Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                

About: Silures

An Entity of Type: insect, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The Silures (UK: /saɪˈlʊəriːz/ sy-LUURR-eez, US: /ˈsɪljəriːz/ SIL-yər-eez) were a powerful and warlike tribe or tribal confederation of ancient Britain, occupying what is now south east Wales and perhaps some adjoining areas. They were bordered to the north by the Ordovices; to the east by the Dobunni; and to the west by the Demetae.

Property Value
dbo:abstract
  • سيليورس هي إحدى قبائل بريطانيا القوية والقديمة وتحتل جنوب شرق ويلز. (ar)
  • Els silurs (en llatí Silures, en grec antic Σίλυρες) eren un poderós poble guerrer que vivien a la part occidental de Britània, al sud-est de Gal·les i que tenia al sud l'estuari de Sabrina. Les ciutats de Venta i Isca pertanyien a aquest poble segons Tàcit. Deien ser descendents dels ibers d'Hispània que havien emigrat a Hibèrnia i que havien arribat a Britània des aquesta illa, però sembla que no hi ha cap fonament per aquesta afirmació. Van acceptar sempre malament el domini romà contra el que es van aixecar diverses vegades, i després van establir la seva independència enfront dels saxons. En parla d'aquest poble, a més de Tàcit i Plini el Vell, Beda el Venerable a la Historia ecclesiastica gentis Anglorum. (ca)
  • Silurové byli mocný a válečnický kmen ve starověké Británii, který sídlil přibližně na území hrabství Monmoutshire, Breconshire a Glamorganshire v jižním Walesu. Na severu sousedili s Ordoviky, na východě s Dobunii a na západě s Demetay. Silurové byli jedním z mála kmenů, které se postavily proti vpádu Římanů v období okolo roku 48. Jejich vůdcem byl Caratacus, vojenský velitel a kníže z rodu Catuvellauniů, který utekl ze svého panství poté, co byl jeho kmen poražen. První útok podnikli Římané roku 48, kdy napadli Deceangly na severovýchodě. Poté několik let bojovali se Silury a Ordoviky. Ordovikové byli i s Caratacem roku 51 poraženi, ale Silurové vzdorovali dále a uplatňovali partyzánský způsob boje. Byli dokonce schopni obléhat římské pevnosti a zajmout rukojmí. Porazili i římskou druhou legii. Není zcela zřejmé, zda byli nakonec Římany poraženi nebo se s nimi dohodli, ale římské prameny uvádí, že byli nakonec podmaněni Sextem Iuliem Frontinem po sérii vojenských tažení roku 78. Pro zajištění ovládaného území Římané postavili v centru oblasti obývané Silury opevnění v místě nazývaném Isca. Město Venta Silurum (asi 8 km od Chepstowu) bylo postaveno již roku 75. Stalo se centrem římské správy silurského území. Jeho masivní hradby se dochovaly až do současnosti a nedávné vykopávky odhalily pozůstatky fóra, chrámu, amfiteátru, obchodů a mnoha pohodlných domů. Město zůstalo náboženským centrem i po odchodu Římanů z Británie. Na konci prvního a ve druhém století získali Silurové zpět část své nezávislosti a zodpovědnosti za místní samosprávu. Oblast obývaná Silury se stala součástí království Gwent, Brycheiniog, Gwynllwg a Glamorgan. (cs)
  • La Siluroj (latine Silures) estis potenca kaj militema tribo de antikva Britio, okupanta proksimume la provincojn de Monmouthshire, kaj de la nuntempa Sud-Kimrio; kaj eble Gloucestershire kaj Herefordshire de la nuntempa Anglio. Ili estis limigitaj norde fare de la "Ordovices"; oriente fare de la "Dobunni"; kaj okcidente fare de la "Demetae". (eo)
