Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2012/Juli

Blingon

Efter ett radioinslag om "blingon", skapades detta uppslagsord i morse. Jag blev tipsad om att den skapats och fyllde på lite i artikeln nu, men bör den verkligen ha det inofficiella namnet som uppslagsord, eller bör den omdirigeras till Vaccinium x intermedium? Den kanske rent av bättre hör hemma i lingon eller blåbär? Vivo (disk) 8 juni 2012 kl. 12.19 (CEST)

Finns det generella regler för hybrider? -- Lavallen 8 juni 2012 kl. 13.42 (CEST)

Hur ser det ut för hybrider som upptäcktes innan wikipedia? ;-) bör ju ge en ledtråd i namnsättning. Schh (disk) 8 juni 2012 kl. 13.52 (CEST)

Parklind har en egen artikel, men kanadapoppel nämns bland "underarter och variteter" i svartpoppel. Fast parklind kanske är ett dåligt exempel, eftersom det är en i Sverige mycket vanlig växt, till skillnad mot kanadapopplar och "blingon". Vivo (disk) 8 juni 2012 kl. 14.02 (CEST)

Enligt Vetenskapsradions Veckomagasin idag finns även ordet "blågon" som förslag. /Nesse (disk) 8 juni 2012 kl. 14.27 (CEST)

Eftersom inget etablerat ord ännu verkar finnas tycker jag att det vetenskapliga namnet bör få vara uppslagsord, men att de svenska namnförslagen nämns i inledningen. Wikipedia är inte en nyordlista (eller ska åtminstone inte vara det). Vivo (disk) 8 juni 2012 kl. 14.42 (CEST)

Jag såg nu att på tyska har denna hybrid en egen artikel (Bastard-Heidelbeere), men på finska nämns den under lingon (puolukka). Vivo (disk) 8 juni 2012 kl. 14.47 (CEST)

"Bastard-" .. ;-) Instämmer med Vivo, tills SAOL eller liknande instans sätter ett etablerat namn så bör det vetenskapliga namnet gälla som artikelns uppslagsord. Och borde vara detsamma för andra specifika växter också. En radiostation känns som fel auktoritet. Schh (disk) 9 juni 2012 kl. 05.17 (CEST)

Det går att ha uppslaget blingon, i nya versionen av Dyntaxa som nu går att söka i anges blingon som svenskt namn (i folkmun) för hybriden med referens till svenska kärlväxtlistan från 2004. Dyntaxa är en god källa som som vi kan använda, anges det som namn där så är det tillräckligt etablerad för oss och med pommf i åtanke kommer det troligtvis också vara mest använda sökordet och förväntade träffen. Höstblomma (disk) 9 juni 2012 kl. 08.08 (CEST)

Jag ställer mig bakom Höstblommas argumentation! Fernbom2 (disk) 9 juni 2012 kl. 08.11 (CEST)

Ja, det är vettigt. Ska vi dessutom skapa Mall:Dyntaxa för enheltigt utseende på länkar dit? Till Blingon skulle man då kunna använda {{Dyntaxa|id=224111}} Ainali (disk) 9 juni 2012 kl. 10.36 (CEST)

En sådan mall låter som en utmärkt idé. Det skulle vara bra att på sikt stämma av namn och alternativa namn mot källor, och det är en resurs att använda. Höstblomma (disk) 10 juni 2012 kl. 17.55 (CEST)

Svensk taxonomisk databas. Blingon, TaxonId: 224111 --Larske (disk) 17 juni 2012 kl. 12.21 (CEST)

Midsommartävling

Midsommar närmar sig och på måndag startar därför en veckans tävling med detta och sommaren som tema. Passa på att skriva och utöka artiklar om sådant som man kanske vill läsa mer om just kring midsommar och under sommaren, alla som vill delta är välkomna att skriva upp sig på tävlingssidan! Mvh Höstblomma (disk) 17 juni 2012 kl. 14.00 (CEST)

wikitable bug?

Diskussionen flyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor#wikitable_bug.3F. – GeMet [diskussion] 17 juni 2012 kl. 23.11 (CEST)

Update on IPv6

(Apologies if this message isn't in your language. Please consider translating it, as well as the full version of this announcement on Meta)

The Wikimedia Foundation is planning to do limited testing of IPv6 on June 2-3. If there are not too many problems, we may fully enable IPv6 on World IPv6 day (June 6), and keep it enabled. What this means for your project:

• At least on June 2-3, 2012, you may see a small number of edits from IPv6 addresses, which are in the form "2001:0db8:85a3:0000:0000:8a2e:0370:7334". See e.g. w:en:IPv6 address. These addresses should behave like any other IP address: You can leave messages on their talk pages; you can track their contributions; you can block them. (See the full version of this announcement for notes on range blocks.)

• In the mid term, some user scripts and tools will need to be adapted for IPv6.

• We suspect that IPv6 usage is going to be very low initially, meaning that abuse should be manageable, and we will assist in the monitoring of the situation.

Read the full version of this announcement on how to test the behavior of IPv6 with various tools and how to leave bug reports, and to find a fuller analysis of the implications of the IPv6 migration. --Erik Möller, VP of Engineering and Product Development, Wikimedia Foundation 2 juni 2012 kl. 03.25 (CEST) Distributed via Global message delivery. (Wrong page? Fix here.)

På svenska: IPv6 testas 2-3 juni. Det är ett framtida system för internet med längre IP-nummer. Vi kan alltså få se ändringar från IP-nummer av typen "2001:0db8:85a3:0000:0000:8a2e:0370:733".

Min åsikt: När detta genomförs på riktigt så måste vi kräva att alla som vill skriva här också loggar in. Dessa långa IP-nummer kommer att bli helt oöverskådeliga. AlphaZeta (disk) 2 juni 2012 kl. 09.06 (CEST)

Inte ett år för tidigt, men jag får fortfarande bara IPv4-adress till sv.wikipedia.org. /ℇsquilo 2 juni 2012 kl. 09.28 (CEST)

Samma här. --Petter 3 juni 2012 kl. 11.00

Kommer alltså att se ut så här. En användar kan tydligen sitta på flera adresser, varför det oftare kan bli aktuellt med rangeblock. - Tja, vi lär oss nog det med. Blir spännande att se hur Luxotools mm kommer att funka med det här. -- Lavallen 2 juni 2012 kl. 20.09 (CEST)

Hexadecimal kod är till för datorer och dataprogrammerare. Det måste finnas någon bra metod att översätta koden till ett språk som vi vanliga människor förstår. Det är inget problem att skicka ett vanligt brev av papper till Japan och transkribera till latinska alfabetet. Det borde inte vara något problem att göra något liknande med hexkod. Koden är givetvis binär från början och har översatts till hexkod för att den ska kortare. Det kanske går att utveckla något som översätter koden till något som är läsligt för vanliga människor. Att få ut koden som [se.glocalnet.123.456] eller något liknande vore kanske möjligt med rätt verktyg. Nasko (disk) 3 juni 2012 kl. 12.59 (CEST)

IP-numren är nummer. Tro mig, de är mycket tydligare i hexadecimal form än som decimaltal. Visst är det hopplöst att minnas enskilda nummer, men det beror i första hand på att det är frågan om så stora tal. IPv4 tillät 2³², alltså ungefär fyra miljarder olika nummer, men de håller på att ta slut. I IPv6 är det meningen att adresserna inte skall ta slut fast varje strumpa och postit-lapp får en egen adress, därför är de 2¹²⁸ (256*10³⁶) stycken, alltså typ lika många som atomerna i en kubikkilometer vatten.

Vi skall fortsätta att tillåta folk att redigera oinloggade, men vi får använda datorprogram för att hålla reda på IP-adresserna. Om folk håller sig till en adress är det inte svårt att införa ett bokmärke till användardiskussionen, för folk som byter är det inte stor skillnad om de har triljoner adresser (det typiska för IPv6) eller några tiotal tusen adresser (ett adressblock för en ISP med IPv4).

--LPfi (disk) 3 juni 2012 kl. 13.32 (CEST)

OCR-numren på räkningar är ett annat exempel på koder som är onödigt långa. Koden är gjord för att läsas av en maskin, inte av en människa. Under en övergångsperiod har folk manuellt knappat in dessa koder i bankernas bettalningssystem. Nu är den manuella hanteringen ett minne blott. E-fakturan har tagit över och datorn har tagit över ett manuellt jobb som den borde gjort från början. Samma sak med ip-nummer. Bakom varje e-postadress och länk på internet döljer sig ett kryptiskt nummer. Detta är inget normalanvändaren märker eller behöver bry sig om. Själv har jag svårt att komma ihåg telefon- och registreringsnummer. Jag låter tekniken hjälpa mig med sådana saker. Så borde det vara även med ip-numren på wikipedia. Nasko (disk) 3 juni 2012 kl. 14.29 (CEST)

Jo, det är därför de presenteras såsom "8160:58D3:F067:729F:3578:B3E9:608E:5676" och inte som en följd av 128 nollor och ettor. Det du verkar fråga efter låter som en omvänd DNS. -- Lavallen 3 juni 2012 kl. 14.43 (CEST)

Precis! Nu är DNS inte skapat maskinellt alla gånger, utan användaren bestämmer själv vad hemsidan eller vad det nu är för något heter. Nu står varje siffergrupp i ett ip-nummer för olika saker, och dessa nummersekvenser skulle kanske kunna ges ett läsbart namn, ungefär som en vanlig adress när vi skickar brev med posten. Om "översättningen" är helt korrekt spelar kanske mindre roll. Den som vill läsa ip-adressen skulle kunna göra detta via en länk. Översiktligt är viktigt vid manull kontroll och ip-nummer är det inte. En annan idé är att skapa ett konto för varje ip-nummer som redigerar anonymt på wikipedia. Om detta framtida problem inte blir löst så kommer antagligen fler sidor att halvlåsas, vilket strider mot projektets tanke - att alla ska kunna delta. Nasko (disk) 3 juni 2012 kl. 15.10 (CEST)

Det låter som en idé! Vi behöver ju inte beteckningar för alla adresser från vilken någon eventuellt kan redigera (och det är osannolikt att postit-lappen skulle redigera), utan bara för dem som faktiskt redigerar, vilket är ett någorlunda hanterligt antal. Sex tecken kan representera ungefär en miljard användare, så det finns inget behov av att använda tjugofem tecken i loggarna. Den som vill se den faktiska adressen kan följa en länk. --LPfi (disk) 3 juni 2012 kl. 19.24 (CEST)

Låter enkelt i teorin, men i praktiken så måste någon föreslå ett sådant system för utvecklarna. Det måste byggas upp en databas med alla ip-nummer som redigerat på svwiki + att de måste få ett löpnummer. Lätt fixat för den som har en egen server, men jag antar att det blir mer byråkrati än kodning när man ska få utvecklarna att ta fram en bra lösning med ett maskinskapat nickname för långa ip-nummer. Fler får yttra sig om idén. Jag tycker om den. Det skulle bli mycket mera överskådligt i alla sammanhang. Nasko (disk) 3 juni 2012 kl. 21.28 (CEST)

DNS fungerar huvudsakligen åt ett håll; Att översätta namn till IP-nummer. I en ideal värld så är även reversmappningen ip-nummer till namn komplett, men det är den tyvärr inte i verkligheten, inte ens för IPv4 och i synnerhet inte för IPv6. Den informationen finns helt enkelt inte i DNS. /ℇsquilo 4 juni 2012 kl. 13.58 (CEST)

Jag kan inte säga att jag tycker att jag "förstår" IPv4-nummer: precis som IPv6-numrena är de för mig en lång harang av tecken åtskilt av punkter (okej, kolon i det ena fallet). Någon e-faktura har inte heller tagit över hemma hos mig för den delen ;). Jag vet inte om jag ser problemet med att adresserna är längre och innehåller bokstäver också? En automatisering som redan finns är ju t ex att adresserna kan kopieras elektroniskt, ifall man behöver skriva dem. Om IPv6-adresserna är mer talrika per användare kan det ju förstås kanske vara en nackdel, även om man redan idag kan redigera från flera adresser. Jag håller också förstås med om att den föreslagna adressförenklingen hade kunnat vara praktisk, om den är möjlig. –flinga 5 juni 2012 kl. 17.06 (CEST)

Så här ser det alltså ut på Svenska Wikipedia: 2001:16D8:FF00:466:0:0:0:2 (disk • raderade bidrag • loggar om • whois). --Petter 13 juni 2012 kl. 16.47

Jag fattar inte vad problemet är. Automatgenererade användarnamn? What's going on? Vi har alltid kört med IP-nummer och bör också fortsätta att göra det. Ofta används kortformen *.138 när en åsyftar ett Ipv4-nummer som slutar på 138, nu är det väl bara att köra *:5676. Plrk (disk) 19 juni 2012 kl. 09.53 (CEST)

För Wikipedias del är väl den största skillnaden mot IPv4 att en dator han ha flera adresser. I Petters exempel ovan så kan han antagligen använda vilken han vill av adresserna som börjar på 2001:16D8:FF00:466:... /ℇsquilo 19 juni 2012 kl. 10.10 (CEST)

Även i IPv4 kan samma dator ha flera adresser. Men om man utnyttjar hur IPv6-adressen är uppbyggd så är det inga problem att identifiera var i nätverket datorn befinner sig - man tittar på routing och nätid och struntar i ändpunktsidentifieraren (eftersom den dessutom kan vara en hierarkilös MAC-adress).

Gömda länkar

Vad är egentligen vitsen med att lägga födelseår och dödsår som {{gömd länk}}? Om man vill veta vilka som är födda respektive döda ett år så finns det ju kategorier för det. När ska de gömda länkarna användas? AlphaZeta (disk) 14 juni 2012 kl. 02.21 (CEST)

Jag har också lite svårt att förstå vad meningen med den mallen är. Den förfalskar innehåller i Special:Länkar hit genom att stoppa in artiklar där som inte har någon synlig eller klickbar länk till artikeln. /ℇsquilo 14 juni 2012 kl. 09.26 (CEST)

Jag instämmer! Antingen synlig länk eller ingen alls. Fernbom2 (disk) 14 juni 2012 kl. 09.32 (CEST)

Instämmer med @Fernbom2. Ymer (disk) 14 juni 2012 kl. 09.42 (CEST)

Är det någon som har ett exempel på en bra användning av {{Gömd länk}}? Verkar som sagt onödigt för födelse/dödsår, men det finns kanske någon annan användning som motiverar mallens existens? AlphaZeta (disk) 14 juni 2012 kl. 10.48 (CEST)

Det kan vara bra att lägga in årtal som dolda länkar. Att länka årtal på vanligt sätt stör, eftersom det är troligen är ovanligt att en läsare efter att ha läst om en händelse ett visst år vill veta mer om just det året. Det omvända däremot kan möjligen vara mer intressant. --Petter 14 juni 2012 kl. 11.02

Det är ju därför alla årtalsartiklar har länkar betydelsefulla händelser som inträffat eller kända personer som fötts eller dött just det året. Det behöver man inte {{gömd länk}} för. /ℇsquilo 14 juni 2012 kl. 11.05 (CEST)

Ett konkret exempel: Trettioåriga kriget har inga årtal varken som årtalslänkar eller kategorier. Om man vill att den ska vara nåbar via årtal är det inte bättre att lägga in de år som kriget startade/slutade bland årtalskategorierna (Kategori:1618 och Kategori:1648), än att göra gömda länkar som bara vana användare förstår sig på? AlphaZeta (disk) 14 juni 2012 kl. 11.28 (CEST)

Varför inte bara länka de första årtalen i ingressen? Både krigsutbrottet och Westfaliska freden tas ju redan upp i respektive årtalsartikel (1618 och 1648). /ℇsquilo 14 juni 2012 kl. 12.01 (CEST)

Det är ett par användare som plockar bort länkningen på bland annat årtalen i artiklar och med mallen så får länkningen vara kvar. --NERIUM (disk) 14 juni 2012 kl. 15.12 (CEST)

Jag kan inte se någon vettig användning av mallen (som jag missat existensen av tills nu); länka eller länka inte. Ser att mallen saknar iw-länkar, och hittar inte någon motsvarighet på enwp. Det är väldigt märkligt när man hittar på funktionalitet relaterat som inte verkar ha behövts på andra språkversioner. Spontant sett tycker jag att mallen ska avvecklas. Tomas e (disk) 14 juni 2012 kl. 17.28 (CEST)

Jag förespråkar som vanligt synliga årtalslänkar, eftersom jag inte delar Petters uppfattning om dessa, men ser långt hellre att de fattas helt än att man väljer denna halvmesyr. Tomas e:s påpekande är talande! Fernbom2 (disk) 14 juni 2012 kl. 17.35 (CEST)

Och jag säger "behåll årtalslänkarna"! (de synliga alltså) /FredrikT (disk) 14 juni 2012 kl. 17.41 (CEST)

Förvirrande och i viss mån vilseledande med länkar som inte ser ut som länkar. Jag tycker att antingen har man synliga länkar eller inga alls. --MagnusA 15 juni 2012 kl. 07.39 (CEST)

En wiki utan länkar är inte mycket till wiki. --NERIUM (disk) 15 juni 2012 kl. 09.15 (CEST)

Det ser ut som ganska stor enighet om att denna mall bör avvecklas. För att ta bort mallen har jag utvecklat en användarnamnrymdsmall som gör om mallen till en vanlig internlänk. Genom att textersätta {{Gömd länk mot {{byt:Användare:Lavallen/GL kan man nu tex med AWB enkelt avveckla mallen.

Själv är jag AFK stora delar av dagen, så "help yourself"! -- Lavallen 15 juni 2012 kl. 08.12 (CEST)

Museiemärk i så fall. 15 juni 2012 kl. 09.14 (CEST)

Ja, vi raderar inte mallar (i varje fall inte om de kommit till användning), vi tar dem ur bruk. Fernbom2 (disk) 15 juni 2012 kl. 09.25 (CEST)

Jag har nu märkt den som historisk mall och tagit bort rekommendationerna av den i riktlinjerna. AlphaZeta (disk) 15 juni 2012 kl. 10.00 (CEST)

Jag är överraskad att den främsta motiveringen för mallen och den som anges i riktlinjerna inte nämns explicit i en diskussion som leder till att mallen museimärks. En diskussion i två dygn kan knappast heller nå alla som kan ha synpunkter.

Idén är alltså att mallen gör det möjligt att använda Special:Länkar hit då man redigerar en årskrönika. Redaktören kan ju inte veta vad allt som hände det året. Att man redan hittar informationen i årskrönikan kan ju mycket väl bero på att redaktören använt verktyget. Finns de händelser omnämnda där årtalet inte var länkat?

Mallen är förstås missbruk av länkar och special-funktionen, men man använder de verktyg man har. Kategorier kan fungera, men med dem får man bara de händelser som artikeln kategoriserats efter. Skall biografier läggas i allmänna årtalskategorier för de år då personen gjort sina mest betydande uppfinningar? Jag ser det som märkligt att ha personer i allmänna årtalskategorier. Jag misstänker att sökning på årtal inte ger en särskilt bra skörd. Vilka andra verktyg har vi?

--LPfi (disk) 16 juni 2012 kl. 21.56 (CEST)

I och med att mallen historiemärkts så skall årtalen länkas för att Länkar hit skall fungera. Och som vanligt gick det allt för fort. Diskussioner skall vara färdiga innan något sätts i verket. --NERIUM (disk) 16 juni 2012 kl. 22.14 (CEST)

Varför vill du att "länkar hit" ska fungera? Vad kan du hitta där som du inte kan hitta i kategorierna? Om man kollar hur mallen används så är det nästan bara födelse- och dödsår Special:Länkar_hit/Mall:Gömd_länk. Det finns några enstaka undantag, tex i artikeln Monopol där den finns för skapelseår, men då finns den också inlagd ikatagorin "Verk 1935". De uppfiningar och händelser som man lägger in i årtalsartiklarna bör vara de allra viktigaste, och då har de nästan alltid en egen artikel som bör ha kategoriseras med ett årtal. Så jag förstår fortfarande värdet. Kan ni visa ett konkret exempel där "Länkar hit" fungerar bättre än kategorierna? Ursäkta om jag museimärkte den för fort, gör det gärna ogjort. AlphaZeta (disk) 16 juni 2012 kl. 23.29 (CEST)

Årtal finns med i ofantligt många artiklar som saknar kategorier för dessa årtal. --NERIUM (disk) 16 juni 2012 kl. 23.37 (CEST)

Ok, exempelvis? AlphaZeta (disk) 16 juni 2012 kl. 23.41 (CEST)

Det finns bara de kategorier som ligger under Kategori:2012 så man kan ta vilken artikel som helst där ett årtal inte finns som kategori. --NERIUM (disk) 17 juni 2012 kl. 00.05 (CEST)

Ok, exempelvis? Ursäkta att jag tjatar lite men jag skulle gärna vilja ha ett konkret exempel. Gör det lättare för mig att förstå:) AlphaZeta (disk) 17 juni 2012 kl. 00.18 (CEST)

Du behöver inte leta rätt på något exempel. Det går kanske om man riktigt anstränger sig, men jag tror att det är svårt. Viktiga händelser ligger kategoriserade, om inte så borde de kategoriseras istället för att göras till dold länk. AlphaZeta (disk) 17 juni 2012 kl. 00.41 (CEST)

Ett kort och typiskt exempel (som i och för sig inte hittas via den kategorin): Maria Goeppert-Mayer. Födelse- och dödsår hittas via kategorierna, men inte år för nobelpriset (eftersom Kategori:Nobelpristagare efter år tydligen inte finns, och inte året för den upptäckt hon fick priset för. Upptäckten är inte länkad, och om den finns nämnd i atom, atomkärna eller liknande så är knappast de artiklarna ändå lämpliga att sätta in i årskategorierna. --LPfi (disk) 17 juni 2012 kl. 00.43 (CEST)

Jag funderade hur jag skulle förklara mig pedagogiskt men LPfi kom med ett bra exempel. Det går att slumpa fram artiklar och i så gott som alla artiklar finns årtal som inte finns som kategori. --NERIUM (disk) 17 juni 2012 kl. 00.49 (CEST)

Det var faktiskt ett bra exempel måste jag erkänna:) Så när vi hittat Maria Goeppert-Mayer och konstaterat att året 1948 då hon gjorde sin upptäckt är viktigt så kan vi göra på tre olika sätt:

1.Lägga in henne i Kategori:Vetenskapsåret 1948.

2.Lägga in henne i artikeln 1948

3.Lägga in en Gömd länk (Det finns redan 3200 länkar till "1948" så det är svårt att hitta något där).

Jag förespråkar de 2 första alternativen, men det skulle vara kul att höra vad andra tycker.

En möjlig väg vore också att mallen behålls men man skriver en rekommendation att den inte ska användas då det finns en kategori. Dvs inte för födelse- eller dödsår etc. Vad sägs om det?AlphaZeta (disk) 17 juni 2012 kl. 01.35 (CEST)

Jag förstår fortfarande inte vad problemet är. För att fortsätta ta Maria Goeppert-Mayer så länkar den till både 1948 (året hon presenterade teorin) och 1963 (året hon fick Nobelpriset i fysik). Dessutom länkar den till nobelpriset i fysik och J. Hans D. Jensen som hon delade priset med. På vilket sätt skulle något bli bättre av någon av dessa länkar gjordes gömda? /ℇsquilo 17 juni 2012 kl. 05.41 (CEST)

Allt är som det skall så länge inte någon tar bort länkarna eftersom det är då problemet uppstår. --NERIUM (disk) 17 juni 2012 kl. 08.57 (CEST)

Jag föreslår alternativ 4 d.v.s. vi låter länkarna vara kvar och på det viset skapar vi inte några problem. --NERIUM (disk) 17 juni 2012 kl. 08.59 (CEST)

Absolut bäst och då kan vi behålla museimärkningen av {{Gömd länk}}. AlphaZeta (disk) 17 juni 2012 kl. 09.03 (CEST)

Givetvis bör länkarna vara kvar. I Wikipedias barndom gick det att skapa årskrönikor på detta sätt- nu finns de redan och kan kompletteras på andra sätt. Vad gäller Maria Goeppert-Mayers upptäkt hör den hemma i artikeln Vetenskapsåret 1948. Länkar är till för att man skall kunna ta sig vidare i nätverket. Något annat syfte har de inte. Fernbom2 (disk) 17 juni 2012 kl. 09.33 (CEST)

Då länkarna finns kvar kan de användas då man skriver årskrönikor. Problemet är att årtalslänkar av många upplevs störande - och tydligen att de använts så frikostigt att de inte går att använda för årskrönikorna. Jag skulle inte säga att årskrönikorna redan finns (många är stubbar) och jag skulle gärna höra om de andra sätten - kategorier täcker bara vissa fall.

Problemet med förslagen 1 och 2 är att de förutsätter att artikelskaparen eller någon som annars hanterar artikeln också sköter årtalskategorierna och årskrönikorna. Till exempel jag vill ogärna ta på mig den biten. Årtalslänkarna har kopplat loss det arbetet från annat artikelskrivande. I och för sig är mall:dold länk för komplicerad för dem som inte är direkt införstådda.

En möjlig lösning är att man då man tar bort årtalslänkar samtidigt överväger om artikeln är relevant för årskrönikan och i så fall lägger in en punkt där i samma veva. Nya artiklar skulle alltså i regel ha årtalslänkar (där artikeln är intressant för årskrönikorna), medan äldre artiklar skulle ha årtalslänkar bara där året är intressant för artikelläsaren (enligt författaren eller någon rekommendation).

--LPfi (disk) 17 juni 2012 kl. 10.54 (CEST)

Detta att årtalslänkarna är störande verkar vara ett argument som många drar fram, men jag ser dem som långt intressantare när det inte står om det den länkande artikeln handlar om i årtalsartikeln. Specialårskrönikorna är ofta stubbar, det är sant, men de kan med fördel byggas ut genom anlitande av andra språkversioner. Ö h t kan dessa rådfrågas ofta, utan att man behöver ta till regelrätta översättningar. Fernbom2 (disk) 17 juni 2012 kl. 20.03 (CEST)

Översättningar i all ära, men jag tycker inte möjligheten att utnyttja andra språkversioner rättfärdigar att man gör det svårare att utnyttja informationen här. Jag tror vi inom ramen för den här diskussionen bör utgå från att länkarna som länkar inte är intressanta i alla de fall där de är intressanta som verktyg för årskrönikorna och då är frågan om det är nyttigt och acceptabelt att länka av den senare anledningen. --LPfi (disk) 18 juni 2012 kl. 08.35 (CEST)

Det finns en samsyn i ovanstående samtal att gömda länkar saknar berättigande. Jag kan inte se att den aspekt LPFi nämner rättfärdigar deras användande. Jag lämnade den inte obeaktad utan ansåg den inte ens värd att nämna. Fernbom2 (disk) 18 juni 2012 kl. 08.37 (CEST)

Min uppfattning är att de gömda länkarna är en dålig kompromiss, men att man genom att historiemärka mallen aktualiserar konflikten som ledde till kompromissen. Jag tycker det är anmärkningsvärt att den enda orsak jag sett för att använda mallen inte anses värd att nämna. Att du gillar (de inte gömda) årtalslänkarna ändrar inte på att konsensus närmast ligger vid att använda dem mycket sparsamt, utan hänsyn till årskrönikorna (medan gömda länkar kunde användas i andra fall). Jag skulle gärna höra dem som verkligen arbetar med årskrönikorna. --LPfi (disk) 18 juni 2012 kl. 12.30 (CEST)

Denna mall bör inte längre användas. (Enligt konsensus på Bybrunnen juni 2012). Jag kan inte riktigt se denna konsensus däremot konsensus att man skall länka årtal. --NERIUM (disk) 19 juni 2012 kl. 09.07 (CEST)

Hmmm, det verkar inte finnas ngn konsensus ens om vad konsensus är i detta fall öht... -- Lavallen 19 juni 2012 kl. 09.13 (CEST)

När jag museimärkte så var alla emot gömda länkar. Visst gjorde jag fel, jag skulle ha väntat med det tills diskussionen avklingat. Dock är fortfarande de stora flertalet emot gömda länkar som jag ser det. Men om du uppfattar att det inte är någon konsensus så får du väl ta bort museimärkningen. AlphaZeta (disk) 19 juni 2012 kl. 09.32 (CEST)

Hjälp att ladda upp lämpliga bilder till Wikimedia Commons

Hejsan!

I morgon är det ett Edit-a-thon i London som handlar om första världskriget och jag, Lennart och Jakob har laddat upp en del bilder som alla på olika sätt avbildar första världskriget och som Europeana nyligen har lagt upp på sin portal. Vår förhoppning är att de bilderna ska inspirera deltagarna på Edit-a-thon:et och att de ska komma till användning istället för att samla damm där de ligger på Europeanas portal. Bilderna som är uppladdade hittar ni här.

På Europeanas portal finns en stor mängd häftiga bilder som verkligen passar på Wikimedia Commons, men det finns även tusentals bilder som inte direkt är lämpliga att använda på Wikipedia. Det krävs alltså att de gås igenom manuellt och att de användbara sållas ut från resten. Det vore jättekul om du kunde tänka dig att ta dig en titt i någon av kategorierna på Europeana.eu och föra över lämpliga bilder till Wikimedia Commons så att de kan användas här på svenskspråkiga Wikipedia. Extra roligt är det om ni kan göra det redan i kväll eller i morgon så att de som skriver på Edit-a-thon:et också kan använda dem! Vi har en enorm digital skatt här som i stort sett är oanvänd!

Om du kan tänka dig att hjälpa till vore det jättebra om du kunde använda mallen Artwork för att fylla i meta-datan om bilden och lägga till mallen Europeana 1914-1918 som jag skapat, så att det är tydligt var bilderna kommer ifrån. Om sådana här grejer blir framgångsrika (vilket vi enklast kan visa genom antalet använda bilder, sidvisningar etc.) så är det lättare att övertala andra institutioner att lägga upp sina bilder på Commons i framtiden.

John Andersson (WMSE) (disk) 15 juni 2012 kl. 19.40 (CEST)

Just nu kör redigeringarna på Edit-a-thon:et igång! Jag har identifierat några fina bilder som jag tyvärr inte har tid att ladda upp just nu: Soldater som marscherar ut i kriget, bilder på böcker om franska och sjukvård samt bilder på lite olika medaljer. Någon som känner för att göra en insats? Vänligen, John Andersson (WMSE) (disk) 16 juni 2012 kl. 11.21 (CEST)

FYI, det ligger nu cirka 50 bilder i Commons-kategorin och det vore jättekul om de kom till användning även här på svwp! John Andersson (WMSE) (disk) 19 juni 2012 kl. 16.56 (CEST)

Problem med tomgap

Någon som vet hur man rättar till sånd härnt? SergeWoodzing (disk) 19 juni 2012 kl. 12.15 (CEST)

Vad är problemet? Att Ludde23 stoppar in mellanslag för att centrera innehållet i faktamallar runt likamedtecknet?

