Marcus Samuelsson

Lärarstudenter använder två huvudsakliga strategier för att utveckla sin beredskap att utöva ledarskap i klassrummet. Antingen kan de utveckla en imaginär säkerhet eller en identifierad osäkerhet. Det framkommer av ett aktuellt forskningsprojekt2 vid Linköpings universitet.

Förmågan eller avsaknaden av förmåga att gripa in när ingripande kan anses befogat diskuteras från tid till annan. Det sker inte sällan som en följd av en massmedialt uppmärksammad händelse. Detta oavsett det gäller interventioner i krishärdar från organ som EU eller FN eller stater som USA eller det rör sig om enskilda medborgares beteende i särskilda situationer skriver Marcus Samuelsson.

I drygt 100 år har svenska barn tillbringat delar av sina somrar på kollo. Kollo, som används som förkortning för skollovskoloni, barnkoloni eller sommarkoloni, är traditionellt en ferieverksamhet i internatform för barn i skolålder där barnen tillbringar dygnet runt ett par sommarveckor på läger iväg frånsina föräldrar. Motiven för att bedriva kollo har förändrats över tid och beskrivits i forskning. Beskrivningar om föräldrarnas motiv för att skicka sina barn till kollo saknas dock. Denna artikel bidrar medkunskap om just detta. Artikeln studerar svenska föräldrars uppfattningar om varför barn skall åka tillkollo. Detta görs i ljuset av föreställningar om barn och barndom. Föräldrarna ser dels kollot som enviktig del av barndomen, som en tidlös plats där barn får vara barn och utvecklas utan vardagens stress.En dominerande syn på barnens kollvistelse som ett ”projekt” finns dock i föräldrarnas svar. Kollotsfrämsta värde anges vara att det erbjuder utomhusvistelser i den goda natur...

Elevers upplevelser av matematikundervisningen i skolan påverkar hur väl de lyckas i matematikämnet. Killar upplever att de i högre utsträckning än tjejerna har inflytande över innehållet och är mer delaktiga i undervisningen. Tjejerna upplever matematiken i skolan som svårare än vad killar gör.

Många lärarstudenter lämnar lärarutbildningen med brister i förmågan att leda klassrummet – enligt dem själva. Genom datorsimuleringar har lärarstudenter fått ett nytt och effektivt sätt att träna upp sin förmåga att leda klassrummet utan att verkliga elever kommer till skada. Det visar ett forskningsprojekt 1 vid Linköpings universitet.

Lärarstudenter använder två huvudsakliga strategier för att utveckla sin beredskap att utöva ledarskap i klassrummet. Antingen kan de utveckla en imaginär säkerhet eller en identifierad osäkerhet . Det framkommer av ett aktuellt forskningsprojekt [2] vid Linköpings universitet.

Förmågan eller avsaknaden av förmåga att gripa in när ingripande kan anses befogat diskuteras från tid till annan. Det sker inte sällan som en följd av en massmedialt uppmärksammad händelse. Detta oavsett det gäller interventioner i krishärdar från organ som EU eller FN eller stater som USA eller det rör sig om enskilda medborgares beteende i särskilda situationer skriver Marcus Samuelsson.

ABSTRACT The ability or lack of ability to intervene when intervention may be justified is discussed from time to time. It often occurs as a result of an incident brought to attention through mass media focus. This is true regardless of whether it involves interventions in trouble spots from organisations such as the EU or the UN or governments like the United States, or if it concerns individual citizens' behaviour in specific situations

The ability or lack of ability to intervene when intervention may be justified is discussed from time to time. It often occurs as a result of an incident brought to attention through mass media focus. This is true regardless of whether it involves interventions in trouble spots from organisations such as the EU or the UN or governments like the United States, or if it concerns individual citizens' behaviour in specific situations

The reason for conducting this study was twofold: sloyd teachers have over a period of time expressed a need for fellow sloyd teachers at their workplace in the beginning of 2016 felt that there had been an a ack on heir s bjec. Using hema ic anal sis, e s died 334 pos s ri en b participants in a Facebook group called Nationellt Resurscentrum (National Resource Centre) during an ordinar mon h, April 2016. The res l s sho ha he pos s ere mainl concerned i h he exchange of teaching experiences, functional discussions concerning matters such as internal and e ernal condi ions rela ed o slo d as a school s bjec , and informa ion sharing rela ed o he eachers own continuing professional development, such as invitations to specific lectures. In terms of community of practice theory, the results of this study can be interpreted as demonstrating that this specific Facebook group strengthens the sloyd teacher community and allows them to initiate and assert ownership of discussions related to their profession. The result also shows that posts in this specific Facebook group made it possible for the members to transform individual competencies into a collec i el possessed skills oolbo be ond indi id al ma ers.