  • Die Silurer waren ein mächtiger und kriegerischer Stamm im eisenzeitlichen und römischen Britannien; sie lebten ungefähr in den walisischen Bezirken Monmouth, Brecon und Glamorgan. Sie leisteten vom Ende der 40er bis zum Anfang der 50er Jahre n. Chr. mit Hilfe von Caratacus (Caradoc), einem Adligen aus dem Stamm der Catuvellaunen, der aus dem Osten zu ihnen geflohen war, nachdem sein eigener Stamm geschlagen wurde, heftigen Widerstand gegen die römische Eroberung. Um die römische Administration bei der Ausschaltung lokaler Opposition zu unterstützen, wurde ein Legionärslager (Isca Silurum, wohl beim heutigen Caerleon) inmitten des Stammesgebiets gebaut; bis zum Jahr 78 gelang es dem römischen Statthalter Sextus Iulius Frontinus, den Stamm endgültig zu unterwerfen. Ihre Stadt Venta Silurum (Caerwent, 10 Kilometer westlich von Chepstow) wurde romanisiert, ähnlich wie Calleva Atrebatum (Silchester), blieb jedoch kleiner. Die massiven römischen Mauern des Ortes bestehen noch, bei Ausgrabungen wurde ein Forum freigelegt, Läden, viele komfortable Häuser mit Mosaiken etc. Eine Inschrift zeigt, dass Venta Silurum während der Kaiserzeit die Hauptstadt der Silurer war, deren ordo oder Bezirksrat die Verwaltung des Distrikts besorgte. Gelegentlich wird in der keltischen Geschichte durch Begriffe wie „silurisch“ auf diese Zeit verwiesen. Der Dichter Henry Vaughan nannte sich selbst „Silurist“, um seine südwalisischen Wurzeln zu betonen. Die geologische Periode Silur wird erstmals von Roderick Murchison aufgrund von Felsen im früheren Stammesgebiet der Silurer beschrieben, die dieser Zeit dann auch den Namen gaben. (de)
  • Los siluros fueron una poderosa y belicosa tribu que habitó en la isla de Britania, y que ocuparon aproximadamente los territorios de Monmouthshire, y Glamorganshire. (es)
  • Siluroak (latinez Silures) Antzinaroan Britanian bizi izan zen britoi herri edo tribu boteretsu eta gerrazale bat izan zen. Gaur egungo Galesko hegoaldean eta ziurrenik Ingalaterrako Gloucestershire eta Herefordshire konderrietako lurraldean kokatu zen. Iparraldean Ordovikoak zituzten mugakide, ekialdean eta mendebaldean . Tazitok jeneralari buruzko aipamenetan, siluroei buruzko aipemank ere egin zituen, hauetan siluroak gorpuzkera sendo eta ile kiribildua zutela aipatu zuen. Erromatarrei aurre egin zieten, erresistentzia handia ipiniz, nahiz eta amaieran garaituak izan zeiren. (eu)
  • The Silures (UK: /saɪˈlʊəriːz/ sy-LUURR-eez, US: /ˈsɪljəriːz/ SIL-yər-eez) were a powerful and warlike tribe or tribal confederation of ancient Britain, occupying what is now south east Wales and perhaps some adjoining areas. They were bordered to the north by the Ordovices; to the east by the Dobunni; and to the west by the Demetae. (en)
  • Les Silures étaient un peuple de l'île de Bretagne, dans le sud de l'actuel Pays de Galles, occupant les régions de Gwent, Brecon, et Morgannwg. Ils avaient pour voisins les Ordovices et les Demetae. Leur habitat se composait de petites forteresses. (fr)
  • Silures adalah suku kuat yang senang berperang pada masa Britania kuno, menduduki wilayah Monmouthshire, dan di Wales selatan. Silures berbatasan dengan suku Ordovices di utara, di timur dan di barat. Silures melancarkan perlawanan terhadap penaklukan Romawi pada tahun 48, dengan bantuan dari Caratacus, pemimpin Catuvellauni. Masih belum jelas apakah akhirnya Silures dikalahkan secara militer atau hanya setuju dengan perjanjian. Sumber Romawi menyatakan mereka ditundukan oleh Sextus Julius Frontinus dalam kampanye militer yang berakhir sekitar tahun 78 AD. (in)
  • 실루레스(라틴어: Silures)는 고대 브리튼섬의 강력하고 호전적인 부족 또는 부족연맹체였다. 오늘날의 동남 웨일스 지역에 거주했으며 북쪽으로 오르도비스와, 동쪽으로 와, 서쪽으로 와 국경을 접했다. 고생물학에서 말하는 실루리아기의 어원이 되었다. (ko)
  • De Siluren waren een Keltische stam in Groot-Brittannië. Hun territorium besloeg het huidige Zuidoost-Wales en omringende gebieden. Het geologisch tijdperk Siluur is vernoemd naar de stam. De oorsprong van de naam "Siluren" is niet bekend. In zijn biografie van Agricola beschreef de Romeinse schrijver Tacitus de Siluren als een volk met donkere huid en krulhaar. Wegens hun uiterlijk dacht Tacitus dat ze afkomstig waren van het Iberische schiereiland. De meest zichtbare overblijfselen van de Siluren zijn walburchten zoals die bij Caerwent en in Wales. De walburcht bij Caerwent, die in de 3e eeuw v.Chr. gevestigd werd, wordt door sommige archeologen gezien als een pre-Romeinse Keltische hoofdplaats. De meeste wetenschappers zijn echter van mening dat de Siluren niet een gecentraliseerde samenleving met een hoofdplaats vormden, maar eerder een los verband van verschillende groepen waren. Cardiff, de hoofdstad van Wales, werd gevestigd toen de Romeinen rond 50 n.Chr. een fort bouwden op de plek van een eeuw oudere nederzetting van de Siluren. (nl)