Förvisso ett otyg eftersom det bara blir blaj om den mall man använder plötsligt får ett nytt argument som är längre än man hade tänkt sig, men fortfarande en petitess. /ℇsquilo 19 juni 2012 kl. 12.25 (CEST)

Jag förstår inte. Visa gärna ett exempel. Direktlänk? Moberg (disk) 19 juni 2012 kl. 12.41 (CEST)

Jag antar att det är typ sånt här. /ℇsquilo 19 juni 2012 kl. 14.26 (CEST)

Tack för visat intresse! Jag satt på en annan dator igår och då var det långa gap i en del texter mellan avdelningarna (inte bara bredvid index i början som man är vad vid). Idag, hemma syns inget sådant. Verkar vara olika på olika datorer/skärmar. Alltså kan Ludde ha haft inget med detta att göra. --SergeWoodzing (disk) 19 juni 2012 kl. 21.21 (CEST)

Kategori:Personer från historisk eller nutida kommun?

Jag skrev en liten text om en av svensk radios pionjärer, Erik Mattsson, född i Stora Tuna 1899. Idag (sedan 1971) tillhör hans födelseort (f d Stora Tuna landskommun) nuvarande Borlänge kommun, vilket även blev den kategori som en av våra flitigaste kategorisatörer placerade honom i. Men för mig känns det lite konstigt. När platserna var aktuella för Mattsson i hans ungdom var de grannorter, men inte samma kommun. Därför dessa frågor: Vad är praxis i sådana här situationer? Och hur vill vi ha det? Janders (disk) 11 maj 2012 kl. 21.28 (CEST)

Enligt min mening är det helt anakronistiskt och fel kategorisera enligt kommun, som bara funnits sedan 1971. I ett fall som detta vore sockenbegreppet korrektare, men egneñtligen tycker jag alla dessa mindre områden är ointressanta som klassificeringsbegrepp, om inte bara sverige/svenska räcker borde vi nöja oss med landskap. Men detta med ortsklassificering har införts utan konsensus eller praxis, av som jag förstår det egentligen bara av en eller ett fåtal bidragsgivare. Och åtminstone jag vill absolut inte ha det på detta sätt.Yger (disk) 11 maj 2012 kl. 22.00 (CEST)

Flera användare har påpekat för den aktuelle kategorisatören att denna anakronistiska kategorisering är olämplig, men trots att han till slut lovade att avstå från denna tills konsensus i frågan har uppnåtts har han fortsatt./Annika (disk) 11 maj 2012 kl. 22.37 (CEST)

Alla dessa diskussioner om lämpliga kategorier är helt meningslösa, eftersom de som håller på med kategoriseringen inte lyssnar på vad andra tycker. Vi har två alternativ nu: 1) vi blockerar användarna som inte lyssnar, 2) vi låter dem sköta kategoriträdet och lämnar det till sitt öde. /Grillo (disk) 11 maj 2012 kl. 23.03 (CEST)

Om en "ortskategorisering" av personer över huvudtaget är intressant, så bör det handla om personer som är starkt förknippade med orten i fråga. Inta bara att de råkat låta sig födas på platsen (eller för mer sentida personer snarare att modern var folkbokförd där vid nedkomsten), eller att de under någon period av sitt liv bott i den ena eller andra förortskommunen. Det här tycker jag inte bara gäller kategorier, utan även alla dessa "kändislistor" av typen "Kända personer från/i Solna" eller "Kända personer som bott eller bor i Tyresö". Hur relevant är det till exempel att Kungsholmfödde och Skara kommun-avlidne Per Oscarsson någon gång under sitt liv bott i Tyresö kommun? Här skulle det behövas skärpta relevanskriterier. --Andhanq (disk) 11 maj 2012 kl. 23.46 (CEST)

Som sagt, eftersom de som kategoriserar som mest struntar i vad andra tycker är diskussion meningslös. Vi kan skriva vilka kriterier vi vill men det kommer inte ändra på hur det i slutändan blir. /Grillo (disk) 12 maj 2012 kl. 01.05 (CEST)

Jag håller med om att det nog kan vara förvirrande med den här sortens kategorisering av personer som föddes och levde före de nutida kommunerna fanns och tycker inte den behövs eftersom den inte faller sig naturlig att använda. Höstblomma (disk) 12 maj 2012 kl. 08.30 (CEST)

Borde vi sätta en bot på att ta bort dessa kategorier för personer födda före 1971 (från Sverige)?Yger (disk) 12 maj 2012 kl. 08.44 (CEST)

Ja, det vore kanske rimligt. Diskussionen här ovan gav mig i alla fall stöd för att ta bort kategoriseringen av Mattsson, vilket nu är gjort. Janders (disk) 12 maj 2012 kl. 09.18 (CEST)

Det är en handfull eller bara ngn enstaka i varje kategori. Skulle rekommendera HotCat, bot eller inte. -- Lavallen 12 maj 2012 kl. 09.56 (CEST)

Säger nån till den som genomfört kategoriseringen, och ser till att den inte blir genomförd på nytt? /Grillo (disk) 12 maj 2012 kl. 16.29 (CEST)

Har meddelat på dennes diskussionssida. /jssfrk (d|b) 12 maj 2012 kl. 16.43 (CEST)

En allmännare fråga: Nu när omkategoriseringen redan har börjat, är det alltså endast personer födda före 1971 som ska omkategoriseras? Det skulle i förlängningen innebära två kompletta kategoriträd som är skilda från varandra, så att man skulle få rota i båda om man inte vet så noga om personen är född 1968 eller 1972. Är det inte då bättre att kategorisera samtliga personer efter landskap (eller län?) i stället? Eller för den delen att inte kategorisera efter födelseort alls, enligt Andhanqs resonemang ovan. /jssfrk (d|b) 12 maj 2012 kl. 17.17 (CEST)

just nu tycker jag det ser ut som det blir kategorisering per ort (för de som tidigare varit stadskommun), och om sådan ej gäller, landskap, för samtliga. Det tycker jag kan vara OK för nu i den situation som uppstått.Yger (disk) 12 maj 2012 kl. 17.22 (CEST)

En person som är född 1968 var bara tre år 1971, och borde gå att kategorisera efter modern svensk kommun. J 1982 (disk) 12 maj 2012 kl. 17.29 (CEST)

I och för sig. Men kommun är en inte helt stabil konstruktion och jag ser det bäst inte använda den alls som indelningsgrund av individer, även om det inte blir fel som för äldre födda.Yger (disk) 12 maj 2012 kl. 17.36 (CEST)

Jag hittar rätt många om jag söker på född Stora Tuna, så möjligtvis att man skapar egen kategori för platsen. Möjligtvis att man kan räkna personer från "Stora Tuna landskommun" 1863-1971, men då måste platsen ha tillhört den kommunen då personerna levde. J 1982 (disk) 12 maj 2012 kl. 17.42 (CEST)

Landskommuner är helt fel, det är inte en grund för vare sig människor eller fastigheter, bara en organsiation som tog hand om vissa uppgifter. För kommuner är fastigheterna registrerade, så man kan sägas ha "bott" i en kommun (och förr i en jordebokssocken).Yger (disk) 12 maj 2012 kl. 18.03 (CEST)

Ser att tomma kategorier tas bort nu. Borde man inte försöka stoppa in så många man hittar som faktiskt platsar där först? J 1982 (disk) 12 maj 2012 kl. 18.48 (CEST)

Det är uppenbart från den här diskussionen att det inte finns konsensus för att stoppa in allt folk i kommunkategorier. Det man borde göra är därför att avvakta med både kategoriskapande och kategorisering, tills man ser var konsensus landar. Lsj (disk) 12 maj 2012 kl. 19.01 (CEST)

Vad avgör om man "är" från en plats? Födelse, uppväxt, skolgång, yrkesliv, plats där man blivit känd, eller kanske allt detta? Och ska man ta hänsyn till det som den är tråden diskuterar - historiskt relevanta geografiska indelningar, eller orters moderna lägen om tillhörigheter? Så länge som detta inte är definierat entydigt så vet vi inte vad vi ägnar oss åt när vi kategoriserar. Vi vet därmed inte heller vilken typ av sökhjälp och stöd som kategoriseringen erbjuder den som söker information. Varje person kan ju hamna i tiotals olika kategorier samtidigt, om vi inte vet vad det är vi vill berätta. Det innebär att denna typ av kategorisering inte tillgodoser något positivt (hjälpande) behov. Däremot kan den vara en källa till både spridning av rent felaktig info och missuppfattningar. Därför - om vi alls ska kategorisera på detta sätt bör vi åtminstone veta och vara överens om vad vi vill berätta. Till dess att den diskussionen är klar ska vi naturligtvis inte ägna oss åt att med öppna ögon skapa förvirring. Janders (disk) 12 maj 2012 kl. 19.25 (CEST)

Jag hör till dem som, trots att jag normalt är emot anakronismer, ser det värdefulla i dessa kategorier. Jag skulle gärna se att alla personer märktes efter födelseort. Därutöver kan man lägga in andra geografiska anknytningar. Jag förespråkar alltså ett återskapande av de nyligen raderade kommunkategorierna, men givetvis först efter fortsatt samtal. Fernbom2 (disk) 13 maj 2012 kl. 09.04 (CEST)

En fråga för klarhets skull: Är det alltså en Kategori:Personer födda i ort du vill ha, istället för Kategori:Personer från kommun? Det är ju lite olika saker. Om man väljer det första exemplet återstår dock en fråga - ort enligt vilken definition? Janders (disk) 13 maj 2012 kl. 09.11 (CEST)

Och är min adopterade kusin född i Värmland eller en till och med för henne okänd ort i Etiopien? -- Lavallen 13 maj 2012 kl. 09.16 (CEST)

Det är inte ort som är kontroversiellt just här, utan de moderna svenska kommuner som inte fanns före 1971. J 1982 (disk) 13 maj 2012 kl. 10.47 (CEST)

Att blanda in de nuvarande kommunerna (som existerat under en historiskt sett mycket kort tid) krånglar till det oerhört mycket i detta sammanhang. Enligt min mening kan dessa kategorier avskaffas helt och kategorierna för städer (och andra större orter) ligga direkt under landskapskategorierna. Vad som krävs för att en person skall anses vara från en viss ort är en annan diskussion. /Annika (disk) 13 maj 2012 kl. 11.05 (CEST)

@J 1982 Det kontroversiella här är också att kategorisera efter något som oftast är helt irrellevant för biografin. -- Lavallen 13 maj 2012 kl. 11.34 (CEST)

Jag ser alltså inga problem med att kategorisera även historiska personer efter moderna kommuner. Givetvis skulle jag dock gärna se en uppdelning efter härader, men den lär tyvärr inte säga dagens ungdomar särskilt mycket, mer än på några ställen i vårt land. Och med "födelseort" menar jag den plats där personen första gången såg dagens ljus, även om vederbörande lämnat den under sina första levnadsår av en eller annan anledning. Fernbom2 (disk) 13 maj 2012 kl. 16.45 (CEST)

Nu är det så många användare som på olika sidor uttalat sig emot en sådan anakronistisk kategorisering, så på den punkten ser jag ett tydligt konsensus (jag medverkade för övrigt i viss mån själv i denna kategorisering under en kort period, men drog mig ur då den började ifrågasättas). Det finns dock flera andra frågor relaterade till denna ortskategorisering i vilka det inte tycks finnas något konsensus alls. /Annika (disk) 13 maj 2012 kl. 17.22 (CEST)

Jag menar att fler röster krävs innan vi verkligen skall kunna tala om konsensus. När jag tidigare idag såg att omkategoriseringarna inte kommit särskilt långt valde jag att återställa i väntan på detta. Fernbom2 (disk) 26 maj 2012 kl. 11.21 (CEST)

Bland dem som uttalat sig i frågan finns finns en mycket klar övervikt mot denna anakronistiska kategorisering. Jag uppmanar dig därför att omedelbart upphöra med dina återställningar./Annika (disk) 26 maj 2012 kl. 11.28 (CEST)

Det är fullständigt tokigt att placera tidigare personer i ett nybildat geografiskt område. Anakronismen sticker för mycket i ögonen och dessutom påstås att en person befunnit sig i ett område som inte fanns över huvud taget då. Nina Hagen är inte född i Bundesrepublik Deutschland och Nisse Hellberg är inte född i Skåne län. Helt oavsett att platserna heter så nu. Det första exemplet visar speciellt hur absurt det kan bli. Detta tycks absolut självklart för mig.Arnef (disk) 26 maj 2012 kl. 11.38 (CEST)

En persons födelseplats oftast helt ointressant för biografin. Skapa inte fler nonsens-kategorier än nödvändigt! Neil Armstrong är född i Ohio, ja, men det är inte därför vi har en artikel om honom! -- Lavallen 26 maj 2012 kl. 11.47 (CEST)

Jag har vid tidigare tillfällen när såna här diskussioner blossat upp föreslagit att man ska ange födelseplats i form av en koordinat, och på så vi kunna se var personen är född i någon karttjänst. Man skulle kunna lägga in ett lager i google earth/maps med födelseplats och årtal och på så vis se var personen är född. Zooma in över en geografisk plats i, tex Norrköping. Aktivera lagret Wikipedia -Personer efter födelseplats och ange tidsintervall, tex 1700-talet. Karttjänsten skulle då visa alla personer födda på 1700-talet i Norrköping som har artikel på svwiki. Det är en idé jag tycker skulle vara modern och bra. Man behöver inte ta hänsyn till administrativa indelningar mm, utan endast geografisk plats. Är någon född på öppet hav under en jordenruntsegling (vilket har hänt) så blir koordinaten mitt i havet. Jag tror själv (på sikt) att det är en framkomlig väg som skulle vara mycket användarvänlig. Trist nog så är det mycket arbetskrävande att lägga in koordinater i artiklar så av den anledningen är det kanske en dålig idé. Nasko (disk) 13 maj 2012 kl. 18.20 (CEST)

Tanken är intressant, men frågan är om sv.wikipedia.org är rätt plats att samla den typen av information. -- Lavallen 13 maj 2012 kl. 18.27 (CEST)

Kanske inte, men om infoboxen hade innehållit parametrarna Födelseplats_x-koord och Födelseplats_y-koord så hade det gått att samla in nödvändiga data med robot och skapa en fil som är läsbar för diverse karttjänster. Wikidata kanske skulle vara rätt plats för ett sånt projekt. En annan fördel man får på köpet är att karttjänsten (i alla fall googles) visar en karta över rätt tidsperiod och även bilder från rätt tidsperiod. En person som är född vid tidräkningens början i Romarriket visas på en historisk karta tillsammans med bilder från arkeologiska utgrävningar och bilder från tiden. När man zoomar in ett område med googles karttjänster så dyker olika wikipediaartiklar upp i karttjänsten. Det vore mycket elegant om biografiartiklar också syntes som symboler på kartan. En person född på 1300-talet prickas in på gården som han/hon fötts och visas tillsammans med artiklar från tiden (medeltida kyrkor, fornborgar, gamla boplatser), medan allt modernt sållas bort (för den som så önskar). Nasko (disk) 13 maj 2012 kl. 20.16 (CEST)

Angående landskap-län bör man nog köra landskap före 1634, län efter. J 1982 (disk) 13 maj 2012 kl. 22.08 (CEST)

Ett (absurt) förslag

Jag har funderat i tankebanor hur detta borde lösas om det skall bli korrekt och också då lösa det virrvarr som nu råder i ortsartiklar om Personer från X (jag kollade upp Carolina Klüft, hon nämns i Furuby (korrekt), Borås (inkorrekt) och (innan jag raderade) i Sandhult (fel, ej orten men socknen) och ej i Sjömarken där hon föddes, och ej i Karlskrona där hon nu bor - vilket rådd). Förslaget nedan är knappast genomförbart men kan indikera komplexitet i frågan

• Som ställen dit man kopplas accepters bara de ställen där boendefastigheten var registrerad i när händelsen skedde: Det innebär 2450 socknar, 250 städer och köpingar samt 220 kommuner.
• Man skapar sedan underkategorier Födda i X (gäller fram till 3-4 årsåldern), Uppväxta i X (från 3-4 till 16/18 årsåldern), Studerade i X, Verksamma i X, Levde i X eller så (dvs vi är nu uppe i 13 500 kategorier i Sverige för detta)
• Sedan kategoriserar vi alla svenskar i dessa kategorier där flera katergorier kan gälla per typ, dvs om uppväxt i både X och Y, så skall det finnas kategorierna Uppväxt i X och Uppväxt i Y. Och alla listor i kommun och ortsartiklar tas bort förutom någon enstaka extremt uppmärksammad (med staty?).
• Detta skulle onekligen bli både korrektare och mer givande än vad vi har idag. Men är det verkligen lönt mödan???Yger (disk) 13 maj 2012 kl. 18.44 (CEST)

Problemet är att kategoriseringen ovan endast funkar i Sverige. Har man globalt perspektiv så hundrafaldigas problemet. Nasko (disk) 13 maj 2012 kl. 18.55 (CEST)

Nuvarande kategorier heter "Personer från X". Jag fattar inte varför diskussionen fokuserar så på födelseort. Namnen är mer flexibla än så. Det behövs inte en massa andra kategorier. Vi har problem nog med överkategorisering som det är.

andejons (disk) 13 maj 2012 kl. 21.21 (CEST)

Men i så fall kvarstår frågorna: När är man från en ort? Vad berättar man med en sådan kategorisering? Janders (disk) 13 maj 2012 kl. 21.25 (CEST)

Mitt förslag som jag tidigare har sagt är att vi följer engelska wikins exempel som verkar fungera bra. "Personer från"-kategorierna där innehåller "Natives or long-time residents ", så på svenska "Personer från eller längre tid bosatta på orten". Sen kan vi som på engelska wikin lägga in en text om det under varje kategori som jag har gjort i Kategori:Personer från Stockholm. AlphaZeta (disk) 13 maj 2012 kl. 21.47 (CEST)

Då behöver "längre tid" specificeras, annars kommer "Personer från"-kategorierna att svämma över genom lokalpatriotisk påfyllnad med kända personer man uppfattar som "sina". Idealet vore ju givetvis att man förde en levande debatt, vägde in halvårsvis boenden på olika orter, släktanknytning och annat som gjort att man upplevt sig som mer hemma, eftersom tiotusentals personer redan skulle ha hunnit kategoriseras innan mer än ett par inlägg gjorts i frågan om hur kategoriseringssystemet skall se ut, och innan man ens kommit till person 20 i ordningen skulle de första personerna man disskuterade börjat omkategoriseras. Jag vet å andra sidan inte hur stort problem det blir om en person ligger i 20 ortskategorier. Eller om en person hamnar i ortskategorin för att personen haft sommarhus där under 5 års tid, medan en annan strykt från en ort där han varit bosatt i 20 år för att det finns tre andra platser personen varit bosatt längre.--FBQ (disk) 14 maj 2012 kl. 11.33 (CEST)

Polacker är också ett problem, de har kategoriserats efter ett regionalt system som infördes i Polen 1 januari 1999 (beslut i polska parlamentet föregående år), och bara går att tillämpa fullt ut på ett gäng 13-åringar och yngre. Undantaget är de områden som fanns tidigare (men kanske hade andra gränser). Det är en sak om de kategoriseras efter ort, då blir den andra kategoriseringen i andra hand och ort i första hand, men nyligen kategoriserades Johannes Paulus II efter ett område som inte fanns då han var barn, utan först då han som 79-åring sedan länge bodde i Vatikanstaten. J 1982 (disk) 14 maj 2012 kl. 01.00 (CEST)

Jag upplever att en stor del av detta problem handlar om att man vill pressa in alla i dessa "från"-kategorier och att det gör på ett närmast automiskt sätt där man på några sekunder utan närmare eftertanke beslutar om en person är från ett ställe eller ej. Jag tycker att geografiska kategorier på personer bör användas mer sparsamt och genomtänkt, där de personer man lägger in i en ortskategori verkligen är sådana som präglat eller har präglat orten och de är kända som x-bor och inga andra. "Från" är alldeles för vagt som begrepp. Bara för att man fötts på en ort, eller att ens mamma var skriven där betyder inte att den orten haft någon betydelse för en, att man anser att man är därifrån för den sakens skull. / Elinnea (disk) 14 maj 2012 kl. 11.44 (CEST)

Håller helt med "Elinnea" ovan. Många "råkar" födas på en plats, som man under det följande livet har mycket liten koppling till. Födelse(hem)orten är alltså i de flesta fall inte tillräckligt relevant. Ilmar Reepalu förknippar de allra flesta med Malmö, vilket är rimligt för det är där han blivit känd. Att sedan föddes i Estland, växte upp i Motala, studerade i Göteborg, arbetade i Borås o s v må stå i artikeln, men kankse inte generera kategorier. --Andhanq (disk) 14 maj 2012 kl. 13.32 (CEST)

Eller också gör vi tvärtom. Byter ut alla "Personer från-kategorier" till "Personer med anknytning till". Om det som exempel står i artikeln om Per Gessle att han bott på fem ställen under sitt liv, och dessa namnges, då kan han få hamna i alla dessa fem kategorier. Kanske Halmstad, Stockholm, Vingåker, Göteborg och New York, om det nu är där han bott. Fast det bästa vore förstås om det var liknande system även på engelska. Vi borde ha samma som dem. För när man översätter så blir det väl lätt så att man kopierar över också från-kategorierna. --Mats33 (disk) 9 juni 2012 kl. 04.35 (CEST)

Helt samma system som enwp är inte önskvärt, men visst underlättar det med kategorier som har interwiki. Jag kan mycket väl tänka mig att ersätta "från" med "med anknytning till" och då även använda det "anakronistiskt". Fernbom2 (disk) 14 juni 2012 kl. 09.40 (CEST)

En ny fråga

Jag upptäckte just att någon börjat gå in och dela upp födda-kategorin också. Personer födda 1956 hade börjat stoppas in i en kategori idrottare födda 1956. Det här gör ju födda år-kategorierna som sådana oandvändbara om personerna ligger i olika underkategorier. Nu är det möjligt att det bara är jag som är intresserad av dessa, men jag tycker att det är ytterligare en sådan fråga som aktualiserar vad kategorierna egentligen skall vara till för.--FBQ (disk) 13 maj 2012 kl. 23.36 (CEST)

De skall bort, genast, ser inget kontroversiellt i att ta bort den. Äntligen någon mer som uppmärksammat detta. Jag tror kategoriskaparen tänkte på 56:orna. Det beskrivs bäst i artikeln, för begreppet är verkligen etablerat. J 1982 (disk) 14 maj 2012 kl. 00.06 (CEST)

Efter mitt inlägg här såg jag att du redan påbörjat en diskussion med skaparen av kategorin. En möjlighet vore ju visserligen idrottsmän födda 1956 var en kategori som kompletterade födda 1956 och inte ersatte. Men jag tycker nog det är bättre att hålla igen med nytt kategoriskapande.--FBQ (disk) 14 maj 2012 kl. 08.39 (CEST)

Ja, just "födda" och "avlidna" bör liksom "män" och "kvinnor" hållas ouppdelade. Fernbom2 (disk) 14 maj 2012 kl. 10.28 (CEST)

Norge

Just nu kategoriseras massa norrmän efter kommun. Jag har dock ingen aning om Norges kommunalhistoria, och vilka som hör hemma i kategorierna och inte. Någon som har koll på Norge? J 1982 (disk) 24 maj 2012 kl. 20.04 (CEST)

I stor utsträckning följer detta norska wikipedia (det finns som bekant i två versioner) och det finner jag helt rimligt. Fernbom2 (disk) 26 maj 2012 kl. 18.55 (CEST)

Det beror väl på hur de gör. J 1982 (disk) 27 maj 2012 kl. 23.24 (CEST)

En ny ansats

Låt mig nu vara konkret. Detta samtal har enligt min mening kört fast i den principiella inställningen att det är anakronistiskt att förknippa en person med en indelning som inte existerade under vederbörandes livstid. Jag har stor förståelse för den synpunkten och delar den fullt ut vad gäller vad som står i ingressen och eventuell box (där behövs inte ens tillägg i typ av "nuvarande..." - den informationen kan man med fördel finna när man klickar sig vidare). Vad gäller kategorisering har jag en annan, mer pragmatisk uppfattning. Vårt utmärkta sätt att placera in människor kan användas på mer än ett sätt. Jag anser inte att det är fel att ibland utnyttja det för syften som snarare handlar om kuriositet än seriositet. Precis som jag förespråkar ett återinförande av datumkategorier i fråga om födda och döda utifrån att det faktiskt kan vara av intresse att få dem som kommit till världen respektive avlidit en viss dag samlade och alla inte får plats i artikeln ser jag gärna att vi får dessa geografiska tillhörighetsmarkörer. Både för tillfälliga besökare och för sådana som lever mer stadigvarande på orten är det en värdefull upplysning att veta vilka av de biograferade på Wikipedia som har koppling till bygden. Jag ser det inte alls som något generellt viktigt att stödja turistnäringen (snarare tvärtom), men ibland bör vi ta våra möjligheter att sammanställa uppgifter i bruk. De flesta av våra landskap är alldeles för stora för att de skall vara till glädje i sammanhanget. Och kom nu vänligen inte dragandes med att detta kan göras med hjälp av någon specialfunktion - många av oss som använder webbplatsen (mig själv inkluderad) förstår sig inte på sådant. Fernbom2 (disk) 27 maj 2012 kl. 05.10 (CEST)

Jag börjar tvärtom tycka att alla dessa diskussioner får mig att alltmer tycka att vi ska börja avveckla alla kategorier som inte direkt beskriver varför en artikel pryder sin plats här på Wikipedia. Jag tycker allmer att vi kan avveckla alla Män/Kvinnor/Födda/Avlidna/Personer från.../Artiklar med .../...stub-kategorier och ersätta dem med listor istället.

Att använda kategoriträdet för kuriosa tycker jag är ett fel-utnyttjande av denna resurs.

Ju längre dessa diskussioner drivs, ju mer övertygas blir jag om att vi ska göra halt här och gå åt andra hållet. -- Lavallen 27 maj 2012 kl. 10.01 (CEST)

Jag kan bara hålla med Användare:Fernbom2. Jag tycker helt klart att det finns ett intresse av att kategorisera personer såsom tillhörande ett visst geografiskt område. Att vi gör det med länder tycks vara okontroversiellt. Vi behöver också kunna ange mindre områden. Att då i varje enskilt fall definiera vilken geografisk enhet som var levande när just den personen levde är krångligt och motverkar dessutom syftet: att samla alla personer med anknytning till ett visst geografiskt område. Nu gällande kommuner är lätthanterliga och väl definierade områden, som var och en kan finna information om. --Skogsfrun (disk) 27 maj 2012 kl. 10.12 (CEST)

Det finns landskapskategorier som ger fullgod stabilitet. Även orter fungerar vanligen bra. Jag kan inte heller se att t.ex. Kategori:Personer från Östergötland är överbefolkad; snarare har vi det eviga problemet med en massa underkategorier som nästan helt saknar innehåll.

andejons (disk) 27 maj 2012 kl. 10.47 (CEST)

Grundfrågorna är: 1/ Vad vill vi berätta med kategoriseringen, och 2/ vad berättar vi egentligen med kategoriseringen? De tycks som att vi saknar gemensamma bilder av detta. För min egen del är svaret på fråga 1: Vi vill koppla samman ett ämne med ett näraliggande ämne - vi kan t ex skapa samband mellan en turkisk författare och andra turkiska författare. Svaret på fråga 2 är: Vi berättar (inkonsekvent) en massa olika saker, av varierande relevans för den som söker en fördjupning av artikelämnet. Vissa kategoriseringar är mycket generella (kön, född, levande, död), medan andra - speciellt de persongeografiska - ibland är nedbrutna på en eller flera minsta möjliga kategoriseringsnivåer.

Björn Afzelius, som så tydligt är kopplad till Skåne och i viss mån Göteborg, är kategoriserad i kategorin Personer från Hakarp. I infoboxen står det att han är född i Huskvarna (som idag f ö är en del av Jönköpings kommun). Förvirrande? Ja, och knappast till stöd för den som tar kategorisystemet till hjälp för att söka vederhäftig information om Afzelius geografiska bakgrund. Om Afzelius får vi dessutom, genom den ymniga kategoriseringen (13 kategorier förutom kvalitetsanmärkningarna) reda på att han både är proggsångare och proggitarrist, att han både är pop- och rocksångare, pop- och rockkompositör, låtskrivare, sångtextförfattare och att han kopplas både till musik i Göteborg och Malmö. Jag är förvånad över att han inte dessutom är kategoriserad som före detta boende i Stockholm.

Jag ser poänger med en ortskategorisering, men bara under förutsättning att den är konsekvent. I mitt tycker bör den ske mycket sparsamt och på en relativt hög nivå (jag tror att län kanske är bäst trots allt) och med ett geografiskt begrepp som var relevant när personen levde. T ex Kristianstads län isf Skåne län, om det var den relevanta kategorin då det som man kategoriserar för, t ex var personen är född, gällde. Världen förändras och allting bör inte beskrivas utifrån nutida begrepp. Dessutom måste man definiera kategorierna så att de tydligt förklarar vad de berättar. Begreppet "från" bör inte samtidigt stå för "född i", "verksam i" och "boende i".

Janders (disk) 27 maj 2012 kl. 11.44 (CEST)

Vad har ni/vi kommit fram till? Någon började lägga till en kort förklaringstext på från-kategorierna. T ex "Personer födda i STH och/eller boende där en längre tid". Var det nåt fel med detta? --Mats33 (disk) 20 juni 2012 kl. 20.46 (CEST)

Dela upp kategorin simmare?