Att hantera ett socialt system genom att utöva ett didaktiskt ledarskap kan vara utmanande. Också i skolämnet slöjd, som är populärt, engagerande och ett av de roligaste ämnena i den svenska skolan enligt eleverna i tre Nationella utvärderingar slöjd i grundskolan (1993, 2005, 2015). Utmaningar mot det didaktiska ledarskapet för det sociala systemet slöjdundervisning kan ta sig olika uttryck, vilket framkommer i nedanstående utdrag: Jag är så arg, samtidigt så vill jag inte förlora hoppet. Något av det bästa jag vet är att få följa med och stötta elever som nyfiket upptäcker, rekonstruerar, uppfinner och vinner ny kunskapsmark. Men just nu kretsar tankarna mest över var gränsen går för hur mycket SKIT man ska Marcus Samuelsson: Att hantera vardagsnära utmaningar mot ett socialt system: Ur blivande slöjdlärares perspektiv.

Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om hur lärarstudenters tilltro till den egna undervisningsförmågan kan utvecklas genom träning av undervisning med virtuella elever i en semivirtuell miljö som en del av en campusförlagd utbildning. Studien fokuserar på olika former av undervisning och vilken inverkan de kan ha för att utveckla studenters yrkesspecifika kunskaper. Utifrån Banduras teori om självtillit studerades två grupper av studenter som fick olika slags undervisning. Resultaten visar att studenterna som utöver ordinarie undervisning också fick coachad simuleringsträning ökade tilltron till sin förmåga att leda undervisningen i matematik signifikant mer än studenterna som enbart fick del av kursens teoridelar. En förklaring till skillnaden kan vara att träningen i sig erbjöd den ena gruppen studenter möjlighet till iscensättande upplevelser i anslutning till den campusförlagda utbildningen. Detta utöver den verksamhetsförlagda utbildningen som bägge grupperna fick del av. De studenterna fick på så sätt utöver att prata om undervisning också agera och vara i undervisning. På så sätt sammankopplades den coachade simuleringsträningen till såväl yrkeskunnandets handlingsorienterade sida som dess analysorienterade sida. En annan förklaring kan ha att göra med att kombinationen av simuleringsträning och coachning också gav viktiga erfarenheter för de studenter som gjorde ställföreträdande erfarenheter genom att observera andras träning i simuleringsträningen.

Svaret pekar på en potential knuten till att lärare i slöjd medvetet leder elever till motstånd i slöjdundervisningen och stannar hos dem under motstånd genom att erbjuda både krav och stöd. Utifrån en re-analys av tidigare insamlade videoobservationer beskrivs tre lärare, i olika slöjdgrupper, som förhåller sig på skilda sätt till en av sina elever som möter externt eller skapar internt motstånd i pågående slöjdarbete. Analysen syftar till fördjupad förståelse av hur elevers möte med motstånd uppstår och hur detta kan relateras till lärares förhållningssätt. De tre lärarna har delvis olika sätt att leda undervisning och att erbjuda sina elever mer eller mindre emotionellt stöd, organisatoriskt stöd och stöd för lärandet. Genom sina olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet gör deras elever olika erfarenheter av möten med motstånd i skolslöjd.

Teacher education programmes offer pre-service teachers limited opportunities to realistically practise and develop skills and strategies for teaching pupils, without the risk of adversely affecting pupils' learning. The purpose of this study was set to contribute with knowledge concerning how pre-service teachers develop self-efficacy beliefs from different sorts of teacher training Three sorts of experience-teaching virtual characters, teaching peers and teaching pupils in schools-were compared. The results show that three hours of simulation training in a small group setting with virtual characters develops pre-service teachers' efficacy beliefs in teaching mathematics just as much as three weeks of training with real students and significantly more than teaching colleagues during a seminar. The pre-service students especially mentioned the feedback from the instructors as being valuable for creating an efficient professional learning environment, with respect to development of teaching efficacy beliefs.