  • I Siluri erano una potente e bellicosa tribù della Britannia, che occupava approssimativamente nel Galles le attuali contee di Monmouthshire, Brecon e Glamorgan. Si opposero ferocemente alla conquista romana attorno al 48 d.C. con l'aiuto del leader militare Carataco, principe dei Catuvellauni, scappato dall'est in questi territori. Il primo attacco contro le tribù gallesi fu sferrato dal legato Publio Ostorio Scapula attorno al 48. Ostorio anzitutto aggredì i Deceangli nel nord-est, che pare si siano arresi dopo una flebile resistenza. Spese poi molti anni combattendo contro i Siluri e gli Ordovici, guidati da Carataco, che fu sconfitto da Scapula nel 51. I Siluri, però, non si arresero, dandosi alla guerriglia, che divenne sempre più accesa. Addirittura fecero molti prigionieri romani, che distribuirono tra le tribù loro vicine. Dopo la morte di Scapula, i Siluri ottennero una vittoria contro la seconda legione "Adiutrix". Alla fine vennero sottomessi da Sesto Giulio Frontino con una serie di campagne che terminarono nel 78. Per piegare la resistenza locale e dare forza alla loro amministrazione, i Romani costruirono il fortilizio di Isca Silurum, (Caerleon), proprio nel mezzo del territorio dei Siluri. La città di Venta Silurum (Caerwent, 6 miglia a ovest di Chepstow), fu romanizzata. Molti i resti del periodo romano venuti alla luce dagli scavi archeologici: un foro, un tempio, bagni, un anfiteatro, negozi e molte case con mosaici. Il periodo geologico detto siluriano fu descritto per la prima volta da Roderick Murchison a partire dalle rocce delle terre dei Siluri. E da questi ultimi prese il nome. (it)
  • Силуры (лат. Silures) — кельтское племя, занимавшее в эпоху железного века земли в современном южном Уэльсе (территории традиционных графств Монмутшир, Гламорган и Брекнокшир, вероятно, также восточную часть Кардиганшира и Кармартеншира). Название племени «силуры», по основной версии, имеет латинское происхождение и означает «люди скал», от лат. silex («валун», «камень», «кремень»), указывая на гористый характер местности их обитания. Кельтское самоназвание неизвестно. Страна силуров даёт очень незначительный археологический материал: практически отсутствуют керамические изделия, нет каменных сооружений, предшествующих распространению римской цивилизации. В первую очередь этому способствовал характер местности: лесистое нагорье с узкими долинами, неподходящими для земледелия. Поэтому в римских источниках силуры представлены как народ воинственных охотников и скотоводов, не имеющий городов. Тем не менее, поселение Лланмелин севернее Каэрвента считается доримским племенным центром силуров. Благодаря римскому историку Тациту, сохранилось описание внешнего вида силуров:«… смуглые лица силуров, вьющиеся волосы и расположение Испании напротив их берегов свидетельствуют о пришествии иберийцев в старые дни и занятии ими этих мест…» . (ru)
  • Silurerna var ett keltiskt folk tillhörande folkstammen britanner. De bodde i det forntida Britannien, i ett område som idag ungefär motsvarar grevskapen Monmouthshire, Breconshire och Glamorganshire i södra Wales, samt möjligen Gloucestershire och Herefordshire i dagens England. Angränsande stammar var i norr ordovikerna, i öster och i väster . Silurerna gjorde hårt motstånd mot romarna och underkuvades först på 70-talet e.Kr. Den geologiska perioden silur beskrevs första gången av Roderick Murchison efter undersökningar av berg som ligger i silurernas ursprungliga område, och han namngav den efter folket. (sv)