Engelska wp har t.ex. delat upp i fjärilssimmare, ryggsimmare, bröstsimmare och frisimmare. Bör vi också? Här är ryggsimmarna: http://en.wikipedia.org/wiki/Category:Backstroke_swimmers --Mats33 (disk) 19 juni 2012 kl. 01.29 (CEST)

Det är väl ganska vanligt att tävla i flera av simsätten, även om man kanske inte är så duktig i alla. J 1982 (disk) 19 juni 2012 kl. 01.42 (CEST)

Ja, men då placeras man i alla där man hör hemma. Utmärkt initiativ! Fernbom2 (disk) 19 juni 2012 kl. 05.43 (CEST)

Skapade kategorin frisimmare och fjärilssimmare genom att ange Therese Alshammar som just detta. Men apropå det, av vilken anledning har vi valt att blanda både män och kvinnor i alla idrottskategorier. Annars hade man ju kunnat ha kategorin "Kvinnliga frisimmare" t.ex. eller "Kvinnliga fotbollsspelare". Det är ju de facto så att kvinnor och män inte tävlar mot varandra i dessa sporter. --Mats33 (disk) 19 juni 2012 kl. 22.18 (CEST)

Det finns många andra yrken där man inte tävlar mot varandra. Fernbom2 (disk) 20 juni 2012 kl. 11.38 (CEST)

På sikt kan det finnas ett behov av underkategorier när det gäller frisim, detta eftersom det är stor skillnad på sprint och långdistans. Sprint är främst 50 och 100 meter. Långdistans är främst 1500 meter. Sprintsimmare kan även simma 200 ibland, och långdistans simmar helst inte kortare än 800. Svårt att vara jättebra både på 1500 och 50 meter. --Mats33 (disk) 20 juni 2012 kl. 00.17 (CEST)

Har även lagt till underkategorin "OS-simmare efter land" här. Ser det ok ut? http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:T%C3%A4vlande_i_simning_vid_olympiska_sommarspelen --Mats33 (disk) 20 juni 2012 kl. 01.11 (CEST)

Jag antar att vi gör såhär: Alla svenska simmar läggs fortfarande i kategorin "Svenska simmare". Dessutom lägger vi också in de svenska simmare som varit med i OS (oavsett om de tagit medalj eller inte) i kategorin "Svenska OS-simmare". http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Svenska_simmare --Mats33 (disk) 20 juni 2012 kl. 02.09 (CEST)

Vad gäller deltagare i olympiska spel bör simmare givetvis inte behandlas annorlunda än övriga idrottare. Fernbom2 (disk) 20 juni 2012 kl. 06.14 (CEST)

Det håller jag med om. Jag förklarar det jag menar närmare under en ny rubrik: "Kategoriträdet för Olympiska sommarspelen". --Mats33 (disk) 20 juni 2012 kl. 17.56 (CEST)

Kategoriträdet för Olympiska sommarspelen

Om vi skall ha samma struktur som engelska wikipedia bör vi ha:

Tävlande i olympiska spelen > Tävlande i olympiska sommarspelen > Tävlande i simning vid olympiska spelen > OS-simmare efter land > Svenska OS-simmare (och norska, italienska, tyska o.s.v.). Svenska OS-simmare är dessutom en underkategori av "Svenska simmare". Jag skapade kategorierna "Svenska OS-simmare" och "OS-simmare efter land" igår. Det följer den engelska strukturen. Dock blev dessa nya kategorier raderade av Fernbom, kanske korrekt, kanske inte.

Detta är nuvarande struktur, som inte är riktigt densamma som den engelska:

Tävlande i olympiska spelen > Tävlande i olympiska sommarspelen > Inget "Tävlande i simning vid olympiska spelen" men däremot fyra andra idrotter (brottning, friidrott, fäktning, simhopp) och, som enda språk, "Tävlande i olympiska sommarpelen efter land") > Tävlande från Sverige i olympiska spelen > Där finns bland annat följande:

[×] Tävlande vid olympiska sommarspelen 2004 från Sverige‎ (83 sidor) [×] Tävlande vid olympiska sommarspelen 2008 från Sverige‎ (116 sidor)

Det är gott och väl. Dock antar jag att detta inte motsäger behovet eller nyttan av kategorierna "OS-simmare efter land" samt "Svenska OS-simmare" (och norska, italienska, tyska o.s.v.).

Kategorin "Tävlande i simning vid olympiska spelen, finns dock på svenska wikipedia, men under ""Tävlande i olympiska spelen efter sport" och "Simning vid olympiska sommarspelen". Där finns bland annat följande:

[×] Tävlande i simning vid olympiska sommarspelen 2004‎ (11 sidor) [×] Tävlande i simning vid olympiska sommarspelen 2008‎ (9 sidor)

Inte heller detta känns som något som motsäger behovet av kategorin "Svenska OS-simmare" eller "OS-simmare efter land". Vill man kolla vilka simmare som tävlat för Sverige i OS, ja då måste man ha en sån kategori. Vill man veta vilka simhoppare som tävlat för Kina i OS, ja då måste man ha en sån kategori, o.s.v. --Mats33 (disk) 20 juni 2012 kl. 18.45 (CEST)

Ni kan som jämförelse kolla detta. OS-seglare, som i sin tur har underkategorin "OS-seglare efter land". Samma med andra övriga sporter, d.v.s. OS-simmare efter land, OS-cyklister > OS-cyklister efter land, o.s.v. http://en.wikipedia.org/wiki/Category:Olympic_sailors --Mats33 (disk) 20 juni 2012 kl. 19.00 (CEST)

Jag anser inte att vi givet skall ha samma struktur som engelska Wikipedia, men om vi skall ha motsvarande kategorier här bör de benämnas exempelvis "Tävlande från Sverige i simning vid olypiska sommarspelen" och inte "Svenska OS-simmare". Fernbom2 (disk) 20 juni 2012 kl. 20.53 (CEST)

Jag skulle också önska att vi först fyller upp de kategorier vi redan har och kompletterar med nya av samma slag innan vi börjar med helt nya. Det försökte jag göra i samband med att jag raderade. Fernbom2 (disk) 20 juni 2012 kl. 21.02 (CEST)

"Se även"

Skall verkligen huvudordet läggas in i en artikel som Historicism (rasism)? Jag anser det vara helt överflödigt. I Wikipedias barndom användes av allt att döma denna rubrik flitigt, men nu är vi mer restriktiva, vilket jag menar vara enbart av godo. Fernbom2 (disk) 19 juni 2012 kl. 19.08 (CEST)

Om det finns en koppling mellan Historicism (rasism) och Historicism och det inte finns någon länk med det namnet i artikeln, ser jag inte varför en sådan länk inte skulle få vara kvar under en sådan rubrik. Huruvida det finns en sådan koppling vet jag inte, det är inte mitt ämne. -- Lavallen 19 juni 2012 kl. 19.17 (CEST)

Den enda kopplingen är namnet. Betydelserna har inget med varandra att göra. Fernbom2 (disk) 19 juni 2012 kl. 19.43 (CEST)

Skulle snarare se att Historicism arbetas in i artikeln, för att klara ut ev. förväxlingsrisker samt erbjuda en högre "service". Har nog uppfattat rubriken "Se även" som överflödig i många artiklar. Ymer (disk) 19 juni 2012 kl. 19.39 (CEST)

Att arbeta in förgreningssidan ser jag personligen som helt olämpligt, men man kan tydligen bedöma detta väldigt olika. Fernbom2 (disk) 19 juni 2012 kl. 19.43 (CEST)

Det kan ofta vara intressant att se ordens grundbetydelse eller andra betydelser, också om man hittat rätt (via länk från annan artikel). Det går att klistra in ordet utan särskiljning i sökrutan, men det skall läsare inte behöva göra i lätt förutsägbara situationer. Om man har ett stycke, en mening eller parentes om etymologin går det lätt att länka därifrån, men topplänk eller se även ser jag inte som omöjliga om man inte hittar någon elegantare lösning. Jag tycker inte heller det skulle skada att konsekvent ha topplänk till förgreningssidan från artiklar med särskiljning. --LPfi (disk) 19 juni 2012 kl. 21.57 (CEST)

Jag har anpassat mig till det sistnämnda bruket på danska Wikipedia, men jag stöder helhjärtat hittillsvarande praxis här. Jag ser inte problemet med att behöva gå via sökrutan. Det finner jag tvärtom naturligt i fall som dessa. Fernbom2 (disk) 20 juni 2012 kl. 06.11 (CEST)

Men borde vi inte ta detta på artikelns diskussionssida och inte på Bybrunnen? --Rasmus 28 20 juni 2012 kl. 11.24 (CEST)

Jag ser det som en generell fråga, vilken inte endast berör ett par artiklar utan handlar om en princip. Fernbom2 (disk) 20 juni 2012 kl. 11.39 (CEST)

Medhåll till Fernbom. Moberg (disk) 20 juni 2012 kl. 11.40 (CEST)

Jag ser se även som "oj det här vet jag inte hur jag ska skriva om i artikeln" eller "det står ingenting om det här än (men jag orkar inte lägga in det nu)". Det vill säga helst ska länkarna återfinnas i brödtext och rubriken inte finnas. Nån som delar denna uppfattning? Moberg (disk) 20 juni 2012 kl. 11.40 (CEST)

Ja, i huvudsak. I undantagsfall är rubriken berättigad, men den skall inte tas till slentrianmässigt. Detta trodde jag att det numera rådde konsensus om i gemenskapen. Fernbom2 (disk) 20 juni 2012 kl. 12.45 (CEST)

Jag kan inte se att denna konsensus framgår av Wikipedia:Disposition. Om det är så, borde det uttryckas tydligare. För oss som inte har koll på alla diskussioner som pågått tidigare.--Skogsfrun (disk) 20 juni 2012 kl. 14.22 (CEST)

Det finns massor av situationer där ett "Se även"-stycke tillför artikeln värde i form av kontext (tänk Wikipedia:Bygg ett nät). Det är enklare att göra "Se även"-stycken än att bygga en navbox och det ger bättre disposition än ett överskott på hatnotes. /ℇsquilo 20 juni 2012 kl. 15.58 (CEST)

Jag instämmer i att rubriken är användbar, men i detta fall är den helt överflödig vad gäller huvudordet.Hänvisningen till Naturalism (rasism) har jag betydligt lättare att förstå. Fernbom2 (disk) 20 juni 2012 kl. 18.32 (CEST)

Av allt att döma tycks det inte finnas någon konsensus och då inte heller någon vedertagen praxis. Det skulle dock vara bra om vi kunde sluta oss till någon generell princip som gäller alla artiklar än specifika exempel (för det är just därför frågan är lyft till Bybrunnen inte förs på någon enskild artikels diskussionssida). Jag tror jag aldrig varit med om att "Se även" vållat denna uppståndelse, men det visar ändå att uppfattningarna går isär rätt mycket på den här punkten. Den generella principen som skulle vara bra att ha att stödja sig på bör naturligtvis inte vara huggen i sten. Det kan alltid uppstå situationer där det är lämpligt att göra på ett annat vis.

Personligen använder jag "se även" som den variant bland annat Användare:Moberg framförde, men den viktigaste resurs den tillför en artikel är: "oj, detta går inte att få in på ett bra sätt, men är intressant och har rimliga kopplingar på det ena eller andra sättet till artikeln; kopplingar av essentiellt värde". Vet inte om det framgår där hur jag tänker, men men. :) Vänligen, dnm ^{(d | b)} 20 juni 2012 kl. 18.39 (CEST)

Jag anser att topplänkar ska användas för ett enda avgränsat syfte: att leda vidare om läsaren, eller den som skapade länken från en annan artikel, kan ha avsett en annan artikel som har en mer specificerad titel. Om det finns ett tydligt konceptuellt samband mellan X-ämnet (särskiljningsled) och X-ämnet kan man beskriva det i brödtexten i X-ämnet (särskiljningsled), eller lägga in en länk under "Se även" i brist på bättre (när det gäller "Se även"-rubrikens existens instämmer jag i princip med Moberg och dnm, även om jag kan tänka mig att man kan använda den för att lyfta fram särskilt viktiga kopplingar som också finns länkade i brödtexten). X-ämnet (olika betydelser) ska normalt inte länkas annat än som topplänk i X-ämnet. (Det skulle kunna finnas sällsynta undantag, till exempel om det finns artiklar om fem N.N., där de fyra mindre kända är ingenjörer, men en av ingenjörerna är betydligt mer känd än de andra tre och därför fått artikeltiteln N.N. (ingenjör). I ett sådant fall bör även N.N. (ingenjör) ha en topplänk till N.N. (olika betydelser), men man kanske hellre borde överväga andra särskiljningsled i en sådan situation.) En gammal diskussion om detta ämne finns på Wikipediadiskussion:Särskiljning#Förgreningssidor och topplänkar. //Essin (disk) 21 juni 2012 kl. 01.33 (CEST)

Jag använder Se även till "oj, detta skall absolut finnas med i denna artikel men ligger så nära artikelinnehållet att det bör vara intressant att läsa även detta. Att man inte skall använda Se även har jag inte uppfattat. --NERIUM (disk) 21 juni 2012 kl. 01.47 (CEST)

"Se även" bör inte växa till en hur lång lista som helst, och då är det naturligt att börja med att ta bort sådant som nämns i artikeln. Det är inte så värst farligt om det finns någon sådan länk kvar, men det är självklart alltid bättre att klargöra samband i text än via länkar.

andejons (disk) 21 juni 2012 kl. 08.30 (CEST)

Kategori:Förespråkare av grundinkomst

Jag har skapat den här kategorin och tycker alltså att den har ett existensberättigande. Personer som har gjort akademisk eller politisk karriär runt den här frågan, Nobelpristagare som är kända förespråkare, de som har skrivit böcker där de tydligt tar ställning o.s.v., hamnar i kategorin. Inte såna som t ex Rick Falkvinge, som gjort nåt sporadiskt inlägg. Tycker f.ö. att det är en betydligt lättare kategori än t.ex. "feminister". Men eftersom jag har hört ngn knysta lite om att den borde bort, så tar jag upp det till diskussion här.--Mats33 (disk) 18 juni 2012 kl. 17.57 (CEST)

En detaljindelning av personer efter åsikter i specifika frågor - snarare än partitillhörighet eller bred ideologi - är lite "overkill" i mitt tycke. En snabb koll visar också att en stor del av biografierna som klassats in i denna kategori faktiskt saknar källhänvisningar. Tomas e (disk) 18 juni 2012 kl. 18.05 (CEST)

Ja, overkill är ju inte bra, bättra att döda lagom. Kan i vilket fall gå i god för att alla som är inlagda just nu förtjänar att vara inlagda där, så länge vi har en sån här kategori. Milton Friedman, Herman Daly, Philippe Van Parijs, Carole Pateman o.s.v. är väldigt kända förespråkare t.ex. Om det är någon/några specifika som du tycker har för lite källhänvisningar så bör det dock förstås rättas till. Det är bara att kolla på deras respektive engelska sidor, som i de flesta fall är längre än de svenska. Sen kan jag också påminna om vilka tre begrepp vi använder på svenska i detta ämne: Medborgarlön/grundinkomst, basinkomst och negativ inkomstskatt. Det har föreslagits att medborgarlön och basinkomst skall slås ihop. Det är inte säkert att det skulle vara så bra. För sambandet är såhär: Medborgarlön/grundinkomst tenderar på svenska oftast att användas som övergripande begrepp, som köksmöbler ungefär. Och basinkomst och negativ inkomstskatt är följaktligen underbegrepp, som köksstolar och köksbord ungefär. --Mats33 (disk) 18 juni 2012 kl. 18.37 (CEST)

Instämmer med Tomas e, jag tycker inte att vi bör ha åsiktskategorisering där vi lägger in personer som förespråkare eller motståndare till diverse olika frågor. / Elinnea (disk) 18 juni 2012 kl. 18.48 (CEST)

I normalfallet håller jag med Tomas e och Elinnea vad beträffar den typ av "åsiktsregistrering". Dock kan jag tänka mig undantag om en viss uppfattning har stor betydelse för en persons karriär och rent av påverkar relevansen. Jag har därför ingen bestämd mening i detta konkrekta sammanhang. Fernbom2 (disk) 18 juni 2012 kl. 19.01 (CEST)

Rent praktiskt skulle kategorin kunna heta grundinkomstforskare, grundinkomstdebattörer eller förespråkare av grundinkomst. Om man använder begreppet grundinkomstforskare så utesluter man de politiker och författare som är kända förespråkare/debattörer. Det kanske är mindre bra. Om man vill komma ifrån "för" och "emot" och ha med såväl akademiker som politiker och författare, då är grundinkomstdebattörer kanske värt att överväga. Har börjat se över referenserna. Här är t ex en där Baumans inställning i frågan diskuteras. Så kan det se ut på flera, alltså akademiska artiklar där de diskuterar varandras teorier och inställningar. http://www.basicincome.org/bien/pdf/dublin08/2eiortonzygmuntbaumanbi.pdf --Mats33 (disk) 18 juni 2012 kl. 19.07 (CEST)

Det framstår för mig som en mycket egendomlig och helt onödig kategorisering. Politiskt engagerade personer har ofta synpunkter kring en mängd olika frågor och ämnen. Om man ger sig på att sortera in dem i specifika kategorier, beroende på att de har uttryckt åsikter och drivit enskilda politiska frågor i olika riktningar, så skapar vi ett nyanslöst kategorisystem som bygger på att man antingen är för eller emot något. Helheterna och strukturerna fördunklas, både när det gäller de politiska områden som personen har engagerat sig i, och de politiska ståndpunkter som hon/han har framfört i olika sammanhang. Om man ska skapa kategorier för förespråkare bör man dessutom kanske ha kategorier för motståndare? Speciellt fel blir det när man, som t ex i fallet Milton Friedman, på detta sätt väljer ett enskilt nyckelämne i hans i övrigt komplexa politiska och ekonomiska helhetssyn. För man ska väl inte ge sig på att kategorisera om en tyckare är för eller emot skyddstullar för kött, för eller emot marginalskatter över 50 procent, för eller emot försvarsbudgetar över en viss nivå i förhållande till BNP, för eller emot att fackliga organisationer kan ansvara för a-kassor, eller någon annan av de mer eller mindre oändligt stora antal politiska sakämnen som tyckare ständigt tar ställning i? Så bygger vi förenklade bilder av polarisering, och det bör vi inte göra. Generellt tycker jag för övrigt att det kategoriseras för mycket på svWP. Vi bör istället försöka att begränsa kategoriseringar som bryts ner på förenklade detaljnivåer av detta slag. Kanske dags för ett projekt: Rensa kategorierna...? Janders (disk) 18 juni 2012 kl. 19.24 (CEST)

I detta tal om överdriven kategorisering kan jag inte instämma. Tvärtom skulle jag gärna se ännu fler indelningar. Däremot uppfattar jag en del av dem som görs som mindre genomtänkta. Detta kan vara ett sådant fall, men tills vidare förhåller jaqg mig neutral. Fernbom2 (disk) 18 juni 2012 kl. 20.20 (CEST)

Jag tänkte mig i vilket fall inte att kategorin skulle innehålla någon person som bara rent allmänt har synpunkter på grundinkomst, utan dem som är Nobelpristagare och samtidigt kända förespråkare, typ Friedman, de som är på wikipedia delvis eller till stor del pga sitt sin forskning eller politiska agitation och/eller sina böcker i frågan, de som är professorer som har grundinkomst som specialområde och där det är uppenbart att de har detta som ett av sina huvudfält o.dy. Typ som att vi kategoriserar Gudrun Schyman som feminist eller Milton Friedman som monetarist, Hayek som österrikiskt inriktad ekonom osv. De som är på listan f.n. är, förutom Luka, såna som varit i eller omkring grundinkomstdebatten i minst 20-40 år. Luka är alltså den som skall bort, om någon. När det gäller Milton Friedman så skulle jag inte ha något emot att han också läggs i en nyskapad kategori som heter nåt med "platt skatt". Den frågan/förslaget har nästan samma karaktär som grundinkomst. Då skulle man kanske kunna kalla det för "Personer associerade med platt skatt-idén", och samma med "feminism" och "monetarism" och "österrikisk ekonomi" och "grundinkomst" och "libertarianism" osv. --Mats33 (disk) 18 juni 2012 kl. 20.06 (CEST)

Nåja, vi har inte kategoriserat Friedman som monetarist (ännu). Men det görs på engelska och flera andra språk. Har trots allt lite svårt att se varför monetarister, feminister, djurrättsförespråkare, internetaktivister, libertarianer etc skulle vara mer lämpat för kategorisering, än personer associerade med grundinkomst (eller debattörer eller förespråkare). http://en.wikipedia.org/wiki/Category:Monetarists http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Feminister http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Aktivister --Mats33 (disk) 18 juni 2012 kl. 20.17 (CEST)

Kan lägga till att det skulle vara lika problematiskt att lägga en grundinkomstforskare i kategorin "Aktivister" som det idag är att lägga en forskare med feministisk inriktning i kategorin "aktivister". Men idag så läggs alla personer som vi kategoriserar som feminister i kategorin "aktivister", genom massanslutning. http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Feminister_efter_nationalitet --Mats33 (disk) 18 juni 2012 kl. 20.22 (CEST)

Jag upplever kategorisering enligt åsikt som något som bör göras endast efter mycket noggrant övervägande. Grundinkomsten är lika problematisk som andra frågor, bland annat för att de som tagit ställning ofta implicit tagit ställning för eller emot någon viss modell som varit aktuell för tillfället. Om kategorierna ses som nyttiga hoppas jag att man kan nöja sin med grundinkomstdebattörer, dels av den orsaken, dels för att en felkategorisering då är mindre allvarlig. --LPfi (disk) 18 juni 2012 kl. 22.05 (CEST)

Det är helt ok för min del att byta namn på kategorin till "grundinkomstdebattörer". I praktiken så är det så att minst 95% av dem som forskar om detta pga de är intresserade av idén, och i realiteten är de akademiska förespråkare. För att inte säga 99%. Dock finns det olika inriktningar, en del kombinerar med en tillväxtkritisk hållning och andra med en liberal eller t.o.m. nyliberal hållning. Och så finns det några i mitten också. De som är mer rödgröna tycker kort sagt inte om de nyliberala, och tvärtom. Sen finns det också flera olika inriktningar om man börjar kolla på finansieringen också osv. Motståndare till grundinkomst är, som exempel, officiellt typ alla politiska partier i världen. Dock finns det få forskare eller debattörer som skrivit hela böcker där de argumenterar emot. Så det är faktiskt svårare att hitta personer som skulle kunna kategoriseras som motståndare än förespråkare. --Mats33 (disk) 18 juni 2012 kl. 23.10 (CEST)

På tio års sikt är det nog typ en tredjedel till två tredjedelar av BIEN:s livstidsmedlemmar som skulle komma ifråga för kategorin. Det är professorer och dylikt, minst 90 procent, som har grundinkomst som huvudfråga (eller en av huvudfrågorna). Och det är en smaksak om man kallar dem för grundinkomstforskare, grundinkomstdebattörer eller vad det nu blir. http://www.basicincome.org/bien/membership.html --Mats33 (disk) 19 juni 2012 kl. 01.17 (CEST)

För Finlands del finns det tre personer i listan. En är universitetsanställd forskare med grundinkomst som ett viktigt intresse men också flera andra forskningsområden. En verkar vara en fortsättningsstuderande som kanske inte bör ha artikel och en är en arbetslivsforskare, som antagligen professionellt har andra huvudområden. Jag vet inte hur aktiva de två inte universitetsknutna varit i debatten. --LPfi (disk) 19 juni 2012 kl. 11.32 (CEST)

Jo, det är riktigt. Vi skall inte slentrianmässigt rubricera någon som förespråkare eller debattör bara för att de är livstidsmedlemmar i BIEN. Det krävs nog även böcker mm. Framförallt så är det väl bara professorer som normalt kommer ifråga av akademikerna för att öht få en wikipediaartikel. --Mats33 (disk) 19 juni 2012 kl. 21.50 (CEST)

Jag bedömer inte heller någon av dessa tre finnar som kvalificerade för en artikel på wikipedia för övrigt. Men det finns sannolikt många andra som kvalificerar för egna artiklar. --Mats33 (disk) 21 juni 2012 kl. 17.04 (CEST)

Känner du finländarna (alla tre är inte finnar)? Jag delar inte din uppfattning, men den diskussionen kan vi ta om jag eller någon annan skapar en artikel om någon av dem. --LPfi (disk) 21 juni 2012 kl. 23.28 (CEST)

Botkyrkaportalen

Nu har arbetet med en Botkyrkaportal påbörjats. Initiativtagare är Hallunda bibliotek (Bibliotek botkyrka) och Harald Andersson (Wikimedia Sverige). Sidan ligger uppe, men ser än så länge knasig ut. Detta kommer ändras inom kort. Tanken med portalen är att stimulera de boende i Botkyrka till att lära sig mer om sin hemkommun, samt att uppmuntra till spridande av den samlade kunskapen om Botkyrka kommun. Prakatana (disk) 19 juni 2012 kl. 12.29 (CEST)

Spännande! Nu kanske det blir en sund och sporrande rivalitet med utbrytarkommunen Portal:Salem... Länk till Botkyrkaportalen: Portal:Botkyrka. /jssfrk (d|b) 19 juni 2012 kl. 13.49 (CEST)

Gul text på vit botten är svårläst. / Elinnea (disk) 21 juni 2012 kl. 20.46 (CEST)

Men jösses! Tänk på oss som inte har fullgod syn! Ta bort det röda och det gula snarast! Rex Sueciæ (disk) 21 juni 2012 kl. 21.17 (CEST)

Men oavsett det (kosmetiken går alltid att fixa till): Beröm till de som driver projektet! Janders (disk) 21 juni 2012 kl. 21.48 (CEST)

Jodå, självklart. Återkommer med synpunkter/beröm när det går att läsa ;) Rex Sueciæ (disk) 21 juni 2012 kl. 22.06 (CEST)

Jag instämmer, och hoppas att "knasigheten" i inledningen refererade till färgschemat. Visst går kosmetiken att fixa till, men varför då inte göra det genast? Rex' Sueciæ kommentar har mer än ett korn av sanning i sig – vill ni att även vi som inte har 1,0 syn på båda ögonen (något som jag aldrig haft; gult på vit botten har jag klara svårigheter för) ska ge kritik, positiv såväl som negativ, så är det väldigt bra om det där färgschemat ändras. Synd, för initiativet verkar bra. / Ternarius_D 21 juni 2012 kl. 22.29 (CEST)

Ändrade till svart text. AlphaZeta (disk) 21 juni 2012 kl. 23.32 (CEST)

Veckansöversättningsmallar

Hallå alla wikipedianer! (och alla andra också för den delen!). Satt och pillade lite på en mall för veckans översättning, så att vi inte hamnar där vi nu hamnat att det inte ändras till en ny översättning på flera veckor (det har inte ändrat på över två veckor... :'( ). Mallarna ligger på Mall:Veckans översättning/lista och Mall:Veckans översättning/test Tanken är att vi genom listan även har ett litet mer öppet arktiv, annat än historiken, på vilka översättningar vi haft. Man kan även länka till äldre översättningar genom att använda mallen och vissa paramerar. Återkommer med detta på mallsidorna om det känns tryggt. När inte listan uppdaterats så byts texten i mallen ut till "Översättning saknas (lägg till översättning)". På så sätt kanske vi kan få fler att hjälpa till att byta översättningarna innan veckan är slut och det är dags för nästa. Inser att det varje måndagsmorgon kommer stå just Översättning saknas under rubriken Veckans översättning. Men detta är kanske något vi kan leva med och förhoppningsviss kanske även kan få hjälp att fylla på listan men kommande veckas artiklar redan på helgen innan. Så vad sägs? --Civilspanaren (disk) 20 juni 2012 kl. 18.00 (CEST)

Vilka är de andra? Är inte alla som intresserar sig för samtalen här wikipedianer? Jag har alltid uppfattat det som ett inklusivt begrepp. Fernbom2 (disk) 20 juni 2012 kl. 18.34 (CEST)

Vet inte riktigt, kändes bara så rätt att skriva just så, just då. Men kanske jag avsåg alla som råkat komma in på dessa sidor via spegelsiter... --Civilspanaren (disk) 20 juni 2012 kl. 19.57 (CEST)

Ok! Efter att en översättning jag gjorde ifrågasattes av relevansskäl har jag tyvärr tappat intresset för projektet. Fernbom2 (disk) 20 juni 2012 kl. 21.05 (CEST)

Mycket bra idé med mallarna. Kan bara se fördelar med dem så jag tycker att vi använder dem. AlphaZeta (disk) 20 juni 2012 kl. 22.19 (CEST)

Kan man tolka denna brist på motbud angående just mallarna. Kan jag flytta testmallen till den plats som texterna hämtas från idag. Utan att använda några andra parametrar så fungerar mallen precis som idag, förut att man man får göra ändringarna på en annan plats bara. --Civilspanaren (disk) 22 juni 2012 kl. 09.14 (CEST)

Var djärv:) AlphaZeta (disk) 22 juni 2012 kl. 20.49 (CEST)

Könsneutrala pronomina i artikeltext

Har Wikipedia någon generell policy för användande av han, hon, hen, den etcetera i artikeltexter? Jag har på sistone sett ett antal redigeringar som bytt könsspecifika pronomina mot könsneutrala d:o och vissa verkar seriöst menade medan andra är uppenbara fall av trolling. Har vi någon riktlinje eller liknande? - Tournesol (disk) 11 juni 2012 kl. 15.53 (CEST)

Skall man över huvd taget använda könsneutrala pronomina skall det väl rimligen bara vara i situationer där man är i ovisshet om den åsyftade personens kön? Har svårt att se att det särskilt ofta skulle vara fallet i ett uppslagsverk - i våra biografiska artiklar torde vi vara rätt säkra på vem som är en han eller hon... /FredrikT (disk) 11 juni 2012 kl. 16.22 (CEST)

Kanske i biografier, men det finns väl gott om sammanhang där man vill illustrera begrepp med små situationsbeskrivningar. I det senaste fall jag såg stod det något i stil med den kulturradikale vill blablabla, han föredrar blabla framför blabla. - Tournesol (disk) 11 juni 2012 kl. 16.28 (CEST)

Är det inte hon som ska användas när man pratar om menniskor generellt? -- Lavallen 11 juni 2012 kl. 16.32 (CEST)

Men han för brottslingar och soldater. Edaen (disk) 11 juni 2012 kl. 16.34 (CEST)

För det otäcka könet alltså :) -- Lavallen 11 juni 2012 kl. 16.46 (CEST)

Som omarkerat neutralt pronomen för ospecifierade personer fungerar "den" hyfsat. Använder man "hen" markerar man tydligare sin inställning på ett sätt som inte riktigt passar sig i uppslagsverk. I Tournesols exempel är det annars lätt att ersätta pronomenet med ett "och". Vad gäller "människan" så har ordet feminint genus, men det innebär inte att okända personer normalt omtalas med "hon".

andejons (disk) 11 juni 2012 kl. 16.48 (CEST)

Nå, åsikter och exempel på hur man löser specifika situationer saknas uppenbarligen inte. Bör det riktlinjifieras? - Tournesol (disk) 11 juni 2012 kl. 16.54 (CEST)

Reglering av hurudant språk man skall skriva bör nog helst undvikas, också om en strävan kan beskrivas i riktlinjer. Jag har för mig att vi strävar efter ett könsneutralt språk, men inte på bekostnad av språket i övrigt. I exemplet kunde man skriva "de kulturradikala ... och ..." (bara "och" räcker inte: den kulturradikale är man) och samtidigt få en mindre personlig stil, vilket vi också strävar efter. Där det är svårt att hitta korrekta eleganta könsneutrala formuleringar är det könsneutraliteten som får stryka på foten. --LPfi (disk) 11 juni 2012 kl. 17.47 (CEST)

Jag har länge upplevt att det finns konsensus för att Wikipedia i möjligaste mån ska följa språket och inte försöka styra det. Detta vare sig genom att försöka konservera språket genom att använda föråldrade uttryck eller genom att försöka förnya det med nypåkomna uttryck. Att använda "hen", som ännu inte är allmänt vedertaget språkbruk, får då anses som klart olämpligt. Inte minst är det olämpligt om det läggs in just för att försöka styra språket i önskad riktning. I övriga fall får man nog också titta utanför Wikipedia hur det används och fråga sig t.ex. om DN/NE/TT skulle skriva så eller inte. Njaelkies Lea (d) 11 juni 2012 kl. 17.28 (CEST)

Skriver man "han/hon" eller "han eller hon" (eller tvärtom) i sökrutan, inklusive citattecken, får man upp ganska många artiklar där man löst problemet. Att byta ut mot "hen" vore inte rimligt. Att byta ut mot "han" vore det verkligen inte! "Han/hon" med dess varianter är den lösning som är riktig. År 2012, på svenska, i Sverige (där de flesta skribenter sitter) , kan påpekas. /NH 11 juni 2012 kl. 17.49 (CEST)

Att "han/hon" vore lösningen! Jag vägrar. I enskilda fall, där man annars kan missförstås, kan "han eller hon" vara på sin plats, men absolut inte ofta. Om man inte kan skriva "han" eller "hon" och anta att läsaren själv förstår att det inte är könsbundet måste man övergå till "hen". Det gör man dock inte i normal svenska. --LPfi (disk) 11 juni 2012 kl. 20.41 (CEST)

Språkrådet: "För ett trettiotal år sedan gick det fortfarande bra att använda han som könsneutralt pronomen. Numera anser dock alltfler att han inte kan användas på detta sätt. Därför avråder vi ifrån det. Vi avråder även från att använda hon som könsneutralt pronomen. Det ger samma problem som han. Denne eller denna är inte heller att rekommendera. Dels är dessa två ord inte könsneutrala, dels ger det texten en onödigt formell ton." Rex Sueciæ (disk) 11 juni 2012 kl. 23.26 (CEST)

Vad är det för fel på "man", "denne" eller "personen i fråga"? /ℇsquilo 12 juni 2012 kl. 10.00 (CEST)

"Denne" kan man väl inte skriva om en kvinna? Man kan skriva "Denna man" eller "Denne man" kan man skriva, men aldrig "Denne kvinna". Jag tycker att det fungerar bra att skriva "han eller hon", "vederbörande" etc / Elinnea (disk) 12 juni 2012 kl. 11.53 (CEST)

"Denne person" är väl lika gångbart för både män som kvinnor? /ℇsquilo 12 juni 2012 kl. 16.34 (CEST)

I mina öron klingar alla -e-former (av pronomina och adjektiv som kan sluta -a) rätt maskulint. - Tournesol (disk) 12 juni 2012 kl. 16.38 (CEST)

Ändelsen -a kan beteckna båda könen (okänt kön), ändelsen -e endast manligt kön (med vissa dialektala undantag). Språkrådet igen. Rex Sueciæ (disk) 12 juni 2012 kl. 16.45 (CEST)

Att använda ändelsen -a tycker jag är utmärkt (och i rimlig samklang med gängse språkbruk). "Han eller hon", "hon eller han", "han/hon", "hon/han" kan vara rimligt i vissa situationer. "Hen" är inte rimligt i svwp (ännu åtminstone), eftersom det inte är etablerat språkbruk.

