; 4: Att aktivera eleverna som resurser för varandra; 5: Att förmå eleverna att ta lärandet i egna händer), där lägre siffra anger en högre grad av lärarens ansvarighet och maktkoncentration till sig själv och en högre siffra anger en högre grad av elevernas ansvarighet och mer av delad makt mellan lärare och elever. Studiens resultat avtäcker en del av den formativa bedömningspraktiken som tidigare varit dold och kan därmed ses som ett tillskott till den ökade teoretisering av formativ bedömning som forskarsamhället eftersöker, och kan även fungera som en text för att medvetandegöra lärares praktik.