In Sweden, we have over the last 15 years experienced a heightened concern with discipline, especially among politicians and debaters, who argue that problem with discipline has decreased in Swedish classrooms. Even so, the PISA results focusing on discipline in classrooms between 2000 and 2009 reported in some years (OECD, 2011, 2013) the opposite trend towards more orderly classrooms. According to that report, Sweden is one of the countries with more than 10 percentage points of improvement, based on students’ reports of calm classrooms. From that, the report concludes: “By 2009, the quality of student-teacher relations was even better” (OECD, 2011, p. 3). Secondly, Swedish educational researchers have over the last 10 years (cf. Bartholdsson, 2007; Granath, 2008; Wester, 2008; Samuelsson, 2008; Landahl, 2009; Karlberg, 2011) studied what happens in classrooms and how teachers’ think about and handle disturbances and discipline. Thirdly, Sweden during 2010 passed a new Educational Act (Utbildningsdepartementet, 2010:800) with expanded disciplinary sanctions for teachers to use. With the passing of that act teachers and schools gained the possibility of suspending a student for three weeks, as well as moving a student to another school as a response to the disorder, troublesome behaviour or disrespect they have had to tolerate in the classroom. In light of the above mentioned, the aim of this study is to describe and understand the ways in which teachers have experienced students’ troublesome behaviour during lessons.

Twenty-three Swedish student teachers volunteered to try to handle ordinary and difficult challenges of classroom management in a realistic, hypertext-based computer simulation. The point of departure for constructing this simulation was international classroom management research. The simulation offered the students an opportunity to choose from authoritarian, authoritative, democratic, and abdicated leadership styles as approaches to handling six teaching sequences. The results of the test showed that on the one hand, the students shifted between different leadership styles during the test, but on the other hand, that they used either a pathfinder or an explorative approach while doing so. Pathfinders acted as if they were searching for the shortest and fastest way through the simulation; while explorers looked into more or less all the options presented. Also shown was that none of them used the same leadership style to handle ordinary or difficult challenges. Almost all of the students used the authoritative and democratic leadership style, which could be understood as them (a) recognizing the greater validity of these two leadership styles, and therefore eliminating extremes like the authoritarian and abdicated ones, (b) selecting authoritative and democratic choices to reflect what they themselves experienced as pupils in school and as students during their practice teaching and (c) perceiving that these leadership styles are close to an ideal for the way they want to perform as teachers as soon as they start working.

his essay aims to analyse two different forms of contemporary stories: pupils' and adults' audits of what goes on in classroom life. This was done by making a distinction between unofficial and official inspections. In the essay, I show that unofficial inspections are carried out by pupils, most likely with the aim of providing those of us outside the classrooms with real time movies to inform us about what takes place during life in classrooms. I go on to show that pupils highlight aspects of the complex everyday life in classrooms in a different way than the official inspections, which are performed by adult officials from agencies such as the Swedish Schools Inspectorate and are more likely to be understood as frozen snapshots. In analysing this issue, the stories of everyday classroom life, this essay highlights sixteen differences between unofficial and official inspections. These differences relate to who is carrying out the inspection, how the inspection was conducted, what the inspection focused on, when the inspection took place, and why. The analysis also highlight eight similarities between unofficial and official inspections. These relate to what was being observed, the benefit of the inspections and the motives behind the observation. The essay concludes with arguments regarding observations by unofficial audits supplementing and adding other qualities than the official one, by T

A not entirely unusual position among teachers is that they believe that they must first establish a peaceful classroom before they can begin to teach the subject. This research, shows how a proficient mathematics teacher teaches his subject and thereby creates a quiet and focused classroom and exerts effective leadership , just by teaching mathematics. The researchers observed a male mathematics teacher for almost half a year, i.e. one semester. The results of research present several patterns that the researchers saw during the observations of his teaching. The teacher showed an interest in each student's mathematical thinking and expressed explicitly how students were expected to learn mathematics. He also directed students' attention to mathematics and established a culture where all solutions were important in the teaching process. In the teaching process, he used multiple representations to motivate students and a lot of supportive expressions that made them feel that they were able to learn mathematics. He worked patiently to establish structures, and there was almost no disruptive behaviour. Students simply did not have time to interfere because they were so engaged in learning mathematics.