Att använda plural (ungefär som enwp ofta använder "they" i stället för "he/she" tycker jag inte alls är att rekommendera. Det är möjligt att det numera är etablerat engelskt språkbruk; svenskt är det inte.

Däremot tycker jag nog att man ofta kan följa Språkrådets förslag att använda den (även) för personer. Det är dessutom faktiskt ett inte obekant bruk i äldre språk, särskilt i vissa dialekter. Likaså går det faktiskt attanvända det om ett barn. I båda fallen tror jag att det har funnits en trend bort från de könsneutrala pronomina; en del har kanske upplevt det som obehagligt opersonligt att inte veta om det barn man pratar om är en pojke eller en flicka, eller inte veta om det är en man eller en kvinna som är föremål för den hemliga kärleken i en folkvisa:

..."att säga högt dess namn, det vågar jag ej göra."

I de fall vi inte skriver om en enskild person, utan generellt och med avseende på båda könen, så har vi inget skäl att dra oss för att använda den, det eller dess. Tycker Jörgen B (disk) 13 juni 2012 kl. 20.10 (CEST)

Instämmer med bland andra föregående talare. "Hen" är inte rimligt i svwp, eftersom det inte är etablerat språkbruk. Arnef (disk) 14 juni 2012 kl. 14.19 (CEST)

Jag kan inte riktigt förstå formuleringen i ett tidigare inlägg: "Där det är svårt att hitta korrekta eleganta könsneutrala formuleringar är det könsneutraliteten som får stryka på foten". Varför? Språkrådets rekommendation visar väl på något annat! Jag har iofs förståelse för att "hen" inte accepteras i artikelnamnrymden, eftersom det inte ännu är i allmänt bruk i media, men både "den" (Språkrådet) och "han/hon" eller "han eller hon" (som bl.a. NH påpekar) förekommer. Däremot tycker jag det är klart förkastligt (som jag nyligen såg ett exempel på) att man i ett diskussionsinlägg ändrar "hen" därför att man tydligen känner sig provocerad av pronominet. / Ternarius_D 15 juni 2012 kl. 16.08 (CEST)

Jag håller med dig. Könsneutralitet är viktigt och så besvärligt är det inte att använda "han eller hon". Att lägga sig i vilket pronomen andra använder i diskussioner är förstås inte bra och fullständigt onödigt. Njaelkies Lea (d) 15 juni 2012 kl. 16.47 (CEST)

Jag avsåg att det är bättre att använda "han" eller "hon" än att använda ett klumpigt eller märkligt språk. Jag tror inte det i allmänhet är svårt att hitta lämpliga formuleringar, men om man inte klarar det tycker jag det är bättre att skriva "han" eller "hon" än att titt som tätt behöva upprepa "hon eller han". Det senare stör läsningen på ett sätt som jag upplever som oacceptabelt, medan jag uppfattar användning av icke-könsneutrala pronomen om också inte idealiskt så ändå fullt acceptabelt. Det verkar som om jag är i minoritet i den senare frågan - kanske jag lever kvar i det förra årtusendet? --LPfi (disk) 16 juni 2012 kl. 21.32 (CEST)

Specifika personer som brukar omnämnas hen

Diskussionen ovan har kommit att handla om de fall där man behöver ett personligt pronomen för en person, vem som helst. Tanken är då att språket ska vara neutralt, så att denna tänkta person kan vara antingen en han eller en hon.

Men det finns en annan typ av fall, nämligen enstaka personer som inte vill/kan defininiera sin könstillhörighet. Jag tycker inte det vore orimligt att att använda ordet hen som personligt pronomen när vi skriver om sådana personer – åtminstone inte om de brukar omnämnas så. Jag kommer inte på någon sådan artikel på rak arm, men det lär finnas. /NH 15 juni 2012 kl. 16.30 (CEST)

Det vore smidigt, men jag undrar fortfarande om detta är etablerat språkbruk i annan media vad gäller sådana personer. Om så är fallet har jag inte några invändningar, men om så inte är fallet bör man nog hålla sig till att t.ex. använda personens namn. Jag tycker det är viktigt att vi inte föregår språkförändringar. Njaelkies Lea (d) 15 juni 2012 kl. 16.47 (CEST)

Jag tycker det är rimligt att wikipediaartiklar nämner personer hen som vill bli och blir kallade det pronomenet. Jag känner människor som föredrar att bli refererade till som hen, och blir det också av vänner och bekanta. Jag har också även sett i några tidningsartiklar personer nämnas som hen, och efter några googlingar ser jag att det även använts i både radio (SR) och TV (SVT). Det går inte heller emot Språkrådets rekommendationer. I de fall då hen ersätter hon eller han så rekommenderar Språkrådet att man använder den, eller annan formulering. I de fall då det handlar om pronomen på enskilda personer konstaterar de mest att det har en viss spridning och "Det står självklart var och en fritt att benämna sig eller andra hen för att ge uttryck för könsidentitet eller för en ideologisk hållning."

Jag har ett verkligt exempel: Alexander Chamberland kallas hen, och har en artikel på wikipedia. För tillfället används endast hens namn (Chamberland) och inga pronomen. Det ser rätt okej ut för närvarande tycker jag, men det är kanske för att artikeln är rätt kort. Om artikeln utökas ser jag inga problem med att hen skulle kunna, snarare blir det nästan oundvikligt att använda ett pronomen, och då ser jag ingen annan lösning än att använda ett hen. --// Myskoxen 23 juni 2012 kl. 21.47 (CEST)

Problem på förstasidan

Det är något problem på förstasidan med de utmärkta artiklarna. Jag testade göra en sammanfattning av Wikipedia:Utvald artikel/Baskisk-isländskt pidginspråk, då den var rödlänkad, men det tycks ändå inte bli rätt och jag vet inte riktigt hur jag ska hitta bland sidorna för att fixa till detta. Jag hoppas någon annan kan det bättre än mig! Vänligen, dnm ^{(d | b)} 24 juni 2012 kl. 03.41 (CEST)

Efter att jag tryckt på redigera och spara på sidorna Wikipedia:Utvald artikel/Baskisk-isländskt pidginspråk samt Mall:Utvald artikel så fungerar det för mig. – GeMet [diskussion] 24 juni 2012 kl. 04.10 (CEST)

Vad bra att det löste sig! Tror jag aldrig sparade utvald artikel-mallen. Tack för att du fixade det! Ha en fortsatt god natt! Nu ska här sovas. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 24 juni 2012 kl. 04.13 (CEST)

"Rätt" användning av länsbegreppet

Egentligen är län en statlig förvaltningsorganisation som har ansvar för vissa frågor i ett geografiskt område, medan landskap är en ren geografisk indelning av Sverige. Vi har i enlighet med detta sagt insjöar i landskap, berg i landskap, och kommuner i län (och landskap). Vi skriver mycket ofta att tätorter ingår i Län, vilket inte behöver vara fel, då mycket av tätorterna "tekniska" frågor relaterar till saker som länet ansvarar för (strandskydd, riktlinjer för stadsplan etc). Däremot ser jag det mer tveksamt att skriva att en småort och en ännu mindre ort ligger i ett län, där är landskap en relevantare geografisk kvalifikation. Men varför har vi stubbarna geografistub per län?? dessa borde vara per landskap? Och medan länet inrättar och ansvarar för naturreservat, varför dubbelkategoriserar vi inte dessa då de ju ligger i den rent geografisk dimensionen. Samma med byggnader. Dessa har en relation både till den statliga förvaltningsindelningen och till den rent geografiska. Eller är detta för svårt/teoretisk för att orka fixa till ha rätt?Yger (disk) 16 juni 2012 kl. 07.15 (CEST)

Svaret på varför är nog att användare har lite olika känsla för vad som är viktigast, beroende på var man kommer ifrån. Norrlänningar är mer benägna att relatera till län när folk söderifrån tänker landskap. Att små orter lokaliseras per kommun tycker jag är rimligt, och kommuner ingår ju primärt i län. Jag håller med om att kategorierna "Geografistubbar per län" är missvisande. Stubbartiklar av småorter borde kanske hellre ligga i kategorier för "Ortstubbar per län". --// jorchr 16 juni 2012 kl. 08.05 (CEST)

SCB sorterar tätorter och småorter i kommuner och län, för att avgöra landskap krävs lokalkännedom. Samma sak med naturreservat, ofta kommer infon där från kommunen eller från länsstyrelsen. -- Lavallen 16 juni 2012 kl. 08.08 (CEST)

Att kommuner är en del av län, och att orter är en del av kommuner, gör enligt min mening det inte korrekt att skriva att orten ligger i ett län. Det är här det blivit fel. Småorter bör likställas med berg och sjöar och ses som liggande i landskap inte län.Yger (disk) 16 juni 2012 kl. 08.23 (CEST)

Tät- och småorter är en konstruktion av SCB, och om de säger att de ligger i kommuner och län, kan jag inte se att det är fel. -- Lavallen 16 juni 2012 kl. 08.36 (CEST)

Samtidigt, om Tätorter och Småorter anges per kommun och län, då kan vi väl inte ange byar mindre än småorter per landskap? Jag har en känsla av att det finns goda argument för och emot alla tänkbara lösningar:

- Orter saknar tydliga avgränsningar och bör därmed vara geografiska begrepp, knutna till landskap.

- SCB:s indelningar gör att Tät- och Småorter knyts till län.

- Att ha kategorier som följer både län och landskap blir onödigt komplicerat.

Jag tror det handlar om att välja den minst dåliga lösningen. // jorchr 16 juni 2012 kl. 09.06 (CEST)

Landskapen försvann som administrativ indelning 1634. Län är den rådande indelningen och t.ex. all statistik utgår från län. Det är omöjligt att räkna om statistik från län till landskap. Tycker däremot att både län och landskap skall vara med i artiklar då landskapsbegreppet i många delar av landet finns kvar. NERIUM 16 juni 2012 kl. 09.08 (CEST)

Oavsett hur länsbegreppet en gång var tänkt (jag tänker länsstyrelse när jag hör din beskrivning av län) så fungerar det som en geografisk avgränsning vilken får praktisk betydelse för allt som ligger inom dess gränser, inklusive sjöar, berg och småorter. Därmed är det en högst relevant indelning. Landskapen är mer av kulturell betydelse men bör också nämnas. Om stubbarna är uppdelade i län eller landskap tycker jag dock egentligen inte spelar så stor roll. Njaelkies Lea (d) 16 juni 2012 kl. 09.24 (CEST)

Men även för POMMF så är landskap en levande område, ofta mer än länet. Fotbollsdistrikt är indelade per landskap tex (utom väster, Norrbotten och stockholm). Och när vi ger oss ut på resa åker vi till Bohuslän, inte Västra Götalands län. Jag har tex konskvent börjat skria att småorter och mindre än så orter ligger i x kommun och Bohoslän(landskap). Scb klassar småorter per län, men vi har också flera fall där vi skriver artiklar om orter som är delar ev en SCB småort.Yger (disk) 16 juni 2012 kl. 09.32 (CEST)

Det förutsätter att man kan avgöra landskapsgränser entydig, vilket det är tveksamt om man kan med en indelning som inte varit officiell på länge. Edaen (disk) 16 juni 2012 kl. 09.37 (CEST)

Edaens påpekande är viktigt. De flesta Hestrabor betraktar sig numera som goda smålänningar, men historiskt är det ingen tvekan om att det ursprungliga Mo härad (alltså utan de tre Finnvedssocknar som av administrativa skäl lades dit på 1800-talet) tillhör Västergötland. Som bekant tillhör området alltjämt Skara stift. Fernbom2 (disk) 16 juni 2012 kl. 09.43 (CEST)

Om 2-3 år uppgår Kronobergs län, Kalmar län och Blekinge län i Skåne län. Tror ni det uppfattas bra att skriva att Emån rinner i Skåne län, eller ens att Västervik ligger i Skåne län?(och landskapen har av SCb och lantmäteriverket väldefinierade gränser).Yger (disk) 16 juni 2012 kl. 09.40 (CEST)

Detta gör frågan än mer komplicerad. Det finns faktiskt en viss samhörighet i många av 1634 års län, som vunnit hävd genom sin beständighet. Fortfarande kan människor kalla sig "skaraborgare" (oavsett om de nu bor i kommuner som tillhör Jönköpings eller Västra Götalands län). Även "kronobergare" är ett levande begrepp och kommer säkerligen att så förbli efter den reform Du nämner. Fernbom2 (disk) 16 juni 2012 kl. 09.46 (CEST)

Yger har en poäng här ovan (även om det inte är spikat hur en kommande sydsvensk/sydgötaländsk regionbildning kommer att se ut, eller vad den kommer att heta). Men det är tydligt att läns/regionindelningen är dynamisk (den utvecklingen kommer att fortsätta) och att landskapsindelningen är mycket mer beständig och oföränderlig när det gäller geografiska bestämningar. D v s: Geografi indelas per landskap, förvaltning indelas per län. Tycker jag... Janders (disk) 16 juni 2012 kl. 09.50 (CEST)

I grunden håller jag med Yger (och Janders). Jag vill bara peka på komplexiteten. Något ligger det nämligen i Njaelkies Leas (och Boives - se nedan) invändningar. Västra Götalands och Skåne län uppfattas mest som administrativa kolosser, medan de gamla länen hade en ställning i folkdjupet. Fernbom2 (disk) 16 juni 2012 kl. 09.58 (CEST)

Det där stämmer när det gäller Västra Götaland men inte alls när det gäller Skåne, för de allra flesta skåningar har alltid i första hand betraktat sig som just skåningar och sett uppdelningen i Malmöhus och Kristianstads län som artificiell. Så länssammanslagningen i Skåne har anpassat kartan till folks verklighet. Allan Akbar (disk) 20 juni 2012 kl. 16.08 (CEST)

Det överensstämmer inte alls med min bild. Även om identiteten som skåning var grundläggande var i varje fall i gränstrakterna medvetenheten stark om vilket län man tillhörde. Även om gränsen mellan Helsigborg och Ängelholm eller mellan Ystad och Simrishamn kan ses som artificiell vet jag att åtminstone den förstnämnda ingalunda saknade betydelse för gemene man, utöver det strikt formella. Fernbom2 (disk) 25 juni 2012 kl. 15.06 (CEST)

Gamla landskapsgränser

Jag är nog också inne på Njaelkies Leas linje. Län är (används i praktien som) en geografisk indelning. När man indelar något geografisk i Sverige så gör man det oftast utifrån län, i synnerhet i officiella sammanhang. Landskap fungerar också som geografisk indelning, tack vare att de har hävdvunna gränser (som inte alltid överensstämmer med de historiska gränserna). ⬤Bοⅳⅰе 16 juni 2012 kl. 09.52 (CEST)

Ge gärna exempel på det sistnämnda! Är det måhända Västerbotten/Norrbotten Du syftar på? Fernbom2 (disk) 16 juni 2012 kl. 09.58 (CEST)

Jo den, och Mo härad som nämndes ovan, och Kinda i Småland/Östergötland. Utifrån kartan får jag intrycket att det även skett gränsförändringar även mellan Dalsland/Värmland samt mellan Dalarna/Västmanland. ⬤Bοⅰⅵе 16 juni 2012 kl. 10.25 (CEST)

Ja~, utanför Norrbotten, Västerbotten och Stockholms län, ifrågasätter jag din uppfattning av län användning i praktiken (utan för de formella indelningarna). Distrikten i sporter, hembygdsförbud etc indelas i landskap inte län. Och tex västernorrlands län vet väl bara ett fåtal var det ligger och betydlig färre än de som vet var Medelpad ligger.Yger (disk) 16 juni 2012 kl. 10.16 (CEST)

I morgon har familjen Lavallen tänkt åka till trakten utanför Junsele och titta på bla ett naturreservat. Ett problem i sammanhanget är att jag inte här har en aning om var gränserna mellan Lappland/Jämtland/Ångermanland går, men var gränserna mellan Sollefteå/Strömsund/Dorotea kommun ligger är väl uppmärkt på kartor och i länsstyrelserenas information. Jag tycker inte det är fel att dela in efter landskap, men det kräver alltid en hel del extra efterforskning. -- Lavallen 16 juni 2012 kl. 10.27 (CEST)

Distriktsidrottsförbundens är lite blandade. En del är länsbaserade och andra landskapsbaserade. Men i de fallen de är landskapsbaserade så följer de inte de hävdvunna landskapsgränserna, utan de kommungränser som bäst approximerar landskapsgränserna. Och Göteborgs- och Stockholmsområdet ligger helt utanför sina respektive landskaps distriktsidrottsförbund. ⬤Bοⅳⅰе 16 juni 2012 kl. 10.41 (CEST)

Västerbotten 1796

Västerbottens utbredning kan nog diskuteras. Likaså vilket landskap Engelbrekt kom från.

Diskussionen om vilken geografisk indelning som skall användas har likheter med arkivvetenskapens frågeställning om hur arkiv skall inordnas, numera används proveniensprincipen. Se även [1]. Principen i överförd mening borde bli att händelser registreras i den indelning som gällde vid tidpunkten. Vill man ha en tidsbeständig indelning kanske man kan använda något som är helt fristående från den officiella som Skandinavien, Sydskandinavien, sydvästra spetsen av den skandinaviska halvön etc. Det skulle också vara mer i överensstämmelse med globalt perspektiv. Edaen (disk) 16 juni 2012 kl. 10.47 (CEST)

Ska man följa POMMF borde man indela orter efter län i vissa delar av landet och landskap i andra delar. Det lär bli väldigt inkonsekvent. Därför hamnar vi nog i att ange både den aktuella föränderliga administrativa indelningen i län och kommuner och den historiska oföränderliga i landskap och socknar. När det gäller naturgeografiska begrepp som berg, sjöar, åar o.d. tycker jag det oftast borde räcka med landskapsindelningen. --// jorchr 16 juni 2012 kl. 11.12 (CEST)

Orter indelas på det sättet som SCB anger, dvs efter kommun och län, sjöar och vattendrag efter avrinningsområde, berg efter bergskedjor och geologiska tidsåldrar. Sedan kan man säga att de tillhör ett visst landskap, men detta är inte korrekt. Ofta används vattendrag och berg som geografiska avgränsningar, och en å eller ett berg ligger ofta i gränsbyggd. Jag klarar inte alltid avgöra vilket landskap en sjö eller en ort ligger i. Källbelagd vetenskaplig indelning är et måste om det inte ska bli en oredig härva med kategorier som ingen han lösa upp. En koordinat tycker jag är ett neutralt sätt att visa var en sjö, tätort eller ett berg ligger. Då läggs de geografiska perspektiven hos läsaren och inte hos skribenten. Nasko (disk) 16 juni 2012 kl. 12.00 (CEST)

Jimmy Wales

Jimmy Wales engagerar sig i att försöka stoppa utlämningen utav en 24-årig student till USA för copyrightintrång. Läs mer på länken:

http://www.dn.se/kultur-noje/wikileaksgrundare-kampar-for-ung-student

--Allexim (disk) 24 juni 2012 kl. 21.02 (CEST)

Wikileaksgrundare??? Skärpning, DN! -- [ jiˈesˌdeːo ] 24 juni 2012 kl. 21.32 (CEST)

Rättat i artikeln, med det står fortfarande fel i URL:en. /ℇsquilo 25 juni 2012 kl. 07.20 (CEST)

Behov av någon med en konstnärlig ådra

Om någon med en konstnärlig ådra som skulle vilja hjälpa till att fixa till en snygg design på Wiki Loves Public Art 2013:s portal på Commons så vore jag tacksam! Jag har i dagsläget bara kopierat designen rakt av från Wiki Loves Monument vilket ju är jättetrist (det bör ju synas att det är olika tävlingar) och några alternativ vore kul! Lägg antingen upp era förslag på: Version 2.0, Version 2.1, Version 2.2 eller någon annan undersida eller ändra direkt på Commons:Commons:Wiki Loves Public Art 2013. Allting är bättre än det nuvarande utförandet! John Andersson (WMSE) (disk) 25 juni 2012 kl. 17.53 (CEST)

Insjöar (igen)

I februari mars tog jag upp på Bybrunnen möjligheten automatgenerera artiklar om Sverige sjöar, och skickade då också en fråga till SMHI. Nu har jag fått nedanstående svar, vilket jag uppfattar kan av en ingång till att generera artikeltext. Jag har själv ingen tid nu, men kanske en lagom insats för et sommarinitiativ?Yger (disk) 25 juni 2012 kl. 19.23 (CEST)

---

Med anledning av din tidigare frågeställning nedan så har vi precis gjort vår första variant av RDF för VISS - se www.viss.lansstyrelsen.se/rdf . Vi gjorde detta i samverkan med Europeiska Miljöbyrån som bl.a. gjort spännande kopplingar mellan VISS och statistik från EUROSTAT - se exempelfråga: http://semantic.eea.europa.eu/sparql?fillfrom=http%3A%2F%2Fsemantic.eea.europa.eu%2Fsparqlbookmarks%2F-3049153028536253036

Kan RDF vara en hjälp för att hämta uppgifter från VISS och exponera det i Wikipedia?

---

Bygger alltså på xml och liknande system?! - Dvs ungefär på samma sätt som robotar i grunden hämtar data ur wikipedia. Låter fullt görbart för den som har tid och lust och lite envishet. -- Lavallen 25 juni 2012 kl. 21.48 (CEST)

Radering av kategori

Många reagerar på att kategorier raderas utan motivering. Så skedde med Kategori:Skräckfilm, som helt sonika togs bort utan föregående diskussion, trots att den bidrar till en logisk struktur. Fernbom2 (disk) 20 juni 2012 kl. 17.51 (CEST)

I just det nämnda fallet verkar raderaren mena "Ersatt kategori". Så tolkar i alla fall jag kommentaren "använd Kategori:XYZ", även om han inte använde någon av de förvalda alternativen. Man måste inte använda förvalen. --MagnusA 20 juni 2012 kl. 18.02 (CEST)

Vi brukar väl ha plural i kategorier? -- Lavallen 20 juni 2012 kl. 18.06 (CEST)

Starta en projektsida där wikipedianer som engagerar sig i kategoriseringar kan diskutera och arbeta fram hållbara kategorier. Ett Wp:KFFR borde också finnas. Tjafsiga kategoridiskussioner hör inte hemma på brunnen mer än i undantagsfall. Skapa en ändamålsenlig wikipediasida typ Projekt:Kategorier och för diskussioner om kategoriers vara eller icke vara där. Sedan kan man lägga en blänkare på brunnen när större saker är i görningen. Nasko (disk) 20 juni 2012 kl. 18.07 (CEST)

Finns en sådan projektsida i WP:PK och den har slutat fungera för länge sedan. -- Lavallen 20 juni 2012 kl. 18.10 (CEST)

Jag menar alltså att båda kategorierna bör finnas, som det har varit i ett halvt decennium eller mer. Fernbom2 (disk) 20 juni 2012 kl. 18.31 (CEST)

Är din motivering att det "har varit [så] i ett halvt decennium eller mer"? -- Lavallen 20 juni 2012 kl. 18.33 (CEST)

Nej, den är att kategorin i plural innehåller enskilda filmer, medan den i singular omfattar själva genren. Det finns liknande lösningar på andra platser i kategoriträdet, exempelvis "Teater/Teatrar". Fernbom2 (disk) 20 juni 2012 kl. 18.36 (CEST)

Ok, jag är med dig, även om just det exemplet visar hur rörigt det kan bli i en sådan kategori. Finns där några som kanske borde kategoriseras om. -- Lavallen 20 juni 2012 kl. 18.45 (CEST)

Det efterfrågade projektet finns också, Wikipedia:Projekt strukturering. Jag delar Naskos önskan om att hålla kategoridiskussioner borta från Bybrunnen, och skulle gärna se att PK användes mer, och för den delen kategoridiskussionssidorna och ämnesspecifika projekts diskussionssidor där de finns och är aktiva. Eftersom PK inte enbart handlar om radering kan man också diskutera mer omfattande skapande av kategorier där, om man tror att det kan behövas.

Jag förväntar mig av samtliga administratörer att de ska veta att man inte kan vinna ett redigeringskrig – eller värre, raderingskrig – i den bemärkelsen att man övertygar någon som inte redan hade en åsikt att man har rätt. Diskussion ska inte vara något man tar till när redigeringskriget inte kommer nån vart, det ska vara det första sättet att invända. //Essin (disk) 21 juni 2012 kl. 01.13 (CEST)

Om man omedelbart återställer en kategori någon raderat bör man givetvis kommentera detta någonstans. Däremot kan jag inte se att den som vill ha kategorin kvar har någon anledning att gå till PK. Fernbom2 (disk) 21 juni 2012 kl. 06.01 (CEST)

Avindenterar Jag instämmer med Naskos förslag, och tycker inte att hänvisningar till WP:PK ersätter detta. Många kategorifrågor är av mer övergripande natur och handlar därför inte om "problematiska" kategorier (i den mening de flesta av oss tolkar "problematisk" på WP: "Skall vi ha kvar dem eller ta bort dem?") Jag skulle inte alls trycka det vara naturligt att diskutera länkning till eller från "hemliga taxonomiska kategorier" på PK, men skulle gärna se ett annat forum än BB. Jämför däremot upptakten till nl:WP:Categoriecafé, som väl bör översättas ungefär

"Välkomna till Kategoricaféet, här kan man diskutera allt som rör kategorisering och kategoristrukturen."

Om det var tänkt att WP:PK skulle fungera på det viset, så var såväl namn som inledning på den sidan illa valda. Som den ser ut och används, är den snarare en "begäran-om-åtgärdersida". Jörgen B (disk) 21 juni 2012 kl. 17.30 (CEST)

Jörgen B: Du har en poäng i att det finns aspekter av kategoriseringsarbetet som PK inte täcker, även om jag förutom "radera eller inte" även läser in "byt namn eller inte", "dela upp eller inte" och "sortera in i underkategorier eller inte" i "problematisk". Men skulle man inte kunna återuppliva Wikipediadiskussion:Projekt strukturering för det syftet?