  • Siluros (em latim: Silures) era uma poderosa tribo (ou confederação de tribos) guerreira da e que habitava a região que é hoje (a porção sudeste do País de Gales) e, talvez, algumas áreas vizinhas. Ao norte habitavam os ordovicos, a leste, os e a oeste, os . (pt)
  • Силури (лат. Silures) — бриттське плем'я, що населяло області Ґраморган, Ґвент та південнуий Повис. Були західними сусідами племені , на півночі — , а на сході — добуннів. Можливо назва цього племені походить від латинського слова silicis — «гальковий, крем'яний»; «валун, камінь». Тобто римляни перекладали сілурів як «людей з гірського регіону». (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageID
  • 169474 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 8308 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1119201095 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • سيليورس هي إحدى قبائل بريطانيا القوية والقديمة وتحتل جنوب شرق ويلز. (ar)
  • Els silurs (en llatí Silures, en grec antic Σίλυρες) eren un poderós poble guerrer que vivien a la part occidental de Britània, al sud-est de Gal·les i que tenia al sud l'estuari de Sabrina. Les ciutats de Venta i Isca pertanyien a aquest poble segons Tàcit. Deien ser descendents dels ibers d'Hispània que havien emigrat a Hibèrnia i que havien arribat a Britània des aquesta illa, però sembla que no hi ha cap fonament per aquesta afirmació. Van acceptar sempre malament el domini romà contra el que es van aixecar diverses vegades, i després van establir la seva independència enfront dels saxons. En parla d'aquest poble, a més de Tàcit i Plini el Vell, Beda el Venerable a la Historia ecclesiastica gentis Anglorum. (ca)
  • La Siluroj (latine Silures) estis potenca kaj militema tribo de antikva Britio, okupanta proksimume la provincojn de Monmouthshire, kaj de la nuntempa Sud-Kimrio; kaj eble Gloucestershire kaj Herefordshire de la nuntempa Anglio. Ili estis limigitaj norde fare de la "Ordovices"; oriente fare de la "Dobunni"; kaj okcidente fare de la "Demetae". (eo)
  • Los siluros fueron una poderosa y belicosa tribu que habitó en la isla de Britania, y que ocuparon aproximadamente los territorios de Monmouthshire, y Glamorganshire. (es)
  • Siluroak (latinez Silures) Antzinaroan Britanian bizi izan zen britoi herri edo tribu boteretsu eta gerrazale bat izan zen. Gaur egungo Galesko hegoaldean eta ziurrenik Ingalaterrako Gloucestershire eta Herefordshire konderrietako lurraldean kokatu zen. Iparraldean Ordovikoak zituzten mugakide, ekialdean eta mendebaldean . Tazitok jeneralari buruzko aipamenetan, siluroei buruzko aipemank ere egin zituen, hauetan siluroak gorpuzkera sendo eta ile kiribildua zutela aipatu zuen. Erromatarrei aurre egin zieten, erresistentzia handia ipiniz, nahiz eta amaieran garaituak izan zeiren. (eu)
  • The Silures (UK: /saɪˈlʊəriːz/ sy-LUURR-eez, US: /ˈsɪljəriːz/ SIL-yər-eez) were a powerful and warlike tribe or tribal confederation of ancient Britain, occupying what is now south east Wales and perhaps some adjoining areas. They were bordered to the north by the Ordovices; to the east by the Dobunni; and to the west by the Demetae. (en)
  • Les Silures étaient un peuple de l'île de Bretagne, dans le sud de l'actuel Pays de Galles, occupant les régions de Gwent, Brecon, et Morgannwg. Ils avaient pour voisins les Ordovices et les Demetae. Leur habitat se composait de petites forteresses. (fr)
  • Silures adalah suku kuat yang senang berperang pada masa Britania kuno, menduduki wilayah Monmouthshire, dan di Wales selatan. Silures berbatasan dengan suku Ordovices di utara, di timur dan di barat. Silures melancarkan perlawanan terhadap penaklukan Romawi pada tahun 48, dengan bantuan dari Caratacus, pemimpin Catuvellauni. Masih belum jelas apakah akhirnya Silures dikalahkan secara militer atau hanya setuju dengan perjanjian. Sumber Romawi menyatakan mereka ditundukan oleh Sextus Julius Frontinus dalam kampanye militer yang berakhir sekitar tahun 78 AD. (in)