Hur lärare i slöjd i Finland och Sverige uppfattar och använder läromedel beskrivs och analyseras i denna artikel. Det empiriska materialet består av enkätsvar från både flervalsfrågor och öppna frågor av 143 lärare, insamlat våren 2016. Resultatet visar att lärarna å ena sidan definierar läromedel på ett mycket brett sätt genom att inkludera i princip allt som används i undervisningen som läromedel, medan de å andra sidan också använder en snäv definition på läromedel som endast omfattar för ändamålet publicerade läroböcker. Resultatet visar att många lärare i slöjd producerar läromedel som stöder den egna undervisningens målsättningar, den egna elevgruppens behov och matchar krav som deras undervisningskontext ställer och hjälper dem själv att utveckla och upprätthålla sina färdigheter. Många lärare i slöjd är del av olika slags webbaserade delningskulturer där de delar med sig av sina egenproducerade läromedel och vidareutvecklar läromedel som de fått sig tilldelade av kolleger. Internet framhålls som en guldgruva för att hitta material som kan omvandlas till läromedel för slöjdprocessens olika faser och för att differentiera undervisningen. I diskussionen framkommer att lärare i slöjd har en pluralistisk uppfattning om läromedel som speglar det pedagogiska dilemmat mellan frihet och ansvar för undervisningens utformning och innehåll som läromedel exemplifierar. Sökord: läromedel, slöjdundervisning, pedagogiskt dilemma, internet, pragmatisk transformering Inledning Det produceras å ena sidan, i mitten av 2010-talet när detta skrivs, mängder av böcker, tidningar och tidskrifter om hantverk, pyssel och slöjdtekniker. En gemensam aspekt hos dessa är att de har ett starkt fokus på hur föremål kan produceras, de innehåller beskrivningar av hur detta kan göras steg för steg. Men det produceras samtidigt, å andra sidan, väldigt lite böcker eller läromedel för skolämnet slöjd med tydliga kopplingar till det för tillfället gällande centrala ämnesinnehållet, i den finländska, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 (Utbildningsstyrelsen, 2014) och i den svenska, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2011). I slöjd finns därmed lite eller inget externt stöd i form av läromedel att ta stöd av när undervisningen ska planeras, genomföras och utvärderas. Larsson (2016) konstaterar samma sak och lyfter fram att detta förhållande skapar en rådvillhet hos svenska lärare i slöjd. En rådvillhet som förstärks av att dessa lärare sällan har kollegor, andra lärare i slöjd, att diskutera undervisning med på den egna skolan. Lärare i slöjd uttrycker sig vara missbelåtna med den rådande situationen, bland annat avsaknaden av läromedel, vilket framkom i Skolverkets nationella utvärdering av bild, musik och slöjd (Skolverket, 2015). I rapporten lyfts det fram att lärare i bild, musik och slöjd är (a) missnöjda med befintliga läromedel och (b) att de läromedel som finns till stor del producerats av lärare, vilket svenska lärare i slöjd upplever som problematiskt (Skolverket, 2015).

This paper reports on a case study in which a textile-sloyd teacher sent a message to an internet-based community of practice seeking advice from other textile-sloyd teachers regar- ding how to cope with unruly boys. Two major themes emerged from a interview and the discussion on the Internet: 1) behaviour analysis and 2) coping attempts The analysis also revealed two themes related to the exchange of experiences: 1) descriptions of the problem as pertaining to the pupils, the process, classroom management, freedom of choice, or conne- ction to everyday life and 2) suggested solutions, such as area of activity, competences, leadership and techniques. The article concludes with a discussion demonstrating that the collegial exchange about disorderly boys appears to have strengthened and challenged this internet-based community of practice.

This article explores students’ accommodation and resistance while participating in group work. The data collected are from fieldwork observations in several classrooms over the course of four terms in different secondary school classes in Sweden, and also from interviews with the students. Through this data analysis, we report that the students accommodated for such reasons as amusement, compliance, fulfilling expectations, and striving for high marks. The reasons for students’ resistance were blending, inability, stage fright, and vagueness. Macro-sociological concepts from Ziehe’s cultural theory were used to capture explanations for students’ behaviour in order to understand why students, on a micro-sociological level, accommodate or resist when using group work as a learning mode. On the basis of results, three models of interpretation were developed, namely, individual, institutional, and structural.

The editors then state that violence by teachers on teachers is of course included as gender violence, even though it is less discussed in this book. Close to that, the editors describe a specific problem that they have had to deal with during the project, such as trying to reach a ...