Fernbom2: Nej, jag menar inte att man omedelbart ska gå till PK. Men om det är en radering eller återställning man inte håller med om bör man som första åtgärd ta upp frågan på kategorins (etc) diskussionssida eller den aktuella användarens diskussionssida. Om man inte får något svar inom rimlig tid, då kan man ogöra, och då kan man dessutom hänvisa till sin fråga som motivering. en:Wikipedia:BOLD, revert, discuss cycle beskriver en något annorlunda variant, som kan gå lite snabbare men är mer riskabel. //Essin (disk) 22 juni 2012 kl. 02.22 (CEST)

Att automatiskt ge den som raderar företräde genom att inte återställa förstår jag inte poängen med. Så gör vi inte med artiklar. Fernbom2 (disk) 22 juni 2012 kl. 20.44 (CEST)

Den första ogörningen kan man som sagt diskutera. Men att upprepa redan återställda ogörningar (i båda riktningarna) innan diskussionen visar att det finns konsensus om detta är redigeringskrigande – om man nu inte anser att den som återställer åt andra hållet är en ren vandal, och det var väl inte fallet här? //Essin (disk) 25 juni 2012 kl. 12.08 (CEST)

Jag kunde kanske ha lugnat mig med den andra återställningen, men eftersom jag tagit upp en diskussion och förklarat mig såg jag den som oproblematisk. Redigeringskrig blir det väl inte förrän tredje gången en åtgärd utförs (andra gången den upprepas)? Fernbom2 (disk) 26 juni 2012 kl. 17.10 (CEST)

Rasism, postkolonialism, orientalism m.fl.

Jag påbörjade några kortare artiklar för en vecka sedan. Dessa artiklar är: Rasregelsystem, Naturalism (rasism), Historicism (rasism). Dessa artiklar är bara påbörjade från min sida, men nu ifrågasätts de som uppslagsord. Jag vill undvika samma händelse som utspelade sig när artikeln om Rasifiering diskuterades varför jag lägger en blänkare här. Min förhoppning är att fler att kommer säga sin mening, oavsett vilken den nu är. Det är bra om fler användaren än de som diskuterade förra gången ensamma dryftar frågan (nya perspektiv behövs). Jag vill dock säga några ord först istället för att lägga in detta på samtliga diskussionssidor (vissa bitar av detta står redan på diskussionsidorna):

När det kommer till de naturalism och historicism kan dessa inte infogas i rasifiering då dessa är oberoende av ett rasifieringsteoretiskt perspektiv. När det kommer till termen rasregelsystem har det större kopplingar till ett rasifieringsteoretiskt perspektiv än de föregående, men heller inte denna term kan sägas vara sprungen ur rasifieringsteori. Det är en term som finns inom forskning om rasism, orientalism och kolonialforskning i vid bemärkelse med flera. Det finns dock inte många böcker skrivna på svenska i dessa ämnen, vilket är ett problem.

Begreppens relevans ifrågasätts, trots att dessa förekommer i SOU och ett flertal böcker. Den ledande forskaren i Sverige inom detta forskningsfält är professor Irene Molina. Inom brittisk forskning är detta perspektiv mer utbrett då de diskuterat "ras" på ett helt annat sätt än vi gjort i Sverige.

Jag önskar att fler kan ta en titt på diskussionssidorna. Säga sin mening och komma med synpunkter. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 18 juni 2012 kl. 03.38 (CEST)

Interwiki efterlyses genomgående i dessa fall. Om termerna är så etablerade internationellt som hävdas ovan måste det ses som förvånande om de saknar motsvarigheter i andra språkversioner. Fernbom2 (disk) 18 juni 2012 kl. 03.45 (CEST)

Interwikifrågan är inget argument. Vi har flera artiklar om ämnen som är stora internationellt men som saknar en artikel i dagsläget på engelskspråkiga Wikipedia, men som har artiklar på vår språkversion. Detta gäller bland annat inom kriminologi, där jag bidragit med många artiklar. Skulle dessa också ifrågasättas? Exempelvis, en jättekänd kriminologisk teori är sociala band. Den finns inte på engelskspråkiga Wikipedia, utan omdirigeras till Social control theory. Det är inte en helt missvisande omdirigering, men den är olycklig enligt mig. Det finns fler exempel på detta. Vi ska inte ifrågasätta relevans för ifrågasättandets skull, och absolut inte infoga artiklar där de inte hör hemma. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 18 juni 2012 kl. 03.50 (CEST)

Kan Du lyfta fram en lika omfattande litteratur vad gäller dessa begrepp är relevansen uppenbar. Just nu ser de närmast ut som kortversioner av Irene Molinas arbeten. Fernbom2 (disk) 18 juni 2012 kl. 04.01 (CEST)

Rätta mig om jag har fel, men visst är detta en del av den postkoloniala teorin? I så fall, är det rätt och NPOV att presentera det som den etablerade sanningen? Det är egentligen i så fall en principfråga, hur etablerad en teori bör vara för att inte "främmandegöras" genom att presenteras som just en teori.--95.206.3.81 18 juni 2012 kl. 03.58 (CEST)

Att de bör presenteras just som teorier ser jag som självklart. Fernbom2 (disk) 18 juni 2012 kl. 04.01 (CEST)

Självklart! dnm ^{(d | b)} 18 juni 2012 kl. 04.08 (CEST)

Vad precenteras som etablerade sanningar? Det är teorier, liksom monetarism inom nationalekonomi, institutionalism inom statsvetenskap med mera. Det är perspektiv som används för att analysera den verklighet vi lever i.

Nej, det har inte specifikt med det rasifieringsteoretiska perspektivet att göra, dock är det perspektivet mycket gammalt med 60 år på nacken. Mycket har hänt och teorin har vidareutvecklats och används inom forskning om segregeringen och utanförskapet på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Det används även inom pedagogisk forskning och i studier av hur elever väljer skolor (hur de resonerar, förväntningar, självbilder, föreställningar om de andra med mera). dnm ^{(d | b)} 18 juni 2012 kl. 04.08 (CEST)

Det står så här: "Historicism är en rasifieringsprocess för att konstruera ett rasregelsystem, som finns uttryckt i den moderna västerländska nationen", vilket innebär att det inte presenteras som en teori, utan som en faktisk sanning, och liknande formuleringar finns i de andra artiklarna. Men nu beskriver du postkolonialismen som en vetenskaplig ideologi, inte som en teori, som syftar till att förändra samhället genom att belysa.--95.206.3.81 18 juni 2012 kl. 04.11 (CEST)

En vanlig kritik mot den här typen av ideologier är att det kan vara möjligt att se en sak på ett visst sätt, utan att det är lösningen på problemet.--95.206.3.81 18 juni 2012 kl. 04.18 (CEST)

Ifall du inte tycker om hur något i en artikel är formulerat och du upplever att det som står är formulerat som absoluta sanningar, kan du givetvis ändra på detta. Någon politisk diskussion om vetenskapliga teorier gör sig dock inte nödvändig. Vi ska inte pyssla med sådant. Vad gäller "historicism" är det inte en teori, det är ett begrepp som beskriver processer.

Jag föreslår att du loggar in på din användare, 95.206.3.81. Ifall du saknar användare är det lätt att registrera en. Det blir lättare för dig att hänga med i diskussionerna du deltar i. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 18 juni 2012 kl. 04.26 (CEST)

Begreppet "historicism" är inte en teori, det är sant, men dess användning i detta sammanhang är likafullt en teoribildning. Fernbom2 (disk) 18 juni 2012 kl. 05.14 (CEST)

"Interwikifrågan är inget argument", skriver dnm, men det är den visst. Kanske inte det enda eller avgörande argumentet, men med stöd av språklänkar får man lättare att övertyga om att en artikel bör finnas. Och tydligen var det svårt att övertyga i de här fallen. Det hjälper också om det finns andra artiklar som redan har rödlänkar till det nya begreppet, till exempel biografier över personer som sysslat med begreppet. --LA2 (disk) 18 juni 2012 kl. 15.50 (CEST)

Det är också problematiskt att bara 3-4 forskare refereras om och om igen i dessa artiklar. Är begreppen verkligen allmänt vedertagna borde källor utanför den snäva kretsen inte vara svåra att finna. Jag ser också det som ip-numret påpekar om etablerade sanningar, i ett antal formuleringar som pratar om hur samhällen är, inte om hur de inom teoribildningen tolkas vara, t.ex. "Rasifiering genomsyrar samhället och finns inbyggt i idén om den västerländska staten." (Naturalism (rasism))Lsj (disk) 19 juni 2012 kl. 13.51 (CEST)

Jag känner spontant att någonstans måste man börja. Jag har inte koll på hela forskningsfältet i detaljer varför jag skrivit om det jag kan. Vi brukar inte kräva mer än så i andra sammanhang, men visst kan jag trycka dit 4 till forskare om det får det hela att bli bättre? Men: Nu råkar det vara vanlig teori om rasism och rasifiering som jag kan bäst av den stora mängd teorier som finns. Jag har läst orientalism men känner inte att jag är nog insatt i det för att skriva om det ännu (kommer bli ändring på den punkten) och postkolonialism är jag inte heller jätteinsatt i. Jag vet dock att det förekommer i samtliga dessa.

@Lsj: Citatet du tar upp är inte alls problematiskt eftersom den tydligt adresseras till en individ som tycker detta: "Rasifiering genomsyrar samhället och finns inbyggt i idén om den västerländska staten, David Theo Goldberg". Nu saknas tyvärr ett "enligt" där, vilket är en miss av mig. Men enligt denna meriterade forskare (inom sitt fält) är det på detta sättet (återigen enligt honom), sedan finns det säkert andra som säger annat och då ska det också givetvis framgå. Du får det nästan att framstå att jag skrivit någon egen värdering och att jag menar att det är någon sanning. På det sättet är det inte. Kan det däremot missförstås är du välkommen att förändra det och kan du bygga ut artikeln är det väldigt välkommet. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 19 juni 2012 kl. 14.39 (CEST)

Skrivsättet att skriva som om rasifieringsteorins tolkning vore fakta genomsyrar artiklarna, alls icke bara den mening jag högg som exempel. Samma artikel startar med "Naturalism är en rasifieringsprocess för att konstruera ett rasregelsystem, som finns uttryckt i den moderna västerländska nationen.", en mening som har precis samma problem utan ens något "enligt X" som inlindning. Ja, jag har svårt att tolka detta på annat sätt än att artikelförfattaren delar rasifieringsteoretikernas åsikter och, sannolikt omedvetet, uttrycker dessa som fakta. Detta är synnerligen problematiskt.

Jag gjorde för övrigt en sökning på Google Scholar, och hittade ett hyggligt antal träffar på "racialization", men bara enstaka träffar på "racial rules". Det tyder på att det förra men inte det senare är vedertaget inom forskningen. Lsj (disk) 19 juni 2012 kl. 21.07 (CEST)

Litet instick: att säga "finns" får det förstås att låta som att texten ta ställning för teorin, men att det "är" en rasifieringsprocess behöver inte göra det. Det finns många modeller och teorier inom t ex sociologi som man kan beskriva så: "alienation är [i marxistisk teori] arbetarens förfrämligande inför sitt arbete", för att försöka med ett exempel. Det är tydligare med hakparantesens innehåll, men kan även beskrivas utan. Tvistefrågan är inte vad begreppet innehåller (vad det är [inom teorin]), utan om fenomenet faktiskt existerar (och i vilken grad osv). —flinga 27 juni 2012 kl. 15.44 (CEST)

Engelskan är ett betydligt rikare språk än svenskan. Det förekommer också andra termer utöver "racial rule". Tyvärr har jag inte tillgång till så mycket litteratur just nu att jag kan plocka fram mer "varianter". Det glädjer mig dock att du hittade stöd för det övriga. Värt att komma ihåg är att "racial rule" (och dess syskon) användes som begrepp inom flera teorier och perspektiv som studerar rasismer. Det tycks vara ett vanligt missförstånd att dessa begrepp inte används inom andra teoretiska perspektiv än rasifiering (trots mina återkommande påpekanden).

Jag tror du kan tolka det lite som du faktiskt rent fördomsfullt önskar tolka det. Jag vill dock understryka att det kan ju även ha helt andra orsaker, exempelvis att jag inte skrev encyklopediskt utan snarare utgick ifrån uppslagsordet rent formalistiskt/akademiskt; alltså vad uppslagsordet innebär/menar/anser/säger. Naturligtvis ska man inte göra på det sättet. När det sedan kommer till ett teoretiskt perspektiv som rasifiering är mina åsikter väldigt delade beroende på vilken roll jag ser det ur: Akademiskt/professionellt har jag en åsikt, politiskt/organisatoriskt har jag en annan och personligt/privat har jag en tredje. Eftersom jag själv inte är helt hundra på vad jag anser fullt ut känns det väldigt starkt av dig att ha luskat ut det genom en sådan svag grund, utan att veta något om mitt inre. Vi kanske kan hålla oss ifrån att recensera varandras åsikter på det här viset. För vad tjänar det till? Jag tycker det är extra viktigt att du avhåller dig från det när vi faktiskt inte känner varandra. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 20 juni 2012 kl. 18.04 (CEST)

Jag tror ovanstående användare är mer fascinerad av sig själv och sina åsikter än någon annan i den här diskussionen. Lsj gjorde ett fullkomligt legitimt påpekande.--Bothnia (disk) 22 juni 2012 kl. 01.59 (CEST)

Min gissning är att ingen missat till vilken nivå du har åsikter om mig, men jag skulle vilja be dig fundera på vad dina återkommande attacker mot fyller för syften? De konflikter som ständigt uppkommer på grund av dessa attacker påverkar Wikipediad funktionssätt på ett mycket negativt sätt. Det ovanstående var ett helt onödvändigt inlägg från din sida, ett personangrepp och ett klart brott mot WP:Etikett. Jag hoppas du seriöst vill fundera över att släppa din bevakning och det åeterkommande destruktiva. Du gör bidrag inom områden som få andra, vilket är bra för Wikipedia. Satsa gärna din energi där. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 23 juni 2012 kl. 03.42 (CEST)

Utöver den även i mina ögon onödiga inledningen finns ett sakinnehåll i Bothnias inlägg: "Lsj gjorde ett fullkomligt legitimt påpekande." Det kan även jag ställa mig bakom. Fernbom2 (disk) 23 juni 2012 kl. 05.03 (CEST)

Månadstävling: Olympiska sommarspelen 2012

Guldrosetten utdelas till tävlingens vinnare.

Lystring alla intresserade! Det är nu en månad kvar tills OS i London invigs och för att se till att artiklarna om dessa spel håller så hög kvalitet som möjligt håll nu en månadslång tävling om detta ämne. Som en bonus omfattar tävlingen även Paralympics 2012, som hålls månaden efter. Förutom ära och berömmelse föräras vinnaren dessutom med en specialdesignad gyllene rosett! Priser delas även ut till övriga dugliga tävlande. Tävlingen hittar ni här: Olympiska sommarspelen 2012. Lycka till allihopa! -- [ jiˈesˌdeːo ] 27 juni 2012 kl. 00.11 (CEST)

Tävlingen har redan fått sin första deltagare som dragit ifrån rejält, men eftersom det är en månadslång tävling finns alla chanser att komma ifatt. -- [ jiˈesˌdeːo ] 27 juni 2012 kl. 12.30 (CEST)

Vägkyrkor sommaren 2012

Under sommaren håller ett antal vägkyrkor öppet. Här finns möjlighet att fotografera kyrkors interiörer. Tidningen Amos har en bilaga med en lista över vägkyrkor och andra öppna kyrkor. Bilagan finns här. Om ni åker på bilsemester passa då på att besöka någon kyrka. Ulkl (disk) 27 juni 2012 kl. 19.00 (CEST)

Välkommen till Wikipedia:Veckans tävling/Rekommenderade basartiklar 2012!

Vi har 1000 basartiklar, 1000 grundläggande artiklar, som är samma på alla språkversioner. Av dessa 1000 är det bara 66 stycken som vi rekommenderar. Det är alldeles för lite. Alla dessa artiklar borde kunna hålla för de kriterier vi satt upp för rekommenderade artiklar. Det krävs dock att det finns folk som dels skriver dessa artiklar, men även att det är fler som är villiga att kolla igenom dem och rekommendera dem. Det är poängen bakom Veckans tävling denna vecka. Sjunnesson har gjort ett bra jobb och rekommenderat hela 6 artiklar, men det blir inte mycket till tävling med bara en deltagare.

Att delta är inte svårt. Läs igenom en basartikel. Upplever du att den har ett korrekt språk, täcker det viktigaste, saknar åtgärdsmallar, har wikilänkar, interwikilänkar och kategorier, har en källförteckning, ger ett sammanhang och att eventuella bilders upphovsrättsstatus är klarlagd så lägger du in {{rekommenderad}} i artikeln, lägger en motivering på diskussionssidan och lägger in artikeln på Wikipedia:Rekommenderade artiklar. Lycka till! / Elinnea (disk) 27 juni 2012 kl. 21.47 (CEST)

Årtalsartiklar

Jag har gått igenom et stort antal artiklar om årtal i framtiden och tycker att de inte lever upp till Wikipediastandard. Framför allt håller språket väldig låg nivå. Nedanstående exempel är hämtade från 2014 men synpunkterna gäller generellt ett stort antal artiklar om framtida år.

1. Ingressen: 2014 blir ett normalår bör heta 2014 är ett normalår. Trots att ingenting ännu inträffat detta år existerar året redan i den bemärkelsen att vi vet att det inte är ett skottår. Framtida händelser har ofta presens. Ex. ”Nästa vecka är en viktig vecka”.
2. Planeras är ett överflödigt ord. Om det är fråga om projekt skapade av människor är de alla planerade. Skriv inte ”Etappen Pålen-Tanumshede på E6:an planeras invigas för trafik”, det är språkligt inkorrekt. Två passivformer ska inte kombineras med varandra. Skriv i stället ”beräknas öppna för trafik” eller ”kommer att invigas.” eller helt enkelt ”öppnas för trafik”. Ett subjekt i satsen underlättar också, men då blir det vanligen ”man” när det är en passiv sats: ”Man planerar att inviga …” Skriv inte ”Paralympiska vinterspelen planeras att hållas i Sotji i Ryssland.” Skriv i stället ”kommer att äga rum i” eller ”I Sotji i Ryssland äger de paralympiska vinterspelen rum”.
3. När det gäller naturfenomen är de ju inte planerade av människor, men beräkningarna är gjorda av människor. Det står nu ”Partiell solförmörkelse inträffar”, vilket är helt ok trots att vi inte vet om den kommer att äga rum – lika lite som vägbygget eller vinterspelen.
4. Vem uppdaterar alla dessa förmodade framtida händelser? Brukar vi inte vara försiktiga med att förutspå framtiden?
5. Nästan alla uppgifter i årtalsartiklarna saknar källor.

Rex Sueciæ (disk) 27 juni 2012 kl. 21.44 (CEST)

Bra du uppmärksammade detta. De är förskräckliga. Jubileer och fromma förhoppningar (rymdhiss(!)). tydligen är det dåligt med kollen på vad som tillåts ligga kvar.Yger (disk) 27 juni 2012 kl. 22.02 (CEST)

Ett litet stiltips: Uttalanden om framtiden, oavsett om det sker i årtalsartiklar eller vanliga artiklar, är det säkraste sättet att få ett uppslagsverk att framstå som föråldrat. I Burma#Demonstrationerna 2007 står: Juntan har utlovat nya val enligt en 2009 antagen konstitution. Valet äger rum i november 2010. – med presens som en futurumform (det krävs mycket välvilja för att tolka det som historiskt presens). Nu i efterhand borde det ändras till ägde (imperfekt). Men om man från början i stället hade beskrivit vad som faktiskt hade skett, hade man kunnat skriva: Juntan antog 2009 en ny konstitution och utlovade att val skulle äga rum i november 2010. – En sådan formulering är sann än idag och behöver aldrig uppdateras. Man kan helt enkelt tillägga och så skedde eller men så skedde inte, när man vet hur det blev. --LA2 (disk) 28 juni 2012 kl. 16.20 (CEST)

Onödigt att radera information om planeternas passager i årtalsartiklarna. --NERIUM (disk) 29 juni 2012 kl. 18.17 (CEST)

Joachim Posener

Någon mer borde kanske ta en titt på artikeln om Joachim Posener. Le Lapin Vert (disk) 28 juni 2012 kl. 06.31 (CEST)

Resten av diskussionen har flyttats till artikelns diskussionssida. Janders (disk) 29 juni 2012 kl. 19.51 (CEST)

Kgl. Operan på Mynewsdesk: ändrade bildlicenser

Kgl. Operan har ändrat licens på en del av sina gamla Mynewsdesk-bilder (av vilka många redan laddats upp på Commons). Se t.ex. File:Elin Rombo as Sister Blanche in Dialogues of the Carmelites 2011.jpg, nu angiven som "All rights reserved" på källsidan. Den tidigare CC-licensen har lyckligtvis redan blivit kollad och bekräftad av en administratör på Commons.

Medan vissa bilder har fått licensen ändrad till "All rights reserved", har andra fortfarande (än så länge?) CC-licens, exempelvis denna porträttbild som används i Wikipedias artikel Anneli Alhanko.

Vad de nog inte förstår är att dessa bilders tillgänglighet under en fri licens ger dem en viss gratisreklam. CC-licensen ger oss möjlighet att använda dem i artiklar om opera och balett i Wikipedia både på svenska och engelska och andra språkversioner. Jag har just satt in en bild från Stockholmsoperans senaste produktion of Richard Strauss' Elektra i artikeln Elektra på engelska Wikipedia. Det är idag den enda bild från någon föreställning som finns i den artikeln. Tillgång på bilder gör det dessutom mer intressant för Wikipedia-användare att skriva biografiska artiklar om deras sångare, dansare, koreografer och andra.

Finns det någon möjlighet att Wikimedia Sverige skulle kunna ta kontakt med Operan och övertyga dem om att det faktiskt ligger i deras eget intresse att tillgängliggöra fler bilder under en fri licens? Det kan vara en poäng att betona, om frågan kommer upp, att en fri licens inte ger återanvändaren rätt att använda bilden hur som helst, då det finns begränsningar som inte har med upphovsrätt att göra (se Commons:Photographs of identifiable people#Re-use of the image). --Hegvald (disk) 24 juni 2012 kl. 11.16 (CEST)

Min undran är om det går att ta tillbaka fria licenser. En gång fritt alltid fritt? – GeMet [diskussion] 24 juni 2012 kl. 14.44 (CEST)

Ja, som jag har förstått det gäller CC-licenser per default för all framtid (möjligen kan skulle detta kunna ändras om man vid själva licensieringstillfället uttryckligen säger något annat, typ "Härmed släpps detta verk under CC-BY-SA temporärt, och jag kan dra tillbaka verket efter eget gottfinnande närsomhelst"). Troligen var väl Kungliga Operan inte medvetna om detta. Det finns också en möjlighet att de råkade få med bilder de eg. inte hade rätten att bestämma licens över, och att det är dessa som nu fått sin CC-licens tillbakadragen. Men jag vet inte, och tycker att detta är ett ypperligt tillfälle då WMSE skulle kunna kontakta operan. Operan lyssnar nog mer på en organisation och WMSE har god erfarenhet av ABM-institutioner och upphovsrätt. Calandrella (disk) 24 juni 2012 kl. 15.49 (CEST)

Låter som byte av personal - den tidigare kände till CC-licenser, den nya känner inte till det, och tror sedan tidigare uppdrag att det skall vara 'all rights reserved'. Men, då kan man fråga sig vad OPeran hade/har för avtal med fotografen, som en första punkt. Vad jag mest menar är att man skall nog vara försiktig i formuleringarna, för den som är ansvarig nu förstår nog inte vad CC innebär. Man bör nog finna pedagogiska formuleringar. Gratisreklam, varför dra den visan, det står ju inte under bilden att den 'kommer från Operan'. Ta tillbaka, Operan kan när som helst ändra licensen för sina bilder (om fotografen så godkänner). Däremot kan kopior av bilden från före licens-bytet med största säkerhet inte beivras. Dvs bilderna borde fortfarande vara användbara. Janwikifoto (disk) 24 juni 2012 kl. 20.29 (CEST)

Nej, man får inte dra tillbaka en fri licensiering eller ändra till någon licens som är mindre fri. Hade så varit möjligt hade det varit helt omöjligt att driva projekt som exempelvis Wikipedia. /Grillo (disk) 25 juni 2012 kl. 07.30 (CEST)

Minns att: den som ger och tar igen är tjuvens bäste vän (gammalt djungelordspråk, eller något liknande). Tomas e (disk) 30 juni 2012 kl. 21.28 (CEST)

Ang. David Shankbone

Jag förstår kritiken, att det är ovanligt att wikifotografer och wikiskribenter får egna wikiartiklar om sig själv, och att den kanske är lite för CV-lik. Men, hur skulle artikeln kunna förbättras? Och är det i praktiken omöjligt eller möjligt för wikifotografer och wikiskribenter att få egna wikiartiklar om sig själva, och i så fall varför? Passa på att kolla nu, den kan vara borta imorgon, David Shankbone.Mats33 (diskussion) 28 juni 2012 kl. 01.36 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Nej, det är inte omöjligt, men de ska uppmärksammas i oberoende källor, som allt annat. Håll diskussionen till SFFR:en, och om artikeln behålls, håll vidare diskussioner på artikelns diskussionssida. /Grillo (disk) 29 juni 2012 kl. 01.33 (CEST)

Även om artikeln inte behålls kan det givetvis argumenteras för relevansen på diskussionssidan efter att SFFR-en avslutats. I övrigt instämmer jag med Grillo! Fernbom2 (disk) 30 juni 2012 kl. 06.45 (CEST)

Omval juli

Jag vill bara informera om att vi nu är inne i en ny omvalsperiod har börjat och att det är fritt fram att nominera användare för omval, nyval eller självnominera sig själv. Det var varit OK att nominera administratörerna för omval enligt en diskussion förra året folk så att valen avslutas 1 juli, och det gör de med marginal nu. :-) Ta gärna chansen och fråga användare om de vill fortsätta. Vilka det gäller kan du se här. Vill kanske rent av Du kandidera själv? Ta då chansen och nominera dig! Obelix (disk) 30 juni 2012 kl. 22.03 (CEST)

Bra upplysning, Obelix! Jag har hörsammat uppmaningen lite grann och redan lagt upp en nominering. Ska nu sova, nominerar vidare imorgon. :-) Calandrella (disk) 1 juli 2012 kl. 01.37 (CEST)

Välkommen till Veckans tävling!

Varmt välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Kyrkor. Tävlingen går ut på att skriva nya kyrkoartiklar och omfattar alla kyrkobyggnader i hela världen som inte har artiklar än på Wikipedia. Bonuspoäng ges om du laddar upp egna bilder till kyrkan du skriver om (se gärna tipset #Vägkyrkor sommaren 2012 eller om kyrkan finns listad här Wikipedia:Projekt kyrkobyggnader/Bilder utan artiklar.--Ankara (disk) 2 juli 2012 kl. 11.16 (CEST)

Spoilers och original research i artikel om bokserie

Hej wikipedianer! Jag hoppas ni alla har en utomordentligt trevlig sommar. Det har jag, och jag tillbringar den med att av och till arbeta på utkastet till en artikel om Arne Dahls serie om A-gruppen, en serie kriminalromaner. För det första vill jag inbjuda alla intresserade att hjälpa till; utkastet ligger som en undersida till min användarsida, men likväl är hjälp varmt välkommet! För det andra vill jag lyfta en tveksamhet som uppkommit i samband med att jag förbereder artikeln: hur långt bör referat av böcker gå? Det vill säga: bör de refereras i sin helhet (kortfattat), utan att ta hänsyn till om folk spoilas - eller bör man aktivt undanhålla viktiga, överraskande händelser i böckerna just för att folk inte ska spoilas? Jag vill inte ta upp Bybrunnen med detta (om ingen annan aktivt önskar en principdiskussion), så den diskussionen kan gärna föras på diskussionssidan till utkastet, där jag redan startat en diskussion med lite utförligare beskrivning av saken. För det tredje vill jag väcka diskussion om en annan tveksamhet, som rör gränserna mellan att skriva ned det självklara och att bedriva otillåten original research. Även denna sista diskussion lämpar sig nog bäst på utkastets diskussionssida (där jag också startat diskussionen med en mer utförlig beskrivning av vad jag undrar). I själva verket är mitt syfte inte egentligen att väcka några större diskussioner om detta, utan mer att höra mig för om praxis/konsensus gällande dessa bägge frågor i just denna kontext. Sommar-glada hälsningar, Calandrella (disk) 2 juli 2012 kl. 18.14 (CEST)

K-mallarna

Det har alltid varit min uppfattning att K-mallarna bara ska användas för uppenbart klotter eller vandalisering, och inte för andra redigeringar som av olika anledningar är fel och återställs. Vad jag upplever har detta varit praxis. Anledningen att jag vill lyfta ämnet för principiell diskussion är med anledning av denna ändring av just {{k1}} som jag menar har blivit för bred i tillämpningen om texten i mallen följs. Kommunikation måste vara det mest ändamålsenliga om vi inte ska skrämma välmenande nybörjare än att vi skulle börja malla seriösa ändringar som inte håller wikistandard. Vad tycker ni? Obelix (disk) 27 juni 2012 kl. 23.40 (CEST)

Opps, jag missade att Luttrad tog upp saken på Malldiskussion:K1#Revertera.Obelix (disk) 27 juni 2012 kl. 23.45 (CEST)

Mallar uppfattas som väldigt opersonliga och bortstötande. Det är okej mot klottrare. Jag är skeptisk till om vi bör använda dem mot folk som vill väl. /Julle (disk) 27 juni 2012 kl. 23.49 (CEST)

Jag tycker att det var bra att Obelix tog upp detta här, jag hade inte heller lagt märke till Malldiskussion:K1#Revertera. Mallen bör återställas, den tidigare texten var bra och överensstämde med hur den mallen bör användas. Man bör inte malla någon för att deras texter varit "ostruktuerade, opassande eller felaktiga", utan bara om det klottrats. / Elinnea (disk) 28 juni 2012 kl. 00.04 (CEST)

Är det bara något jag trott, eller står K:et för Klottermall? I så fall säger väl det självklart att K-mallarna skall användas mot uppenbara klottrare och inga andra! Vid redigeringstest finns ju t.ex. testmallen. I övrigt tycker jag det är så himla mycket bättre med personliga meddelanden. /Mvh Vostok (disk) 28 juni 2012 kl. 11.32 (CEST)

Jag anser snarare att vi har ett motsatt problem, att "test" används även vid uppnbart klotter, när "K1" eller t o m "K2" borde tas i bruk. Fernbom2 (disk) 4 juli 2012 kl. 18.12 (CEST)

Födelseår saknas

Vi har i nuläget 678 biografiska artiklar där födelseåret saknas. En stor del är svenskar och borde kunna hittas i Sveriges dödbok och Sveriges befolkning, men det är svårt att söka när det är namn som väldigt många bär. Finns nåt mellannamn eller nån födelseort så blir det lite lättare. Det vore bra om fler skulle kunna ta och titta igenom dessa artiklar och försöka hjälpa till med uppgifter som kan leda fram till att man kan lägga in korrekta födelse och ev. dödsdata, samt källor i artiklarna. Många av dessa är friidrottare. Går det att hitta födelsedata och eventuella dödsdata om dessa, är det någon som skulle kunna kontakta några som kanske känner till detta, kanske Svenska Friidrottsförbundet vet? / Elinnea (disk) 1 juli 2012 kl. 15.44 (CEST)

Nu är siffran nere på 623! Bra jobbat! Ska vi kanske ta och köra Wikipedia:Projekt biografikällor som Månadens kvalitetsprojekt? / Elinnea (disk) 4 juli 2012 kl. 16.47 (CEST)

Hur hantera Staffans senaste redigeringar?