  • 실루레스(라틴어: Silures)는 고대 브리튼섬의 강력하고 호전적인 부족 또는 부족연맹체였다. 오늘날의 동남 웨일스 지역에 거주했으며 북쪽으로 오르도비스와, 동쪽으로 와, 서쪽으로 와 국경을 접했다. 고생물학에서 말하는 실루리아기의 어원이 되었다. (ko)
  • Siluros (em latim: Silures) era uma poderosa tribo (ou confederação de tribos) guerreira da e que habitava a região que é hoje (a porção sudeste do País de Gales) e, talvez, algumas áreas vizinhas. Ao norte habitavam os ordovicos, a leste, os e a oeste, os . (pt)
  • Силури (лат. Silures) — бриттське плем'я, що населяло області Ґраморган, Ґвент та південнуий Повис. Були західними сусідами племені , на півночі — , а на сході — добуннів. Можливо назва цього племені походить від латинського слова silicis — «гальковий, крем'яний»; «валун, камінь». Тобто римляни перекладали сілурів як «людей з гірського регіону». (uk)
  • Silurové byli mocný a válečnický kmen ve starověké Británii, který sídlil přibližně na území hrabství Monmoutshire, Breconshire a Glamorganshire v jižním Walesu. Na severu sousedili s Ordoviky, na východě s Dobunii a na západě s Demetay. Silurové byli jedním z mála kmenů, které se postavily proti vpádu Římanů v období okolo roku 48. Jejich vůdcem byl Caratacus, vojenský velitel a kníže z rodu Catuvellauniů, který utekl ze svého panství poté, co byl jeho kmen poražen. (cs)
  • Die Silurer waren ein mächtiger und kriegerischer Stamm im eisenzeitlichen und römischen Britannien; sie lebten ungefähr in den walisischen Bezirken Monmouth, Brecon und Glamorgan. Sie leisteten vom Ende der 40er bis zum Anfang der 50er Jahre n. Chr. mit Hilfe von Caratacus (Caradoc), einem Adligen aus dem Stamm der Catuvellaunen, der aus dem Osten zu ihnen geflohen war, nachdem sein eigener Stamm geschlagen wurde, heftigen Widerstand gegen die römische Eroberung. (de)
  • I Siluri erano una potente e bellicosa tribù della Britannia, che occupava approssimativamente nel Galles le attuali contee di Monmouthshire, Brecon e Glamorgan. Si opposero ferocemente alla conquista romana attorno al 48 d.C. con l'aiuto del leader militare Carataco, principe dei Catuvellauni, scappato dall'est in questi territori. Il periodo geologico detto siluriano fu descritto per la prima volta da Roderick Murchison a partire dalle rocce delle terre dei Siluri. E da questi ultimi prese il nome. (it)
  • De Siluren waren een Keltische stam in Groot-Brittannië. Hun territorium besloeg het huidige Zuidoost-Wales en omringende gebieden. Het geologisch tijdperk Siluur is vernoemd naar de stam. De oorsprong van de naam "Siluren" is niet bekend. In zijn biografie van Agricola beschreef de Romeinse schrijver Tacitus de Siluren als een volk met donkere huid en krulhaar. Wegens hun uiterlijk dacht Tacitus dat ze afkomstig waren van het Iberische schiereiland. (nl)
  • Silurerna var ett keltiskt folk tillhörande folkstammen britanner. De bodde i det forntida Britannien, i ett område som idag ungefär motsvarar grevskapen Monmouthshire, Breconshire och Glamorganshire i södra Wales, samt möjligen Gloucestershire och Herefordshire i dagens England. Angränsande stammar var i norr ordovikerna, i öster och i väster . Silurerna gjorde hårt motstånd mot romarna och underkuvades först på 70-talet e.Kr. (sv)
  • Силуры (лат. Silures) — кельтское племя, занимавшее в эпоху железного века земли в современном южном Уэльсе (территории традиционных графств Монмутшир, Гламорган и Брекнокшир, вероятно, также восточную часть Кардиганшира и Кармартеншира). Название племени «силуры», по основной версии, имеет латинское происхождение и означает «люди скал», от лат. silex («валун», «камень», «кремень»), указывая на гористый характер местности их обитания. Кельтское самоназвание неизвестно. (ru)
rdfs:label
  • سيليورس (ar)
  • Silurs (ca)
  • Silurové (cs)
  • Silurer (de)
  • Siluroj (eo)
  • Siluros (es)
  • Siluro (eu)
  • Silures (in)
  • Siluri (it)
  • Silures (fr)
  • 실루레스 (ko)
  • Siluren (nl)
  • Silures (en)
  • Siluros (pt)
  • Силуры (ru)
  • Silurer (sv)
  • Силури (uk)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License