Evighetsblockerade Användare:Staffan Jacobson har de senaste dagarna gjort en ny oinloggad men ytterst lättigenkänlig redigerinsdrive här på svwp, nu under IP-numret 83.249.216.200. Ämnesvalen är de gamla vanliga: psykiatri, husockupationer och graffiti. Jag har hittills bara hunnit titta på hans redigeringar i den sistnämnda artikeln, och det jag har sett där gör mig litet brydd om hur dessa skall hanteras. I väldigt många fall handlar de nämligen om att SJ har lagt in källor på ställen i texten där det funnits källmallar, och det känns som det finns en risk att man kastar ut några barn med badvattnet om man bara saklöst återställer de redigeringar. Å andra sidan kombineras de på sina ställen av flagranta ideoloiska POV-formuleringar av den här typen. Det finns naturligtvis också en risk att de källor SJ har lagt in i sig är är tendentiösa.

Så vad säger gemenskapen: skall vi köra linjen "blockerad är blockerad" och direkt återställa samtliga de senaste redigeringarna, eller skall vi försöka göra ett urval och spara de redigeringar som kan bedömas som konstruktiva? /FredrikT (disk) 4 juli 2012 kl. 09.21 (CEST)

Jag tycker alltid det är bäst att försöka spara de redigeringar som är seriösa och bara återställa uppenbart klotter och POV.--Bothnia (disk) 4 juli 2012 kl. 09.30 (CEST)

Utöka gärna det aktuella filtret med texten

ip_in_range(user_name,"83.249.216.0/22") |

Tidigare försök att diskutera med Staffan har väl inte hjälp något utan nya blockeringar har varit det enda som fungerat? Yger är väl den som är mest insatt. GameOn (disk) 4 juli 2012 kl. 09.37 (CEST)

här överskattar du mig!. Sj har jag aldrig specialstuderat, men känner naturligtvis till.Yger (disk) 4 juli 2012 kl. 14.26 (CEST)

[redigeringskonflikt] Ok, fast då behövs det nog att någon som är rejält kunnig på området tar sig en titt på artiklarna Autism och Politisk psykiatri för där är i vart fall jag för mycket amatör för att kunna skilja agnarna från vetet. I Husockupationer i Sverige har jag däremot intrycket att merparten av redigeringarna är rätt tydligt ideologiskt färgade och kan återställas, men jag uppskattar om fler tar en titt innan jag vidtager denna åtgärd. /FredrikT (disk) 4 juli 2012 kl. 09.38 (CEST)

Fast kan man inte helt enkelt lita på att det stora kollektivet av Wikipediaanvändare i det långa loppet kommer att skilja agnarna från vetet i alla fall? Jag tycker att man i sådana här fall kan göra en översiktlig genomgång av de redigeringar som tillkommit och ta bort uppenbara dumheter. Resten kan man låta stå kvar i förlitan på att ev. felaktigheter förr eller senare upptäcks och åtgärdas av personer som är intresserade av och insatta i de områden det handlar om. Bredman (disk) 4 juli 2012 kl. 12.40 (CEST)

(Jag tillät mig att ändra siffror i GameOns inlägg ovan för att länka till rätt filter.) Det aktuella filtret är avstängt, av mig, sedan december 2010. Om man närmare granskade de ip-adresser som fångades såg man att användaren verkade få igenom de flesta av sina redigeringar ändå, och det rörde sig då inte om kontroversiella saker. Jag är rätt skeptisk till att ha ett filter som hindrar enskilda personer att skriva om vissa ämnen men inte om andra. /NH 4 juli 2012 kl. 10.51 (CEST)

Inlägg av den här typen antar jag inte behöver diskuteras – Staffan besitter onekligen en hel del kunskap, och det känns emm konstigt att ta bort okontroversiella, med stor snnolikhet korrekta uppgifter. Probemet är, att användaren alltid har vägrat att acceptera blockeringen, vilket jag upplever som ett problem, eftersom han, parallellt med korrekta faktainlägg, gärna använder Wikipedia som ett debattforum. Släpper vi igenom mera kontroversella inlägg, belönar vi, som jag ser det, vederbörande för hans oacceptans. Detta oavsett om vi tror på inläggen eller ej. Har vi inte tid att gå igenom allt kanske vi borde vara restriktiva, för att inte i onödan locka användaren att fortsätta? / Ternarius_D 4 juli 2012 kl. 11.12 (CEST)

Inlägget Du länkar till kan i och för sig synas harmlöst och okontroversiellt, men saknar å andra sidan källa... /FredrikT (disk) 4 juli 2012 kl. 12.17 (CEST)

Min avsikt med mitt förra inlägg var väl närmast att fokusera på vilken typ av editerande från Staffan vi inte borde acceptera – exemplet var väl närmast avsett att illustrera det generella utseendet på användarens mera harmlösa inlägg. Iofs har du givetvis rätt i att uppgifter ska ha källa – min åsikt i den frågan trodde jag jag redan redogjort tillräckligt för... / Ternarius_D 4 juli 2012 kl. 20.32 (CEST)

Jag undrar om vi borde flytta denna diskussion till WP:KAW?. Jag upplever vi håller på att förskjuta praxis och att vi numera är mer öppna för att låta kunniga och intelligenta blockerade användare komma tillbaks. Jag tänker tex på MHedman. Om någon tog på sig den otacksamma övervakningsrollen så skulle i alla fall jag kunna tänka mig en provavblockering.Yger (disk) 4 juli 2012 kl. 14.26 (CEST)

Införa Image annotator?

Skärmdumpsexempel på hur det ser ut när man hovrar med musen ovanför en uppmärkt bild, testa själv här.

På Commons finns det möjlighet att märka upp områden i bilder med Image annotator (riktlinje om användning på Commons). Men i dagsläget kan dessa noteringar endast ses på Commons. Som tur är går det att få det att visas även på andra projekt och jag tog upp det till diskussion på Bybrunnen för drygt ett år sedan, men diskussionen blev kort, och jag vet inte om det var konsensus åt något håll. En oro var att den kan förstöra fina imagemaps, men som man kan se på exemplena här går det att slå av per bild så att det arbetet inte blir ogjort. Så min fråga är, finns det en vilja att införa detta även på svwp? I så fall tar jag gärna tag i det. Ainali (disk) 4 juli 2012 kl. 09.35 (CEST)

Jag ser (fortfarande) flera fördelar med det och ser det gärna infört. GameOn (disk) 4 juli 2012 kl. 09.40 (CEST)

Tycker det är något vi definitivt borde införa, det ökar värdet på många illustrationer och för inte med sig några nackdelar.--Ankara (disk) 4 juli 2012 kl. 09.41 (CEST)

Instämmer till fullo med föregående talare - bra förslag, Ainali! Avslag per bild fungerar för att lösa det potentiella problemet med att imagemaps inte skulle fungera (och imagemap-arna är tillräckligt få för att det inte ska vara alltför jobbigt att slå av det där; så länge det enda som behövs är wikikod intill filen kan jag själv hjälpa till med arbetet). Och i övrigt finns enbart fördelar, inga nackdelar. Se t.ex. en målning från en 1800-tals kongress i Berlin med idel historiska dignitärer - samtliga dessa får namn och länkar på själva bilden tack vare Image annotator. Egentligen är detta något som borde ha fixats långt tidigare, en självklarhet som dock säkert förstås var lite knepig att fixa rent tekniskt. Men det är spännande tider vi lever i, och då måste vi naturligtvis anamma den nya tekniken. Det gamla systemet med bildtexter som "(Från vänster till höger) Heinrich Karl von Haymerle, Alajos Károlyi [...]" är onekligen ett arv från den pre-digitala tidsåldern som sådana här fiffiga verktyg kan onödiggöra. Så slå på Image annotator! :-) Calandrella (disk) 4 juli 2012 kl. 10.03 (CEST)

Vill bara påpeka att en sådan här funktion förstås aldrig kan ersätta en god bildtext. Alla har inte tillgång till funktionen, likt en bild alltid måste innehålla en alt-text för de som över huvud taget inte kan se bilden. /Grillo (disk) 4 juli 2012 kl. 10.47 (CEST)

Helt klart är det så. En bildtext kan ju dessutom förklara varför bilden används i just den här artikeln medan annoteringar är förklaringar av bildens innehåll som sådant. Ainali (disk) 4 juli 2012 kl. 12.33 (CEST)

Utan att förespråka enkild metod undrar jag om det går att aktivera funktionen och ha det avslaget som default, men att aktivera möjligheten per bild? --Bensin (disk) 4 juli 2012 kl. 10.13 (CEST)

Jag hittar ingen sådan inställning i konfigurationsmöjligheterna. Ainali (disk) 4 juli 2012 kl. 12.33 (CEST)

Är rutorna även klickbara länkar? Kommer hover-texten synas på minatyrbilder i artiklarna redan eller måste man klicka på bilden först för att få upp den i större format? Moberg (disk) 4 juli 2012 kl. 13.38 (CEST)

När man hovrar över rektanglarna visas en till ruta. Den kan fyllas med valfri wikitext, till exempel länkar (och andra bilder!). Rektanglarna och popuperna syns även på miniatyren, kolla bergsbilden här. Ainali (disk) 4 juli 2012 kl. 16.36 (CEST)

Den där sidan tar tid för min webbläsare att ladda. :O Med tid menar jag 4-5 sekunder. I övrigt: snyggt! Bara det aldrig blir svårt att få originalbilden i storformat (heltäckt med sådana rutor). Moberg (disk) 5 juli 2012 kl. 11.00 (CEST)

Ibland kom rutorna inte upp för mig, i Chrome. Men om man drog muspekaren ut och sen tillbaks över ett par gånger så kom de upp igen. Man vet ju inte i förväg om att rutorna finns heller. Hmm.. Moberg (disk) 5 juli 2012 kl. 11.05 (CEST)

Hovet: Bilder på Estelle "fria för alla att använda"

Flyttad till WP:Wikipediafrågor#Hovet: Bilder på Estelle "fria för alla att använda". /Grillo (disk) 6 juli 2012 kl. 09.33 (CEST)

Libris mall

Wikipediafråga överflyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor#Libris mall. --MagnusA 6 juli 2012 kl. 14.41 (CEST)

Loop the loop

Varför skall man omdirigiera sidor tillbaka till ursprungssidan. Om man ser en blå länk, så finns det inga incitament för att fylla den med innehåll; om man däremot ser en röd länk, så vet man att här kan man fylla i något. Särskilt löjligt blir det när man genom omdirigeringar skapar en loop som tar en tillbaka till ursprungssidan. Se byggnadsingenjör som exempel. Luke (disk) 7 juli 2012 kl. 17.31 (CEST)

När sidan byggnadsingenjör skapades för 3 år sedan så bestod den enbart av klotter. Användaren som upptäckte klottret var inte administratör och kunde inte radera sidan. Man kan alltid lägga in mallen radera med en motivering på diskussionssidan och hoppas att någon förstår problemet, men jag tror det är lönlöst. Det är bättre att skriva en kort artikel om yrket byggnadsingenjör. Vad man bör tänka på att ingenjörsyrket är äldre än de utbildningar som finns i dagens utbildningssystem. Nasko (disk) 7 juli 2012 kl. 18.30 (CEST)

Infogar man en stubbartikel så omdirigerar man ju förstås till relevant uppslag, till exempel om artikeln byggnadsingenjör löd "Byggnadsingenjör är en slags ingenjör", så kanske den skulle vara aktuell för infogning. För att leda fler länkar åt rätt håll och för att bevara historiken, på omdirigeringssidan, gör man om artikeln till en omdirigering. --flinga 8 juli 2012 kl. 04.16 (CEST)

Om det finns flera betydelser är det vissa fall är det bättre att göra en grensida av artikeln istället för att omdirigera till en av betydelserna vilket kan skicka iväg läsaren till en artikel som inte alls har med ursprungsartikeln att göra. --NERIUM (disk) 8 juli 2012 kl. 17.57 (CEST)

Puerto Rico

Ett par av städerna i Puerto Rico har i sin infobox angivit att staden ligger i landet USA. Det känns både som rätt och inte. Med den tveksamheten, känns det som att det vore bättre att skriva land = Puerto Rico i infoboxen, och sedan får man själv söka upp artikeln om landet för att se vilken status PR har inom USA. - Eller?

Vad man skriver i brödtexten har jag inga synpunkter på, tex ingen invändning mot att San Juan är USA's 42:a stad. -- Lavallen 8 juli 2012 kl. 21.39 (CEST)

Klurigt. Men, tycker nog att ditt förslag verkar mest logiskt. Ghostrider ♠ 8 juli 2012 kl. 21.43 (CEST)

Mall kvalitetsmätningen - juli

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %
2024-11-02	35	126	75	21	66	1	39	285	361	0	157	295	432	2 232	0	4 125	64 435	68 560	2,64 %
2024-12-01	35	136	76	21	70	1	27	268	366	2	163	295	433	2 245	0	4 138	64 763	68 901	2,65 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu finns det
433 artiklar
kvar att som behöver få ett globalt perspektiv!

Kvalitetsprojekten i april och maj gick oerhört bra, men nu i juni så gick det inte lika bra för kvalitetsprojektet Wikipedia:Projekt språkvård, antalet artiklar i behov av språkvård blev bara 21 färre. Hoppas att vi nu i juli kan köra nåt projekt som många är intresserade av att hjälpa till med! / Elinnea (disk) 1 juli 2012 kl. 18.38 (CEST)

Anmärkningsvärt att artiklar som behöver källor har minskat, det händer inte ofta. -- Lavallen 1 juli 2012 kl. 20.38 (CEST)

Det är väldigt bra! Jag har jobbat lite med såna artiklar, biografiska sådana, lägger in födelse/dödsdata och passar då ibland på att även leta fler källor när jag ändå håller på. Men jag har inte gjort så mycket att det borde ha gett utslag på mätningen, men många bäckar små antar jag. Försökte med Wikipedia:Projekt biografikällor som Månadens kvalitetsprojekt i januari, men det ledde ingenstans. Jag tycker att det vore bra om vi satsade mer på att källbelägga artiklar och särskilt om levande personer. / Elinnea (disk) 1 juli 2012 kl. 20.56 (CEST)

Ja, artiklar om levande personer (i Sverige/västerlandet) torde också vara tämligen enkelt källbelagda - i standardverk av typen Vem är vem (för människor verksamma fr a för ett par decennier sedan, kan jag tänka mig), liksom i enkel-googlade massmedia (för de i nyliga samtiden verksamma berömdheterna), torde gott om material finnas som kan användas som referenser. Överhuvudtaget finns väldigt många artiklar som saknar källor, men där detta kunde åtgärdas av en enkel Google-sökning. Personerligen är jag just nu involverad i spanskspråkiga Wikipedia och engelskspråkiga Wiktionary, av alla projekt (just för att min spanska är rätt kass är jag extremt noga med att ha med källor till allt i mina bidrag där, så att det ska finnas ett värde i mina bidrag och inte enbart ett negativt värde i behovet av språkkoll från andra, vilket gjort att Jan Arnald- och Sandhamn-artiklarna på es paradoxalt nog har betydligt fler källor än motsvarande artiklar på sv - men jag lovar att flytta in källorna i sv-artiklarna också framöver), så jag skulle nog inte vara jätteaktiv om något källprojekt blev Månadens kvalitetsprojekt. Hursomhelst är källor ett av Wikipedias viktigaste fundament, och bristen på dem ett av encyklopedins största problem, varför jag helt klart förespråkar att ett sådant projekt blir Månadens kvalitetsprojekt! Calandrella (disk) 2 juli 2012 kl. 00.19 (CEST) ps. Intressant att icke-källrelaterade problemen ligger på exakt samma antal artiklar som förra mätningen, och kul att källrelaterade problem minskat i antal! ds.

Erhmm...intressant...eeeh, det berodde enbart på slarv från min sida, det ska ju inte vara samma. Tack för att du såg detta och att det är korrekt nu. / Elinnea (disk) 2 juli 2012 kl. 00.44 (CEST)

Språkvård brukar gå ganska segt, vill minnas att det inte har blivit några stora minskningar de senaste gångerna det varit utvalt. Kanske tror folk att det är mer jobb att språkvårda än att städa en artikel? Förslag att vi testar faktakoll som kvalitetsprojekt det har väl aldrig varit utvalt (och kanske det visar sig ha intresse bland större andel användare än språkvård?) Icea (disk) 2 juli 2012 kl. 18.08 (CEST)

Wikipedia:Projekt språkvård brukar gå ganska bra när det varit Månadens kvalitetsprojekt, minskning med 114 artiklar första gången och 113 den andra. Faktakoll har varit utvalt som månadens kvalitetsprojekt tre gånger, med mindre minskningar som resultat, senast var så sent som nu i mars 2012 och intresset var oerhört svalt. Det ledde inte till någon minskning alls, utan tvärtom en ökning med 8 artiklar. / Elinnea (disk) 3 juli 2012 kl. 19.02 (CEST)

Kanske kan vi ta globalt perspektiv som inte varit utvalt på länge och som innehåller ganska många artiklar? Faktakoll är viktigt, men det är kanske lite för tätt inpå att ta det nu igen. Höstblomma (disk) 6 juli 2012 kl. 18.19 (CEST)

Ja, det var väldigt länge Wikipedia:Projekt globalt perspektiv var Månadens kvalitetsprojekt, det kan vi ta. Senast det var det så minskade de bara med 6 artiklar, så vi får hoppas på en lite större uppslutning nu! / Elinnea (disk) 7 juli 2012 kl. 17.39 (CEST)

Ska börja kolla på artiklar och göra lite "reklam" för kvalitetsprojektet :) Höstblomma (disk) 7 juli 2012 kl. 18.04 (CEST)

Har åtgärdat några. Antalet har minskat från 394 till 379.

• Här är de äldsta:Arriva, Barrskog, Distriktssköterska, Markavvattning, Menig 1kl, Skuldebrev Skydd mot främmande arter.
• Här är de kortaste: Befolkningsskydd, Bioteknolog, Industrijärnväg , Julbön, Medicinsk biolog, Sjukpension, Skolstyrelse, Skydd mot främmande arter. / Elinnea (disk) 10 juli 2012 kl. 19.40 (CEST)

Att skriva årtal

Har vi någon officiell åsikt kring hur årtal ska skrivas i artiklar? I vissa fall skrivs årtal 1914-17 och i andra fall 1914-1917. Jag vet av erfarenhet att den första varianten riskerar att missförstås av dyslektiker, skolelever och även vuxna utan några särskilda språkproblem. Jag vet av egen erfarenhet, utöver nämnda grupper jag arbetat med, att även jag när jag läser hastigt kan missförstå årtalen.

Vilken variant är det vi rekommenderar? Vänligen, dnm ^{(d | b)} 5 juli 2012 kl. 02.49 (CEST)

Jag föredrar helt klart den andra varianten, dessutom med ett – och inte ett -. /ℇsquilo 5 juli 2012 kl. 07.15 (CEST)

Full stöd till Esquilo i det ställningstagandet. Janders (disk) 5 juli 2012 kl. 07.27 (CEST)

Enligt ISO 8601 ska 2004-07 tolkas som juli 2004. Så fyrsiffriga årtal är att föredra. ⬤Bοⅳⅰе 5 juli 2012 kl. 08.10 (CEST)

Det finns ingen platsbrist på Wikipedia. Då kan man väl vara så tydlig som möjligt och skriva ut årtalet. (Det uppfattar iallafall jag som standard.) /Diupwijk 5 juli 2012 kl. 13.28 (CEST)

Dock opraktiskt i trånga infoboxar ibland. Ser jag att ett County i USA är uppkallat efter en John Smith (1820-75), så kan jag inte tolka 75 som en månad. Män (eller quinnor) som ger namn åt landsdelar brukar inte så ofta dö som spädbarn. Dock kan de ofta sakna artikel här, och det enda vi vet om dem är när de levde. -- Lavallen 5 juli 2012 kl. 18.50 (CEST)

Instämmer med Diupwijk. D.v.s bättre att vara så tydlig som möjligt vilket/vilka år det gäller. Något som jag kan uppleva att andra medier totalt missar i biografier eller historiebeskrivningar, utan hänvisar bara till t.ex 5 juli. Dock så sträcker jag mig inte så långt som Esquilo, d.v.s att använda ett – och inte ett -. Det får istället stunden och användaren avgöra. //Joshua (disk) 5 juli 2012 kl. 19.00 (CEST)

Jag håller med Esquilo. Man bör skriva 1914–1917, det blir tydligt, snyggt och bra. Strecket betyder här "till" och ska därför vara långt. Kanske bör det i sammanhanget förklaras hur man göra det långa strecket. Pontuz (disk) 5 juli 2012 kl. 21.47 (CEST)

För vissa kan det nog vara trevligt med den infon. Är det specialtecknet under symboler till vänster om ellipsen (…), denna alltså —? Beträffande mig själv ids jag inte göra ett "korrekt" streck. Moberg (disk) 5 juli 2012 kl. 21.50 (CEST)

Nej, det är ett långt tankstreck. Tankstreck (–) är det som ska användas (finns i "lådan" under redigeringsrutan). - Green Yoshi _{brevlåda ‣ bidrag} 5 juli 2012 kl. 22.07 (CEST)

Det första tecknet efter näst sista pricken •? Moberg (disk) 5 juli 2012 kl. 22.25 (CEST)

Stämmer! - Green Yoshi _{brevlåda ‣ bidrag} 5 juli 2012 kl. 22.40 (CEST)

Denna användning beskrivs inte i artikeln om svenskt långt tankesträck. Användningen finns beskrivit i engelska dash (Ranges of values). Är det korrekt svenska? Jag vet inte men om någon vet bör långt tankstreck artikeln uppdateras. Maundwiki (disk) 5 juli 2012 kl. 23.14 (CEST)

Det är inte långt tankstreck utan tankstreck vi talar om. "Långt" är i förhållande till bindestreck (jämför: tankstreck –, bindestreck -) vilket mycket ofta felaktigt används, eftersom det är det som finns enkelt på tangentbordet (bredvid punkt/kolon). /Julle (disk) 5 juli 2012 kl. 23.25 (CEST)

Förra gången frågan var på tapeten: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2011/September#1925-50, eller 1925-1950, med binde- eller tankestreck?. /Julle (disk) 5 juli 2012 kl. 23.39 (CEST)

Frågan om tankstreck och bindestreck är väl så pass oviktig att man gärna kan få fixa det i artiklar om man har lust och tycker det är meningsfullt, men ta inte upp det med någon som inte använder det. Eftersom det kräver så mycket extraarbete för något som i praktiken inte gör någon skillnad, tycker jag inte man kan kräva av andra användare att de använder tankstrecket istället för bindestrecket. Långt tankstreck bör väl såvitt jag vet inte alls användas inom svenskan? /Grillo (disk) 6 juli 2012 kl. 09.39 (CEST)

Att inte vara medveten om skillnaden mellan binde- och tankstreck är att göra fel, lika mycket som att använda semikolon istället för kolon – även om fler reagerar på det sistnämnda. Det är en fördel om folk vet om det. Som jag påpekade förra gången: på åttiotalet behövde man inte vara medveten om det. Så snart man skrev för större sammanhang satt någon annan och fixade sådant innan det nådde publiken. Vi måste vara våra egna typografer. Sedan kan man aldrig tvinga folk att göra allting rätt, och det är bättre att någon skriver bra artiklar med bindestreck istället för tankstreck än inte alls. /Julle (disk) 6 juli 2012 kl. 10.03 (CEST)

Det är inte tekniskt möjligt för mig att se skillnad på de olika strecken i redigeringsläge. -- Lavallen 6 juli 2012 kl. 10.07 (CEST)

Inte för mig heller. Det har jag tyckt varit ett av de största problemen med redigeringsläget i flera år. /Julle (disk) 6 juli 2012 kl. 10.10 (CEST)

Det är knappt görligt att se skillnaden i artiklarna heller, om man inte ser båda varianterna samtidigt. Det här är en tvist om påvens skägg. Själv kommer jag aldrig, aldrig, aldrig att bry mig om skillnaden, vare sig när jag läser artiklar eller när jag skriver dem. Vill andra petimetrar gå in och ändra tankstreck till bindestreck eller tvärt om, så à la bonne heure. ChrisΨ (disk) 6 juli 2012 kl. 10.16 (CEST)

Det finns en "finess" i inställningarna som heter WikEd. Med det skapas ett litet n ovanför tankstrecket, men tyvärr ändras mycket annat också som gör det rörigt. Kanske det går att göra någon annan finess som endast visar vilket som är tankstreck?
Jag håller inte med ChrisΨ om det. Jag ser en stor skillnad mellan de båda strecken och tycker att det ser bättre ut med tankstreck. - Green Yoshi _{brevlåda ‣ bidrag} 6 juli 2012 kl. 10.20 (CEST)

Aldrig är en lång tid. Jag skrev ungefär samma sak sist det var uppe. Nu kan jag inte låta bli att ändra själv... "Alt 0150" på Windows. Fast jag vet inte riktigt när det ska användas så jag sätter säkert dit det för ofta istället.:)--LittleGun (disk) 6 juli 2012 kl. 10.23 (CEST)

Nja.. det är väl inte riktigt jämförligt som fel. Kolon istället för semikolon ändrar meningens struktur (även om jag får erkänna att jag numera är lite osäker på den rätta användningen) och ger en (lite) annan läsning. Jag vet inte om bindestreck ger... okej, jag förmodar att rent teoretiskt ger det en annan betydelse, men är det verkligen någon som gör den tolkningen (att 1947-1963 är en sammansättning av två nummer)? Därtill syns det knappt, varierande med font, men åtminstone inte för den ovane läsaren. Det gör däremot ; kontra :, skulle jag hävda. —flinga 7 juli 2012 kl. 03.35 (CEST) (oups, jag kanske använder ett tecken som saknas i svensk ortografi (?) till min signatur?)

Oavsett vilket sorts streck som används eller bör/ska användas så uppfattar jag att frågan från början gällde hur vi skulle skriva själva årtalen när vi ska ange ett intervall. --MagnusA 6 juli 2012 kl. 10.11 (CEST)

Håller med de flesta här ovan. Båda årtalen bör skrivas ut helt, ex. 1914-1917. För mig känns förkortningar av typen 1914-17 som en rest från tryckta uppslagsverk, där platsbrist var en realitet. ChrisΨ (disk) 6 juli 2012 kl. 10.19 (CEST)

Det är intressant det där, i förra diskussionen var det fler som opponerade sig ojmr. Platsbrist eller inte platsbrist, en viktig fråga är väl också vad som blir mest lättläst? Ofta tror jag att det talar för förkortade varianter, "t ex" skulle t ex (jag vet, jag är okonventionell med punkterna, men jag hade faktiskt en lärare som lärde ut den okonventionella varianten) kanske kunna vara enklare för hjärnan att avkoda än en text som görs längre med "till exempel". En annan aspekt är förstås som anförts dock tydlighet och att undvika tvetydighet. —flinga 7 juli 2012 kl. 03.35 (CEST)

Förkortningar bör i allmänhet undvikas men i sammanställningar som "1914-17" ser jag det förkortade årtalet som mer estetiskt tilltalande. Jag kommer dock att böja mig för eventuell konsensus. Detta borde vi i så fall kunna sätta en bot på, liksom att byta bindestreck mot tankstreck. Fernbom2 (disk) 7 juli 2012 kl. 07.38 (CEST)

Jag sällar mig till vad jag tolkar som majoriteten och förespråkar 1914–1917. Förutom tidigare avgivna skäl så är helt utskrivna årtal att föredra för sökmotorer. /Dcastor (disk) 10 juli 2012 kl. 00.18 (CEST)

Jag vidhåller min tidigare uppfattning från tidigare diskussion om att det, särskilt i mycket summariska och årtalstäta artiklar, inte alls är estetiskt tilltalande att ständigt skriva ut fullständiga årtal. Detta leder till att vissa artiklar kommer att domineras av av årtal, vilket enligt min uppfattning gör dem mer svårlästa. Jag kan inte heller på något sätt se att "1914–17" skulle kunna misstolkas. Jag har däremot, på grund av de invändningar som riktats mot detta skrivsätt, slutat med att skriva "1914-17". /Annika (disk) 10 juli 2012 kl. 12.56 (CEST)

280 år sedan Linné genomförde sin Lapplandsresa

I sommar är det 280 år sedan Linné genomförde sin Lapplandsresa och i Wikimedia Sverige projektet "Linnés Lapplandsresa 280 år" har jag åkt i hans spår (sträckan Röbäck-Lycksamyren) och fotat intressanta objekt på vägen. Använd gärna bilderna för att illustrera artiklar. /Mikael Lindmark (disk) 7 juli 2012 kl. 08.03 (CEST)

Ett fantastiskt arbete! Väldigt roligt att läsa din dagbok över resan, vilka strapatser du genomgick. /jssfrk (d|b) 7 juli 2012 kl. 10.45 (CEST)

Skitkul projekt! Kul att du fick genomföra det med wikimedias stöd!--LittleGun (disk) 8 juli 2012 kl. 19.33 (CEST)

Ja, underbart, såväl att läsa dagboken som alla bilder vi fått från ditt så kreativa projekt! :-) Calandrella (disk) 9 juli 2012 kl. 19.07 (CEST)

Tackar! Jag läste Linnés dagbok och blev inspirerad. En av målsättningarna var ju att fota sånt som kanske inte skulle bli fotat annars, även om det blev lite svettigt. Tyvärr så har jag även insett att det kommer att ta mycket lång tid innan vi har fotat alla byggnadsminnen, även om ett foto på alla svenska kyrkans kyrkor är rimligt inom ett par år. Finns det nån lista på de fornminnen som har en informationsskylt? Den lista vore ju nått att ha som mål att fota alla av ( och inte fota alla 6 miljoner objekt, eller hur många RAA har i sin databas?) /Mikael Lindmark (disk) 9 juli 2012 kl. 20.30 (CEST)

När jag inventerat databasen här i trakten så är det mesta förstört, har okänd plats eller har inte återfunnits, så du kan nog dra ner på den där siffran till 2 miljoner. :) -- Lavallen 9 juli 2012 kl. 20.41 (CEST)

På Lokal Profils commonssida håller vi på att få till en användbar fornminneslista till höstens Wiki Loves Monuments. Hjälp gärna till att fundera på hur den ska delas upp så den blir hanterbar. Den behöver styras upp både geografiskt och för olika slag så det blir en bra lista av det. Den listan är filtrerad så att det inte är med fornminnen som är bortgrävda eller inte går att urskilja. /Haxpett (disk) 10 juli 2012 kl. 19.12 (CEST)

Intressant! Ska ta en närmare titt när jag kommit hem. /Mikael Lindmark (disk) 10 juli 2012 kl. 22.20 (CEST)

Ryska gör en italienare

Händer tydligen saker här! -- Lavallen 10 juli 2012 kl. 09.13 (CEST)

Verkar vara korrekt tolkning http://www.forbes.com/sites/kenrapoza/2012/07/09/russian-wikipedia-shuts-down-to-protest-censorship/ --95.193.17.160 10 juli 2012 kl. 09.19 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Ur Google Translate, för oss ickeslavister: "Tänk dig en värld utan fri kunskap. Statsduman kommer att hållas en andra förhandling att ändra "lagen om information", vilket kan leda till skapandet av utomrättsliga censur av Internet i Ryssland, bland annat stängningen av tillgång till Wikipedia på ryska. Idag Wikipedia protesterna mot censur, farligt för fri kunskap, öppen för hela mänskligheten. Vi ber att ni stöder i motsatta denna proposition." Spontant är jag inte förvånad, Ryssland har varit på väg mot ökande censur ganska länge nu. Blir intressant att se om det här har någon effekt. Jag funderade lite på om det finns något vettigt som svwp kan/bör göra - ska vi visa vår solidaritet med ryssarna på något sätt? Lsj (disk) 10 juli 2012 kl. 09.24 (CEST)

Jag undrar vad den påstådda förestående stängningen av ryska Wikipedia kan ha för grund. "The legislation highlights websites carrying child pornography, promoting drug use and giving advice on suicide" http://timesofindia.indiatimes.com/tech/news/internet/Wiki-Russia-shuts-down-to-protest-internet-censorship-bill/articleshow/14798728.cms --95.193.17.160 10 juli 2012 kl. 09.33 (CEST)

Från samma källa: "The amendments to an information law are being promoted as a crackdown on child pornography in particular, but the ru.wikipedia.org site warned that they could "prompt the creation of a Russian version of the Great China Firewall"." (fetstil tillagd). Barnporr används som ursäkt för att införa lagar som öppnar för mycket bredare censur. Lsj (disk) 10 juli 2012 kl. 10.51 (CEST)

Hur går det rent praktiskt till när webbplatsen stängs? Vem utför det?--95.193.17.160 10 juli 2012 kl. 11.07 (CEST)

Webbplatsen finns ju kvar. Jag har inte kunskaper om hur det går till rent tekniskt, men när man pratar om sajter som stängs av censurskäl, handlar det väl oftast om att de surfar som inte kan komma åt den pga statliga brandväggar och liknande. /Grillo (disk) 11 juli 2012 kl. 10.51 (CEST)

Vi har ju exempel på det från andra länder. Finska domstolar har förpliktigat de största internetleverantörerna att blockera trafik till några av Pirate Bays IP-adresser (explicit uppräknade i beslutet) och att inte förmedla DNS-information om webbplatsens viktigaste domännamn (dito). Förutom det har vi en av polisen upprätthållen lista på IP-adresser som internetleverantörer får spärra på grund av förmodad barnporr. Listan är hemlig så det är svårt att kontrollera om den missbrukas. Sådana redskap skulle kunna användas för att blockera godtyckliga webbplatser en kortare tid, t.ex. inför val eller demonstrationer (varefter man häver blockeringen och beklagar "misstaget"). --LPfi (disk) 11 juli 2012 kl. 12.41 (CEST)

(Jag är samma som 95.193...) Jag menade egentligen hur det går till när ryska Wikipedia gör som igår, vilka som bestämmer detta (Wikimedia Foundation måste väl gå med på det?) och så. --78.79.134.117 11 juli 2012 kl. 12.58 (CEST)

När Italienska och Ryska har gjort det har WMF inte varit inblandade alls, det är helt beslutat och genomfört av gemenskaperna. När det gjordes i januari stödde WMF det beslut gemenskapen kom fram till och hjälpte till med nedsläckningen, men beslutade ingenting själva. /Haxpett (disk) 11 juli 2012 kl. 18.11 (CEST)

Page Triage

Ett nytt verktyg för patrullering av nya sidor har dykt upp på enwp. Det ser inte ut att vara översatt till svenska än. -- Lavallen 13 juli 2012 kl. 10.49 (CEST)

Citat på engelska

Då och då (ganska ofta faktiskt) ser jag citat i artiklar här på svenskspråkiga Wikipedia som är på Engelska. Jag anser det är problematiskt och fel, helt enkelt eftersom alla som kan svenska inte kan engelska, och svenskspråkiga Wikipedia borde vara just på svenska. Därför har jag ett par funderingar:

• Finns det någon riktlinje för hur man ska skriva citat? Ska de skrivas först på engelska och sedan svensk översättning? Eller bara en svensk översättning?
• Eftersom jag tycker att jag ser engelska citat lite överallt på wikipedia, borde något göras? Tydligare riktlinjer? Något annat?

--// Myskoxen 23 juni 2012 kl. 22.36 (CEST)

Jag tror att praxis är att man översätter citaten till svenska och sen lägger originalcitatet i en not. Men det efterlevs nog inte särskilt väl. Det vore bra om tydligare riktlinjer skrevs. / Elinnea (disk) 23 juni 2012 kl. 22.44 (CEST)

Jag tycker absolut citaten ska vara på ursprungsspråket och sen översättas i brödtexten.--LittleGun (disk) 23 juni 2012 kl. 22.50 (CEST)

Håller med LittleGun. Detta är väl det vanligaste i tryckt text (åtminstone för citat på germanska och romanska språk i svensk text)? Wolfgangus Mozart (disk) 23 juni 2012 kl. 23.21 (CEST)

Det beror på om det är citat i {{citat}} eller {{webbref|citat=}}

I det förstnämnda fallet så bör citatet vara på svenska med originalspråket i en not. I det andra fallet är ju citatet redan i en not och då bör det vara på originalspråket. /ℇsquilo 23 juni 2012 kl. 23.30 (CEST)

Men är det verkligen ett citat om det återges översatt till ett annat språk? En översättning kan ju tappa mycket av nyanserna i den ursprungliga texten, speciellt om översättningen inte är gjord av en professionell översättare. Hur hanterar man sånt här i exempelvis den akademiska världen? --MagnusA 24 juni 2012 kl. 09.26 (CEST)

Jag undrar samma sak som MagnusA. Om citat används skulle jag helst se att de var på originalspråket om det inte finns någon översättning av en professionell översättare i en källa som kan användas. Detta just för att inte riskera att tappa nyanser och eller att det oavsiktligt blir förändringar i betydelsen. För just engelska är nog risken att inte förstå citatet mindre än för de flesta andra språk. Gör man ändå själv en översättning i de fall då det behövs och en källa med en svensk översättning inte finns så är det bra att ha originalcitatet i anslutning med fotnot. Sedan borde en eventuell riktlinje om citat innefatta att det ska användas med omsorg, bara där det tillför något väsentligt eller är centralt i sammanhanget. Exempel på överanvändning av citat och krav på översättning som ingen verkar orkar reda ut som Ethel och Julius Rosenberg är tråkigt. Höstblomma (disk) 24 juni 2012 kl. 10.00 (CEST)

Ja, det är klart att det finns citat som inte går att översätta utan att innebörden går förlorad. (Jag kommer genast att tänka Hilaire Bellocs ”Whatever happens, we have got The Maxim gun, and they have not.”) Men det gäller främst poesi. För prosa utan märkvärdiga språkliga krumbukter bör inte översättning till svenska vålla några problem. Citaten i Ethel och Julius Rosenberg tycker jag ser bra ut, men de saknar fotnoter. /ℇsquilo 24 juni 2012 kl. 19.05 (CEST)

Jag får nog delvis instämma i Höstblomma. Ett citat är ett citat och skrivs på originalspråk, om det så är på gammalgrekiska (eller hur det nu var vår svensk(a)lärare sa, rätt säker på att ordalydelsen var annorlunda, men andemeningen var väl åt det hållet). Dessa visdomsord leder väl till tolkningen att en översättning av ett citat inte är ett citat. Sålänge det är upplagt på ett sätt som inte anger att tolkningen (lekmannaöversättningen) eller översättningen är ett faktiskt citat är det inget problem (jag håller annars med om att all information i svwp:s artiklar (helst) bör vara åtkomlig på svenska), det vilseledande ligger väl just i hur det presenteras. Ethel och Julius-exemplet ser just ganska oroande ut. —flinga 25 juni 2012 kl. 04.40 (CEST)

Jag har inget emot kortare citat på engelska (en eller ett par meningar), men ser heller inget problem med översättning i brödtexten (under förutsättning att originalet anges i en not). Det jag däremot tycker mycket illa om (och jag ser min motvilja som sakligt grundad) är när tyska forskare eller antika författare citeras på engelska, som om det vore originalspråket. Har man inte tillgång till den ursprungliga versionen bör man enligt mening även i akademiska sammanhang välja den lösning som jag i allmänhet ser som föredömlig här. Fernbom2 (disk) 25 juni 2012 kl. 15.00 (CEST)

Nu skriver vi ju ett uppslagsverk för svenskspråkiga. Självklart bör [engelska] citat översättas eftersom vi inte kan förutsätta att den som använder Wikipedia faktiskt behärskar det aktuella originalspråket. En viss fingertoppskänsla måste givetvis till, en del citat kan tappa helt i relevans och innebörd om de översätts, även om jag tror att det rör sig om en minoritet. Riggwelter (disk) 25 juni 2012 kl. 15.04 (CEST)

Nu kanske jag läste in andra saker än vad som avsågs vid min första läsning av ovanstående, men jag skriver det ändå bara för att understryka min poäng: det spelar som ingen roll om det så är på akkadiska - det är inte ett citat om det är översatt (i alla fall inte egenöversatt). Om man ska vara strikt. Visst är (egen)översättingar av citat också på sin plats, men poängen är att det inte ska redogöras som ett citat; det ska framgå att det är en översättning av ett citat på originalspråk. Jag tror det slarvas med det, så som Fernbom2 nämner med engelska översättningar till exempel. Man kanske också kan skilja på citat av vad personer sagt i intervjuer eller liknande till exempel (banalare citat?), eller vad som skrivs i en viss klassisk eller historisk källa (det jag i första hand tänker på med citat, och där jag tänker att det är av större vikt med korrekthet). —flinga 27 juni 2012 kl. 15.09 (CEST)

De korta citat jag kan tänka mig bör givetvis översättas, om innebörden inte direkt framgår av sammanhanget. Fernbom2 (disk) 26 juni 2012 kl. 17.07 (CEST)

Jag tycker vi borde vara neutrala inför alla språk. Även fast man kanske kan gissa att det är fler svenskspråkiga som talar engelska än som talar gammalgrekiska så tycker jag vi ändå borde behandla alla språk lika; det är svårt att dra gränsen annars. Och även om man inte förstår citatet exakt så kan det ändå ge något till artikeln. Mitt ämne tänkte jag mest på citat som till exempel {{citat}} eller liknande (ej citat i källförteckning, men det kan ju också diskuteras kanske). Jag uppfattar det som att de flesta tycker att citaten bör skrivas först i sin ursprungliga variant, och sedan en översättning (helst proffessionell/officiell översättning, men egenöversättning kan också fungera). Men vad betyder att översättningen ska ske i brödtexten? Hur ska det rent praktiskt se ut? Ska det stå inom parantes, kursivt, med/utan citattecken/citatmall, hur ska man ange att det är en översättning? Det känns som när jag exprimenterar mig fram blir det bara konstigt och passar inte in, det borde finnas någon riktlinje. // Myskoxen 6 juli 2012 kl. 17.59 (CEST)

För längre citat bör översättningen stå i brödtexten och originalversionen i en not. Så har jag tolkat diskussionen. Fernbom2 (disk) 16 juli 2012 kl. 10.05 (CEST)

Engelska Wikipedias överhöghet?

Det pågår ett projekt på engelska Wikipedia i samarbete med Translators without Borders, där man översätter artiklar i medicin från engelska Wikipedia till svenska. Så långt är det inget problem egentligen, och i själva verket skulle de flesta för att inte säga alla artiklar om medicin förbättras. Men det organiserade i det hela - se http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:WikiProject_Medicine/Translation_task_force - gör mig lite fundersam - görs någon utvärdering innan översättningen klistras in? Har verkligen engelska Wikipedia den överhögheten över andra språkversioner att den engelska artikeln per automatik bör ersätta den svenska? Att sedan artikeln Krupp (virusinfektion) inte var färdigöversatt av Jmh649 gör det inte bättre.

Ett annat potentiellt problem är de olika medicinska konsensus som kan finnas i olika länder - är det alltså den amerikanska sjukvården i sådana fall som har rätt? I synnerhet beträffande ämnet psykiatri kan detta vara politiskt intrikat och faktiskt inte önskvärt, bl.a. för att det offentliga Sverige inte använder deras diagnosmanual som trots detta är mer åberopad än den globalt vedertagna (ICD-10). I förlängningen handlar detta om tolkningsföreträde till normalitet... Vad tycker ni andra om detta?--95.206.17.115 7 juli 2012 kl. 09.25 (CEST)

LÅter som ngt som skulle kunna vara ett problem, oavsett hur det genomförs. -- Lavallen 7 juli 2012 kl. 09.39 (CEST)

(Redigeringskonflikt) En sak jag kommer att tänka på i anslutning till detta är en föreläsning vid Almedalen som jag sett utannonseras, Vågar man gå till doktorn? Fortbildning eller Wikipedia?. --95.206.17.115 7 juli 2012 kl. 09.40 (CEST)

Engelskspråkiga Wikipedia är ju den mest omfattande, både i antalet artiklar och i mängden text, så att utgå från den verkar vara ganska naturligt. Mitt personliga intryck av enwp är dock att den har uppnått den storleken genom att göra avkall på WP:REL och WP:FLUFF. Rent generellt så har tyskspråkiga Wikipedia högre kvalitetskrav, så jag skulle hellre se översättningar från tyska. /ℇsquilo 7 juli 2012 kl. 09.43 (CEST)

Jo, som du skriver så är ju inte längden ett kvalitetsmått - en längre artikel är inte nödvändigtvis bättre. Jag är mycket tveksam till engelska Wikipedias benägenhet att undervisa om vilken medicin man bör äta om man uppfyller t.ex. minst två av fem angivna symtom. Jag gillar verkligen inte hur de skriver artiklar i psykiatri.--95.206.17.115 7 juli 2012 kl. 09.46 (CEST)

Jag ser två skilda saker här:

• Artiklar som saknas på svwp skapas som översättningar från enwp. Relativt oproblematiskt, enwp-artikeln torde nästan alltid vara bättre än ingen artikel alls.
• Artiklar som redan finns på svwp körs över ersätts och ersätts med översättning från enwp. Djupt problematiskt av flera skäl som redan nämnts, plus att de svenska artiklarna ofta innehåller länkar och annat till relevant svenskspråkigt material.

Vilket är det som det här projektet sysslar med? Det förra bör uppmuntras, men det senare bör rullas tillbaka EMRÅ. Lsj (disk) 7 juli 2012 kl. 09.56 (CEST)

Håller fullständigt med. Om befintliga artiklar skall uppdateras måste det göras som tillägg, eventuellt med behövliga modifieringar, inte som en ersättning. --// jorchr 7 juli 2012 kl. 10.00 (CEST)

När det gäller Krupp (virusinfektion) var det faktiskt en olycklig ersättning,[2] eftersom det genuint svenskspråkliga försvann (benämningarna falsk krupp, äkta krupp osv). Sådant språkligt utreds på svenska sjukvårdssidor som vårdguiden och 1177. Jag har själv ibland ersatt en svensk artikel med en översättning, t.ex. artikeln giftstruma, men detta efter att ha jämfört artiklarna (och sedan skrev jag iofs om mycket, omstrukturerade, och tog bort och lade till ganska mycket). I fallet krupp verkar ingen utvärdering ha gjorts, de verkar bara ha tyckt att den engelska artikeln är förträfflig och förväntat sig att den är bättre.--95.206.17.115 7 juli 2012 kl. 10.11 (CEST)

Vår praxis är väl generellt att man förbättrar artiklar genom att lägga till nya delar i den befintliga artikeln, att man försöker bearbeta ihop dem, inte att man gör en helt nu version, sveper bort den föregående totalt (t.om iw-länkarna!) när man lägger in en ny version. Dessutom bör en artikel vara helt översatt innan man lägger in den, alltså man bör inte lägga in textsjok och tabeller på engelska. Kan inte bara nån upplysa användaren som har lagt in detta, en:user:Jmh649 att inte göra så fortsättningsvis? Han tycks inte förstå. svenska själv, utan översättningen tycks vara gjorda av denna person om jag förstår saken rätt. Eller ta detta på en:Wikipedia talk:WikiProject Medicine/Translation task force Jag tror att det är bättre än att diskutera detta på svenska här, eftersom det troligtvis inte når mottagarna. Undvik termer som "Engelska Wikipedias överhöghet" och liknande. Detta handlar om en kanadensisk läkare som skrivit bra artiklar och vill dela med sig av dem på fler språk, vilken i grunden är något väldigt bra och bör uppmuntras. Användaren sökte i maj nån från svenskspråkiga Wikipedia att diskutera detta med, men eftersom han skrev på Wikipediadiskussion:Deltagarportalen och inte här på Bybrunnen [3] så nådde det inte fram till någon. Jag tycker att det verkar som om det faktiskt utvärderar artiklarna, se [[4]] och märker dem med grått "to evaluate". / Elinnea (disk) 7 juli 2012 kl. 11.07 (CEST)

Den utvärderingen borde förstås föras här, vilket är en del av överhöghetstendensen. Dessutom kvarstår problem som tagits upp: språkliga aspekter, olika nationella konsensus, att de alltid tar med DSM:s diagnosmanual, att de alltid ger råd om medicinering (narkotikaklassad medicin ibland) - det senare är helt emot förbehållen för medicinska artiklar. En artikel som är bra på engelska är inte nödvändigtvis lika bra på ett annat språk, för sjukdomar och begrepp - i synnerhet inom psykologi och psykiatri men också som vi ser i krupp - är inte översättningsbara. Jag har efter ett par diskussioner på Bybrunnen raderat diagnosmanualerna och medicineringstipsen, och vill inte se dem återinföras.--95.206.17.115 7 juli 2012 kl. 11.22 (CEST)

Håller med Lsj och Ellinea här. Utmärkt om vi får rödlänkar ifyllda, men jag kan se en mängd problem med att bara skriva över existerande text med längre text baserad på engelska när det gäller medicinska ämnen, och jag tänker då bl.a. på läkemedels/drogartiklar (om sådana ingår). Sådant som potentiellt kan försvinna är svenska varunamn på läkemedel och alternativa svenska namn på sjukdomar och medicinska tillstånd, svensk historik kring sjukdomar och läkemedelsregistrering, information om svensk klassificering som narkotika eller hälsofarlig vara som inte baserar sig på internationella konventioner, och externa länkar till FASS eller svenskspråkig medicinsk information. Att plocka bort/skriva över sådan information vore självklart totalt oacceptabelt, så det hoppas jag ingen har tänkt ägna sig åt. Tomas e (disk) 7 juli 2012 kl. 11.23 (CEST)

Lade in en blänkare på en:User talk:Jmh649#Swedish Wikipedia editing. Eftersom läkare som skriver om medicinska ämnen på Wikipedia är något jag skulle vilja se mer av, hoppas jag ni är artiga och konstruktiva mot honom om ni också vill framföra era åsikter. :-) Tomas e (disk) 7 juli 2012 kl. 11.43 (CEST)

Would be happy to discuss any concerns. Posted here in March [5] and [6]. The content I replaced did not have any references. Yes I realize that the image captions are not yet translated. I have forwarded these pages to the translators at Translators Without Borders and they will hopefully fix this in the next few days. I would love to have a local volunteer Wikipedian to take on the role of adding translated content here. I speak no Swedish. I am primarily writing the content in English and co ordinating the collaboration with Translators Without Borders. James Heilman, MD (talk · contribs · email)(please leave replies on my talk page) 7 juli 2012 kl. 11.49 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Jag tycker att projektet i sig verkar tveksamt. Tröskeln för att ändra i en välskriven översättning är betydligt högre än för en stubbe. Läsare är nog också mer benägna att lita på en artikel som till språk, omfång och bilder ger ett genomarbetat intryck. Om en sådan artikels vederhäftighet inte motsvarar intrycket har vi problem. Att det kan vara fallet ges exempel på ovan. Förutom att medicinskt konsensus kan variera mellan olika länder är gränsområdet mellan medicin och juridik ett problemområde vid generaliseringar över flera länder, se t.ex Den barmhärtige samaritens lag som först gav intryck att gälla universellt. Jag tror att ett sådant här projekt leder till att otaliga inte uppenbara fel och att arbetet med att få artiklarna acceptabla på svenska kan bli större än om man skriver nytt. Projekt över språkgränserna är lovvärt. Det här bör vi nog avstyra. Edaen (disk) 7 juli 2012 kl. 11.59 (CEST)

A few responses. First of all regarding medication names. We use generic names and these are consistent around the world (it is the brand names that differ and we rarely use these). Second the previous article (if google translate is right) contained a number of errors. It states that as this is a viral infections there is not specific treatment. A treatment that has excellent evidence to support it use however is steroids. The advice not to eat much is concerning. Medicine is an international science. While there are so local difference in history the rest is fairly consistent across countries. James Heilman, MD (talk · contribs · email)(please leave replies on my talk page) 7 juli 2012 kl. 12.26 (CEST)

Om detta hade handlat om läkemedelssubstanser eller annan landsoberoende info, hade jag nog applåderat et sådant här initiativ. Nu är det dock medicin, som jag ser som ett mycket svårartat ämnesområde. Ibland tycker jag dessa artiklar, förutom en kort ingress, enbart borde bestå av länkar till erkända webbplatser i landet. Och då det i detta fall både handlar om språknyanser som kan bli fel och rena fakta, så är det min uppfattning projektet bör stoppas, och redan inlagt resultat bör ogöras, även om det tidigare saknades info helt.Yger (disk) 7 juli 2012 kl. 15.19 (CEST)

Wikipedia innehåller inte medicinska råd. Det finns ingen anledning att inte sträva efter välskrivna och långa artiklar även inom medicin. Det här projektet är ett fantastiskt initiativ och att motarbeta det på grund av någon form av missriktad nationell stolthet (vi är fortfarande inte Sveriges Wikipedia...), känns som en väldigt dålig idé. Vad ger egentligen svenska Wikipedia för vibbar om vi raderar välskrivna artiklar bara för att det är en icke svenskspråkig som lägger in dem med hjälp av ett samarbete på en annan språkversion? Sådana här satsningar ska uppmuntras och hyllas, inte motarbetas. Den gamla artikeln om krupp var dessutom urusel, vilket länge har påpekats på diskussionssidan men inget har gjorts förrän nu. /Grillo (disk) 7 juli 2012 kl. 15.28 (CEST)

"Wikipedia innehåller inte medicinska råd" - jo det är just precis vad de engelska artiklarna gör! --95.206.14.196 7 juli 2012 kl. 15.33 (CEST)

Det ska de inte göra. Kan du ge några exempel? Hur som helst är den nya artikeln om krupp ljusår bättre än den gamla. Känns trist att folk ska gnälla på ett positivt projekt som faktiskt leder till bättre artiklar. /Grillo (disk) 7 juli 2012 kl. 17.01 (CEST)

Se Krupp_(virusinfektion)#Behandling (och därifrån det nyligen raderade påståendet "vi avråder från"). "Barn med krupp ska hållas så lugna som möjligt ... Barn med syrgasmättnader (andelen syre i blodet) under 92 % ska erhålla syre ... Även om dessa läkemedel fungerar när de administreras oralt (via munnen), parenteralt (via injicering), eller via inandning, är den orala vägen att föredra ... Måttlig till allvarlig krupp kan avhjälpas med finfördelad epinefrin". Så där skrivs det i alla artiklar på engelska Wikipedia om sjukdomar. Artiklar om psykiatriska diagnoser innehåller alltid (dvs varje gång, 100%) ett inklipp från den amerikanska diagnosmanualen DSM-IV, som är som bingo där man ska pricka typ två rätt av fem.--95.206.14.196 7 juli 2012 kl. 17.07 (CEST)

Läs gärna Wikipedia:Medicinskt förbehåll och försök anpassa artiklarna efter detta. Att helt ta bort dem pga mindre problem med vissa meningar vore verkligen att kasta ut barnet med badvattnet, till betydligt högre grad än att ersätta en gammal ifrågasatt artikel med en mycket bättre sådan. Du får gärna också ta upp dina farhågor på engelska med läkaren som sköter projektet, för att se hans syn på det hela. Det kanske inte är så svartvitt som du vill få det att verka. /Grillo (disk) 8 juli 2012 kl. 01.29 (CEST)

Jag har ovan (med andra IP-nummer, men jag är samma) lagt fram flera punkter som jag ifrågasätter eller tycker är märkliga, där huvudpunkten är att projektet kör över svenskspråkliga Wikipedia. Att jag (och som du ser håller många med mig) invänder mot det förfarandet beror på att jag inte håller med om vad en bra medicinsk artikel i ett allmänt uppslagsverk ska innehålla för information, däribland medicinseringstips och diagnosverktyg. Det är det medicinska förbehållet som mest förvånar mig - varför i allsin dar deltar Translators without Borders med att översätta artiklar till Wikipedia, varför inte göra en annan wiki som är faktagranskad i så fall? Sedan finns redan minst ett annat projekt som översätter medicinska artiklar på engelska Wikipedia till svenska (iofs med robot), news-medical.net, se t.ex. den maskinöversatta http://www.news-medical.net/health/Psychosis-What-is-Psychosis-(Swedish).aspx som ju trots de språkliga bristerna är begriplig. När det gäller läkemedel är detta en punkt där (engelska?) Wikipedia blivit ganska kraftigt kritiserad.[7] Se också detta. Jag är övertygad om att den medicinska vetenskapen har mycket att vinna på internationella samarbeten, men nu är det inte så det går till, nu är det en språkversion som har företräde. Och nej, jag tänker inte ägna sommaren åt att ställa till rätta problem i ett översättningsprojekt som jag i grunden inte ställer upp på. Problem måste de ansvara för själva, när det är så många saker.--95.193.9.167 8 juli 2012 kl. 08.42 (CEST)

By the way articles are being translated by professional translators and than being verfied by someone with a background in medical translation. Here is info on the lead for Swedish [8]. All article must reach either GA or FA in English before being considered for translation. And all are either written or verified by myself.James Heilman, MD (talk · contribs · email)(please leave replies on my talk page) 8 juli 2012 kl. 08.59 (CEST)

With respect to the study finding that Wikipedia is not good for medication information, if you look at the fine print they criticize use for not giving drug doses. They however do not acknowledge that we have a policy that stats that we do not give drug doses on purpose as we are not able to maintain sufficient accuracy of this content. Every medication article has a link in the infobox to the American Society of Health System Pharmacists review of the medication in question. If we where to ever look at translating these type of articles we would of course link to a Swedish equivalent. We however are not looking at translating medication articles. We are simply working on 80 key medical topics as listed here [9]. If there is already good content present in Swedish we will not be translating these articles into this language.

With respect to Wikipedia and medicine. It appears some here feel that Wikipedia should not contain this sort of information at all. The things is that Wikipedia's medical content in English gets more than 200 million page views a month and is used by 50-100% of physicians in clinical practice. We are not going to change the fact that Wikipedia is what the world is using (even if we really wanted too). The best we can do is make Wikipedia's medical content as good as possible.

By the way another effort I am currently working on is getting article peer reviewed and published in either PLOS or Open Medicine before they are translated as per here [10]. Our first article is in the publication process.

With respect to English imposing itself on others, English for better or worse is the language that most medical science comes out in. English Wikipedia is one of the few Wikipedia's which has an active medical project. Swedish unfortunately sees little activity. With respect to Krupp the new article is much less of a how too guide and is at least verifiable while the previous version was not. Anyway did not mean to step on anyones toes. Things are going well in most other languages. --James Heilman, MD (talk · contribs · email)(please leave replies on my talk page) 8 juli 2012 kl. 09.14 (CEST)

With respect to article on psychiatric conditions. Before we would translate the article on Schizophrenia into Swedish we would need the advice and efforts of a local Wikipedia. Thus this table lists this article as "to evaluate".[11] The DSM is not just controversial in Sweden but is very controversial in most of the rest of the world. All psychiatric conditions are in fact very controversial everywhere. I have been in discussions with the physicians at the WHO working on the ICD11. They are interested in collaborating with us at Wikipedia. Supposedly for better or worse the next version of the ICD is going to be very similar to the DSM for psychiatric issues. Anyway if people are interested in being involved with this separate issue drop me a note. We will be discussing it at Wikimania in Washington. Back to writing content :-) James Heilman, MD (talk · contribs · email)(please leave replies on my talk page)

At least in Sweden, it is really not ethically acceptable to provide advices of cures or prescription medication at the public, or even contribute to spread such advice.[12] Whenever you give recommendations of treatments and cures, you have to inform the reader of possible side effects. See also IFPMA Code of Practice, 3. Disease Awareness Campaigns, p. 18: "A public disease awareness campaign targeted at the public must not promote specific pharmaceutical products. Whilst not covered by the IFPMA Code, disease awareness campaigns must of course comply with local laws, regulations, and/or codes". --95.193.9.167 8 juli 2012 kl. 11.28 (CEST)

What the document you provide states is that it is not ethical for the pharmaceutical industry to provide advice. We here in Canada do not allow direct to consumer advertising either. There are in fact only two countries in the world that allows direct to consumer marketing (the US and NewZealand).

But the new article provides information in much less of a "how to" format than the previous one. James Heilman, MD (talk · contribs · email)(please leave replies on my talk page) 9 juli 2012 kl. 01.29 (CEST)

No, the first document applies to everyone in the health care sector, dealing with medical or pharmaceutical information - it says that you must only give the public medical recommendations eye to eye. The other document directly states that one must not promote specific pharmaceutical products in public disease awareness campaigns targeted at the public. For Europe, 2001/83/EC, title VIII, Article 86 ff, might apply to these Wikipedia recommendations, if they are considered as "advertising medicinal products to the general public" or "advertising of medicinal products to persons qualified to prescribe or supply them". Swedish policy says that the difference between information and advertising is not clear. 95.193.1.88 9 juli 2012 kl. 07.02 (CEST)

I am not a lawyer :-) But I do know that all that is required here is that we comply with the law in the State of Florida for better or worse. We in Canada are subjected to a great deal of pharmaceutical adversing any time we watch American TV or read their new journals.James Heilman, MD (talk · contribs · email)(please leave replies on my talk page) 9 juli 2012 kl. 15.08 (CEST)

Så länge ingen hävdar att de översatta artiklarna inte får ändras, utökas eller kortas av ser jag inget större problem. I de fall där det redan finns en någorlunda bra artikel vore det kanske bättre om översättningen först presenterades på diskussionssidan eller liknande än att den ersatte den redan existerande texten. Den översatta artikeln om krupp är rätt ok, och avgjort bättre än vad som fanns innan, men inte så bra som den kan bli eller som den borde vara. Jag tror inte heller tanken är att presentera perfekta, färdiga, slutgiltiga artiklar, utan att publicera bättre artiklar (eller artiklar överhuvudtaget). Det tycker jag vi ska välkomna. /NH 9 juli 2012 kl. 15.23 (CEST)

En användare från Kanada kan s-ta i svenska och europeiska regler, vilket "Jmh649" antyder ovan. Problemet är att vi som omfattas av dem inte kan hjälpa till utan att bryta dem. -- Lavallen 9 juli 2012 kl. 15.27 (CEST)

Jag tycker att det här ser ut som ett intressant projekt även om vissa saker kanske inte fungerade från start och det tycker jag man verkar benägen att ta till sig. Förhastat att bara tvärt säga nej för att allt inte var perfekt vid första försöket. För övrigt är det inte på något sätt självklart eller ens önskvärt att den svenska sjukvårdens åsikter ska ha företräde i de svenskspråkiga artiklarna. Detta handlar inte om att engelskspråkiga Wikipedia har någon sorts överhöghet, utan om att förbättra artiklarna på svenskspråkiga Wikipedia. Dessa är ofta under all kritik och inte minst så inom medicin. Fritt fram för den som vill att skriva ännu bättre artiklar. Njaelkies Lea (d) 9 juli 2012 kl. 16.05 (CEST)

Sen är det sant att viss viktig information (t.ex. den om terminologin) försvann, och att delar av artikeln är skriven i en opassande stil(t.ex. påståendet att "en enkel dos bestående av orala steroider kan behandla tillståndet" i inledningen, eller senare att "barn med krupp ska hållas så lugna som möjligt"). Jag vet inte om det går att få Jmh649 att begripa sådana nyanser, eller om det är bättre att bara stryka och rätta i artiklarna. En annan sak är att vi brukar föredra svenskspråkiga källor, och eftersom detta är artiklar på grundläggande nivå finns sådana tillgängliga. /NH 9 juli 2012 kl. 16.30 (CEST)

Det sista (om källornas språk) är i mina ögon en tungt vägande invändning. Översättning från en annan språkversion ser jag alltid som en nödlösning, hur bra artikeln än är. Systematisk ersättning av svenska sidor har jag svårt att se som något annat än ett rent övergrepp. Fernbom2 (disk) 9 juli 2012 kl. 16.44 (CEST)

Varför skulle vi föredra källor skrivna på svenska? Det bästa som skrivs inom medicin skrivs inte på svenska! -- Lavallen 9 juli 2012 kl. 17.51 (CEST)

Det enda som sagts är att om det finns svenskspråkiga källor bör de användas. Därtill har anförts att det finns sådana på denna elementära nivå som är likvärdiga eller bättre än motsvarande på främmande språk. Fernbom2 (disk) 9 juli 2012 kl. 18.04 (CEST)

Jag har aldrig förstått varför svenskspråkiga källor ska föredras. Majoriteten av all forskning (även inom Sverige) bedrivs idag på engelska. Ska vi begränsa oss till svenskspråkiga källor får vi ett sämre och mer mossigt Wikipedia än vad som är nödvändigt. Artiklarna på enwp är ofta totalt överlägsna vad vi själva lyckats åstadkomma. Att instinktivt vara emot översättningar ser jag inte som något annat än, som sagt, missriktad patriotism. Jag hade hoppats att slippa se sånt inskränkt tänkande på svwp. Vi är dessutom fortfarande inte Wikipedia för Sverige. Hade hoppats att det också gått in vid det här laget. Blir faktiskt något frustrerad av motståndet mot sådana här projekt som bör tas emot med öppna armar. Självklart är heller ingen artikel färdig, nånsin. Det ska väl inte behöva påpekas? /Grillo (disk) 10 juli 2012 kl. 01.28 (CEST)

Nej, vi är inte Wikipedia för Sverige, vi är Wikipedia på svenska. Jag finner det därför naturligt att hänvisa till svenskspråkig (vilket ofta är innebörden i ordet "svensk") litteratur i ämnet när detta är möjligt, men vill absolut inte se någon begränsning vad gäller källornas språk. Däremot är jag generellt tveksam till översättningar, då jag ser Wikipedias globala styrka i att erbjuda (lätt åtkomligt via interwikilänkar) ett stort antal olika artiklar om samma ämne, med skilda infallsvinklar. Fernbom2 (disk) 10 juli 2012 kl. 09.09 (CEST)

Jag är i likhet med Grillo mot begränsningar mot vilka språk man använder och ställer mig försiktigt positiv till J Heilmans initiativ, men jag vill invända mot uppfattningen att engelska wikipedia överträffar andra språkversioner. Jag läser ofta igenom artiklar på olika språk innan jag skriver mina egna och jag slås ofta hur svaga många engelska artiklar är, särskilt inom humaniora. Ofta är dessa artiklar fulla av torra beskrivningar, kuriosa och annan ointressant information, medan viktiga och uppenbara uppgifter har glömts bort. Jag tror att problemet här just kan vara att den enorma tillgången på fakta på engelska gör det svårt att sovra bland kunskapen och få ihop bra artiklar. Dessutom tycker jag att engelska wikipedia mer och mer börjar kännas som en samling svårgenomträngliga essäer än något annat, vilket jag inte tror var syftet från början. En kort, relevant och lättläst artikel på svenska wikipedia kan överträffa en lång engelsk artikel.--Bothnia (disk) 10 juli 2012 kl. 02.43 (CEST)

För att koppla "svårgenomträngliga essäer" till detta ämne, så tycker jag att det verkar som om engelska Wikipedia glömt bort vilken målgruppen är; att de tar med medicineringstips och diagnosverktyg visar att de tänker sig att artiklarna är riktade till behandlande läkare (alt. patienter som själva beställer sina mediciner via något billigt internetföretag i tredje världen, vilket mindre bemedlade amerikaner utan sjukvårdsförsäkring troligen gör). Också stilen (mycket termer) visar på detta, att de tänker sig medicinare som målgrupp. Det är sådant grundläggande som jag har emot projektet, inte det som förbättrar. Men sådant grundläggande påverkar hela artiklarna, det räcker inte att skriva om någon mening. Jag undrar också hur finländsk och svensk (europeisk) sjukvård ställer sig till våra medicinska artiklar - jag menar det är ju en sak att förklara vad en medicinsk term betyder, en annan sak att rådgöra hur ett tillstånd bör behandlas.95.193.17.160 10 juli 2012 kl. 08.25 (CEST)

The article that was there before had no references. One would assume that some references (especially the highest quality ones that exist in the English language) would be an improvement. People are more than welcome to make further improvements and added content referenced to Swedish sources. We in English are very unhappy with unreferenced medical content. I am unable to figure out nuance via google translate. Hopefully there is someone with a health care background on Swedish Wikipedia who would be interested in helping facilitate this project. James Heilman, MD (talk · contribs · email)(please leave replies on my talk page) 10 juli 2012 kl. 01.37 (CEST)

Any editor is actually invited to help. The medicine project here unfortunately seems very inactive [13]. While I do understand national pride English (with some Greek, Latin, and a touch of Arabic) is the language of medicine.--James Heilman, MD (talk · contribs · email)(please leave replies on my talk page) 10 juli 2012 kl. 01.45 (CEST)

Our best swedish-speaking contributors in Medicin are users like "95.193...". I am not aware of a single username who regularly edit in medicin-related subjects. (Except for Asperger syndrome and closly related subjects, but that is an exception to that rule.) -- Lavallen 10 juli 2012 kl. 08.57 (CEST)

Har inte läst helda diskussionen och eftersom detta kommer några dagar sent är det väl inte heller så många som läser det här (därför fetstilen), men översättningar från ENWP är generellt problematiska, och skall de göras utan att någon från SVWP använt sitt omdöme kan det bara bli katastrof! Det aktuella projektet måste stoppas omedelbart med alla upptänkliga medel! ENWP är den mest överskattade wikin, både av sig själva och av svenska användare. Låt mig ge ett par exempel, som inbegriper annars välrenomerade användare som jag har stor respekt för, från mitt begränsade område (hundar): [14] & [15]. /Ascilto (disk) 15 juli 2012 kl. 18.19 (CEST)

Det var kloka ord, som jag gärna instämmer i! Fernbom2 (disk) 16 juli 2012 kl. 10.02 (CEST)

Jag håller absolut inte med er. Jag tror detta projekt är en möjlighet att förbättra ett område som idag är kraftigt eftersatt. Flera av våra medicinska artiklar innehåller inte ett spår av källor och om vi på svenskspråkiga Wikipedia kan assistera i att integrera och förbättra översättningarna tror jag det skulle vara till stor hjälp. Zaijaj 16 juli 2012 kl. 19.25 (CEST)

Kanske mest känd för...

Detta skrivs främst som en liten notering... Men just nu finns ungefär 3 000 artiklar som berättar att någon eller något "kanske (eller antagligen) är mest känd för" någonting. I en del fall stämmer det kanske (i alla fall i någon subjektiv mening), men rent generellt bör vi nog undvika den typen av uttryck. Vem gör och står för bedömningen, och på vilka grunder? Om den är skribentens egen åsikt klarar påståendet inte kravet på att informationen ska vara verifierbar. Visst kan man hävda att man refererar till en allmänt vedertagen uppfattning, men även den ska kunna verifieras. Det är klart att vi ska kunna betona grunden för en persons uppmärksamhet, men det bör i så fall ske med andra formuleringar. Janders (disk) 11 juli 2012 kl. 09.10 (CEST)

För orter är det en del av mitt dagliga insats att rensa bort sådan uttryck. Det finns många nästan komiska användningar av uttrycket och alltid en ortcentrisk syn på tillvaron.Yger (disk) 11 juli 2012 kl. 09.21 (CEST)

Jag tycker inte det är helt lätt att formulera. Vissa skådespelare är exempelvis djupt förknippade med en speciell roll, som exempelvis Bela Lugosi och Dracula, eller Boris Karloff och Frankensteins monster. Även om man hittar någon källa som berättar om hans ikoniska Dracula-gestaltning (det finns garanterat massvis med artiklar som skriver om det), hur ska man skriva i artikeln? Det känns som om sådana här "uppenbara" fall är svåra att skriva om på något vettigt sätt, utan att ta bort innebörden helt. /Grillo (disk) 11 juli 2012 kl. 10.49 (CEST)

Jag håller med Grillo. Särskilt för artikelingresser kan det ibland nästan vara nödvändigt med den här typen av litet svepande formuleringar. De må vara formellt sett "godtyckliga" men ger ändå läsaren en snabbare och bättre ingång till vem personen i artikeln är. /FredrikT (disk) 11 juli 2012 kl. 11.06 (CEST)

Som Grillo och FredrikT. Sedan tycker jag att det är viktigt att det inte handlar om egen forskning. Det borde som sagt inte vara svårt att hitta mängder med källor som säger att Bela Lugosi främst är förknippad med sin roll som Dracula, eller Boris Karloff för sin roll som Frankensteins monster.--FBQ (disk) 11 juli 2012 kl. 13.07 (CEST)

Jag gillar inte alls dessa kanske och antagligen (eller nån folk lägger in en massa frågetecken i tabeller). Bättre att inte skriva nåt alls eller omformuler. I fall som Boris Karloff t.ex så behövs inget "kanske", hans mest kända roll är utan tvekan den som Frankensteins monster och det borde inte vara svårt att hitta källor som kan belägga det. I fall där man tvekar om en roll verkligen är en persons mest kända och saknar källor till det så är det nog bättre att skriva "Han bland annat är känd för sin medverkan i film A, film B och film C", än att skriva "Han är kanske mest känd för rollfigur D i film C". Det jag stör mig mest på när vi är inne på detta är uttrycket "för svensk publik kanske mest känd som", vilket inte är helt ovanligt [16]. / Elinnea (disk) 11 juli 2012 kl. 13.13 (CEST)

I de källor jag oftast använder är det inte helt ovanligt med brasklappar, såsom " X är troligen Sveriges äldsta Y" eller "Z anses som arkitekt NN:s främsta verk". Att då ta bort brasklappen och säga att X verkligen är Sveriges äldsta Y vore att förvanska källan. Vivo (disk) 14 juli 2012 kl. 17.58 (CEST)

Naturligtvis ska man inte förvanska källor och ändra på det sättet. Men istället för att säga att någon "kanske är" något, får man väl referera till källan som framför en sådan förmodan (dvs "xxx beskriver yyy som en av de främsta..." osv). Janders (disk) 14 juli 2012 kl. 18.06 (CEST)

Kort bifråga: Så det är okej att nämna källan så som du ger exempel på här? Jag har fått uppfattningen om att det inte är populärt här och att det ger ett för berättande intryck och att löpande källhänvisning inte alls skulle användas. Jag använder det gärna för att göra tydligt vem som tycker, tolkar och anser vad så vill veta därför. B.Odins (disk) 16 juli 2012 kl. 11.26 (CEST)

Personligen har jag inget emot det, utan tycker att det kan vara ett bra sätt att få in relevanta omdömen i en löpande text. Men det är möjligt att andra anser annorlunda. För mig är det en fråga om att man bör anpassa formuleringen till både innehåll, form och källäge. Denna typ av påståenden ska i normalfallet även åtföljas av en referens/källhänvisning. Janders (disk) 16 juli 2012 kl. 11.34 (CEST)

Tips om källor

Kungl. biblioteket digitaliserar Statens offentliga utredningar. Något som bör bidra till att öka antalet användbara källor till wp:s artiklar.[17][18] Edaen (disk) 14 juli 2012 kl. 19.13 (CEST)

Är de nyligen inscannade SOU:erna tillgängliga online nu? Är det dem man hittar på adresser som http://weburn.kb.se/metadata/SOU_1483872.htm ? --LA2 (disk) 14 juli 2012 kl. 20.44 (CEST)

Nedladdningen är lite seg, om den fungerar, men jag har lyckats öppna några. Edaen (disk) 15 juli 2012 kl. 16.25 (CEST)

Väldigt kul och bra! Hoppas de fixar pedagogiska sökfunktioner och så. Men visst är dessa utredningar fullständigt upphovsrättsskyddade? (Frågar bara så jag inte missat något.) Calandrella (disk) 15 juli 2012 kl. 23.50 (CEST)

De är fria enligt "yttrande av svensk myndighet". Se t. ex src:SOU 1938:45, src:SOU 1951:5 Förslag till naturskyddslag m. m. eller src:SOU 1951:40. Edaen (disk) 15 juli 2012 kl. 23.53 (CEST)

Förtal och ovårdad tillrättavisning.

Jag kunde inte undvika att se hur moderatorer går in och skriver liknelser på företag p.g.a. dess storlek. Är det så moderatorer arbetar på wikipedia? Det lär inte bidra till kretivitet och angagemang utan tråkigt maktutövande.

Många kommer in och är nya på wikipedia och behöver säkert tillrättavisas, men med pajas-inlägg från moderatorer blir det inte seriöst.

Flygtorget 75.74.175.42 16 juli 2012 kl. 00.05 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Förvisso kan tycker jag att man möjligen skulle kunna tolka det hela som något nedvärderande av företaget i fråga och lite onödigt eftersom det redan fanns en bra motivering till mallen men jag förstår ändå inte vad det eventuella nedverderandet av företaget har med en enskild användare att göra. Enda anledningen jag kan komma på till att en användare skulle kunna störa sig på detta är att denne är involverad i företaget och därmed i alla fall inte bör redigera artikeln i fråga eftersom att s.k. intressekonflikt föreligger. Slutligen kan också sägas att mallen inte är menad som tillrättavisning av en enskild användare utan tänkt att uppmärksamma att artikeln brister i motiverng av relevansen. I all välmening. Rasmus 28 16 juli 2012 kl. 00.26 (CEST)

Det kan väl vara okunnigheten att göra en ekonomisk jämförelse mellan företag som säljer tjänster med företag som säljer varor. --NERIUM (disk) 16 juli 2012 kl. 00.30 (CEST)

:)

Jag tog bort korvkioskjämförelsen. Dock kommer artikeln förmodligen att raderas inom kort, om inte mer relevans kan påvisas. Riktlinjerna för WP:Intressekonflikt är inte ett absolut förbud mot att skriva om eget företag, om man kan skriva utan att göra reklam, men det är en stark avrådan.Mange01 (disk) 16 juli 2012 kl. 00.40 (CEST)

Problemet med Wikipedia är att alla kan skriva, alla kan återställa, och alla kan bemöta nykomlingar på ett sätt som ger intrycket av att företräda oss alla. Om jag säger "hej och välkommen till Projekt Runeberg", så gör jag det i egenskap av projektledare. Men den som var ny på Wikipedia igår kan idag säga "hej och välkommen till Wikipedia" till nästa nykomling, och ibland på ett sätt som inte alls ger något gott intryck. Jag tror att Wikipedia skulle tjäna på en lite mer formell uppdelning i nybörjaruppgifter och sådana uppgifter som kräver inskolning/godkännande. Det är ju bara betrodda administratörer som kan radera artiklar, men kanske borde man gå igenom någon sorts guideskola innan man hälsar nykomlingar välkomna? Fast å andra sidan vet jag inte hur man skulle hindra nybörjare från att kommunicera med andra nybörjare. Några tips? --LA2 (disk) 16 juli 2012 kl. 05.33 (CEST)

Fast i just det här fallet var det en erfaren användare som återställde en rel-mall. Återställandet verkar vara helt befogat. Kanske var ordvalet olyckligt och upplevdes som oseriöst. --LA2 (disk) 16 juli 2012 kl. 05.40 (CEST)

Jag ber om ursäkt om min jämförelse tolkades negativt. Det var enbart ett försök till lättsamt sätt att exemplifiera företagets storlek, och att detsamma näppeligen uppfyller Wikipedias relevanskriterier för företag. Jag håller med om att kommentaren kunde uppfattas som överflödigt, då motiveringen inte krävde det. Men att det skulle vara fråga om förtal tycker jag är att ta i. Det är inget nedvärderande med korvkiosker. ChrisΨ (disk) 16 juli 2012 kl. 06.51 (CEST)

Att tala om förtal av ett bolag får väl dessutom räknas ganska högt i lättkränkthetslistan? Men det är för sådant här det hade varit bra att fortfarande ha en text om intressekonflikter med viss udd i... Skriv inte om ämnen du känner starkt för. /Grillo (disk) 16 juli 2012 kl. 08.51 (CEST)

Riktlinjer om kritik från privatpersoner?

Jag har sökt en del utan att hitta något relevant, alltså ställer jag min fråga, vad har Wikipedia för riktlinjer om kritik om offentliga händelser som kommer från privatpersoner? Som exempel tänkte jag att lägga in ett stycke om kritik om räddningsinsatsen till följd av Järnvägsolyckan i Kerang 2007 som jag hoppas kan få upp artikeln till rekommenderad eller bra. Då kritik kommer från personer som var ombord på tåget eller bodde nära olycksplatsen, är det bättre att inkludera namn och skriva något som "Privat Privatperson, som var en passagerare på tåget, hävdade... ...detta stödjs av Privat Medborgare som bodde nära olycksplatsen", är det bättre att inte skriva namn och skriva något som "en passagerare ombord på tåget hävdade... ...detta stödjs av en privatperson som bodde nära olycksplatsen", eller är det bäst att låta bli att skriva om kritiken? Påståenden och namn kan styrkas med källor i form av etablerade australiska tidningar. Dieselmotorvagnar (till stationen) 12 juli 2012 kl. 09.27 (CEST)

Jag tror inte att det är rimligt att ha någon särskild riktlinje för det. Enskilda personers kritik kan vara relevant för uppslagsverket. Den är det förmodligen inte i de flesta fall. (Jag känner mig inte insatt i det aktuella exemplet.) /Julle (disk) 12 juli 2012 kl. 09.30 (CEST)

Det följer inte "stilen" att skriva att "Amalia Bengtsson, som var ombord på tåget, hävdade att hon känt röklukt redan vid avfärd". Om uppgiften nu är relevant att tas med är det nog bättre att skriva att det finns uppgifter om att röklukt känts redan vid avfärd, eller något sådant. /NH 12 juli 2012 kl. 09.51 (CEST)

Jag är nog i de flesta fall på NH:s linje. Att fullständiga namn står i källorna är inte alltid detsamma som att det är encyklopediskt relevant att angiva dem i våra artiklar. Där kan det räck att skriva "en passagerare uppgav..." och liknande. Den som vill ha alla detaljerna kan ju sedan alltid gå till källan. /FredrikT (disk) 12 juli 2012 kl. 10.01 (CEST)

Instämmer med NH och FredrikT, jag tycker att det blir mer encyklopediskt om man inte skriver ut namn. Rasmus 28 12 juli 2012 kl. 11.15 (CEST)

Namn är väl någonting som är relevant om man kan förmoda att det finns någon form av rimlig möjlighet att läsaren är bekant med det. Någon har eller uppfyller kriterierna för att ha en artikel på Wikipedia (det vill säga: namnet skall vara en länk, om så blå eller röd) är väl en god tumregel, även om jag inte tycker att det skall vara riktlinje?

Detta förutsatt att anledningen till att personen har en artikel så att säga är relevant i situationen. "Paolo Roberto hävdade ..." om det på något sätt hade att göra med till exempel boxning, men inte "Paolo Roberto, som var passagerare på tåget, hävdade ..." /Julle (disk) 12 juli 2012 kl. 12.17 (CEST)

Uppgifter direkt från en person brukar väl inte anses vara en källa? Troligare är att vi återger vad någon påstås ha sagt i en tidningsartikel. Och då borde formuleringen bli "Enligt Australiska Dagblaskan hävdade Paolo Roberto, som var passagerare på tåget, att...". Skogsfrun (disk) 12 juli 2012 kl. 12.48 (CEST)

Jag håller med NH och FredrikT, och har nu skrivit stycket utan att ange namn. Tack för hjälpen! Dieselmotorvagnar (till stationen) 13 juli 2012 kl. 01.35 (CEST)

Skogsfrun: men om källan är AD, behöver det då skrivas ut? Källorna brukar inte behöva skrivas ut i brödtexten, om det inte är uppgifter det råder delade meningar om. Även om en tidning är källan, så blir fortfarande uppgiften "Paolo Roberto, som var passagerare på tåget och tidigt såg isberget.." osv. (Och visst är det väl relevant information att ha med vid vissa händelser, kända personer som deltagit. Högt kuriosa-intresse (med risk att använda ett ord som har negativa konnotationer här).) --flinga 15 juli 2012 kl. 23.58 (CEST)

Jag skulle skriva ut AD i det här fallet (även om det kanske inte var det egentliga diskussionsämnet här). Jag vill nämligen markera när information har gått i flera led. AD är den angivna källan, men det är inte AD:s reporter som själv varit på plats och sett det som uppges. Den verkliga källan till uppgifterna är Paolo Roberto, som AD hävdar har sett och sagt vissa saker. Informationen har gått ett steg bort från den verkliga källan och har därmed förlorat lite trovärdighet. Det bör framgå av texten, och därför skulle jag skriva som i mitt exempel ovan. Det finns säkert ingen riktlinje som säger att det ska vara på det sättet.Skogsfrun (disk) 16 juli 2012 kl. 09.06 (CEST)

Vi använder i allmänhet inte primärkällor, och därmed kan AD behandlas som vanliga källor, alltså anges i fotnoten.

Jag är också skeptisk till att införa själva uppgiften. Det kan i och för sig vara intressant kuriosa att någon kändis var med, men encyklopediskt har det väldigt litet värde. Och uppgiften om röklukt är sådant tidningar kryllar av för att de är tvungna att skriva något innan man egentligen vet något, medan vi borde veta att sådana vittnesmål har väldigt låg trovärdighet (folk inbillar sig lätt att de märkt något före). Åtminstone borde vi gallra friskt genast då det finns källor som bygger på en större överblick av händelserna (senast då olycksfallsutredningen publicerats).

En {{bäst före}} för kanske först en vecka och sedan ett år framåt är på sin plats för att försäkra sig om att artikeln inte glöms bort då nyhetsflödet sinar. --LPfi (disk) 17 juli 2012 kl. 09.51 (CEST)

Röster i tecknat - vilka språk

Har tänkt på detta förut men Laputa – Slottet i himlen påminde mig. När vi anger röstskådespelare. Vilka språk ska vi då ta med? Är det original och svenska som gäller? Först tänkte jag att de svenska röstsättarna var emot den globala synvinkeln, men sen tänkte jag att det ju faktiskt har med det svenska språket att göra. Hur ser ni andra på detta? Moberg (disk) 12 juli 2012 kl. 13.01 (CEST)

Precis som boktitlar och filmtitlar så rör detta det svenska språket och inte landet Sverige, så det är rimligt att de svenskspråkiga röstskådespelarna nämns i ett svenskspråkigt uppslagsverk. / Elinnea (disk) 12 juli 2012 kl. 13.13 (CEST)

Håller med Elinnea, (men på nyss förekommen anledning vill jag påminna om behovet av källor även för svenskspråkiga röstskådespelare).Sjö (disk) 12 juli 2012 kl. 13.18 (CEST)

Det naturliga är väl att ta med både svenska röster och originalröster. Är det någon som vet (LPfi?) om det görs separata finlandssvenska röster i Finland? /Grillo (disk) 12 juli 2012 kl. 15.17 (CEST)

Svenskfinland är för litet för att man skulle dubba själv i större skala, och om det finns en rikssvensk version är behovet för dubbning obefintligt. Att exponeras för olika varianter av svenska är ju bra! (Jag gillar när danska barnprogram med berättarröst lämnar skådespelarnas danska orörd - och hur man i finlandssvensk radio låter intervjuade höras rätt länge på främmande språk innan redaktörens sammanfattning tar vid.) Jag vet dock inte hur frågan behandlas i Sverige: Mumintrollen har fått behålla sina finlandssvenska röster, men dubbar man om andra filmer som först dubbats i Finland? --LPfi (disk) 17 juli 2012 kl. 10.07 (CEST)

Däremot finns det förstås ingen anledning att ta med engelska röster för en film där inte originalrösterna är på engelska, appropå vad som skrivits i nomineringsdiskussionen. /Grillo (disk) 12 juli 2012 kl. 15.21 (CEST)

Jag kan inte se annat än att röstskådespelare på alla språk kan vara relevanta att ta med. Precis som vi inte skriver specifikt om Sverige skriver vi inte specifikt om svenskspråkiga företeelser. Därmed inte sagt att alla språk måste tas med, men om ett sekundärspråk för en film anses relevant bör även andra göra det. /Dcastor (disk) 13 juli 2012 kl. 02.23 (CEST)

Det är enligt min mening att driva globaliseringssträvandet för långt. Vi är trots allt svenskspråkiga Wikipedia, något som motiverar att svenska språket behandlas annorlunda.Sjö (disk) 13 juli 2012 kl. 08.53 (CEST)

Från Wikipedia:Globalt perspektiv: Även om Sverige som land inte ska onödigt framhävas, så bör svenska språket ges företräde, eftersom detta är just svenskspråkiga Wikipedia.. /ℇsquilo 13 juli 2012 kl. 08.55 (CEST)

Så författare, tv-program, låtar, skådespelare etc. skall särbehandlas om de uppträder på/är skrivna på svenska? Jag delar inte den synen och lyfter frågan på wp:globalt perspektiv. /Dcastor (disk) 13 juli 2012 kl. 17.00 (CEST)

Efter att ha läst på så ser jag ingen anledning att lyfta frågan där. Esquilos citat är lyft helt ur sitt sammanhang och berör knappast det vi avhandlar här utan står i ett stycke om begrepp, ortsnamn etc. Jag vidhåller alltså att tyska (röst-)skådespelare är lika relevanta att nämna som svenska. Svenska Wikipedia är Wikiepedia på svenska, inte Wikipedia om Sverige eller om någon svenskspråkig kultursfär. /Dcastor (disk) 13 juli 2012 kl. 17.08 (CEST)

Svenska röster kan man hitta här: http://www.dubbningshemsidan.se/credits/laputa/ Egon Eagle (disk) 13 juli 2012 kl. 17.18 (CEST)

Fast det verkar vara en privat hobbysida och inte en pålitlig källa.Sjö (disk) 14 juli 2012 kl. 08.11 (CEST)

En Googlesökning gav 71 600 träffar. Egon Eagle (disk) 14 juli 2012 kl. 15.54 (CEST)

Citatet är sista punkten i stycket Kännetecken för globalt perspektiv och är just ett kännetecken på det globala perspektiv som vi eftersträvar. På vilket sätt är det taget ur sitt sammanhang? /ℇsquilo 13 juli 2012 kl. 22.31 (CEST)

Instämmer med Esquilo, citatet är en del av kännetecknen för globalt perspektiv och begrepp och ortsnamn är bara exempel.Sjö (disk) 14 juli 2012 kl. 08.11 (CEST)

Även jag delar den bedömningen. Engelska bör däremot aldrig tillerkännas någon särställning här. Fernbom2 (disk) 14 juli 2012 kl. 16.08 (CEST)

Direkt på det citerade följer en förklaring av vad som avses: "Det innebär vanligen att svenska ortnamn, de måttenheter som används på svenska, svenska verkstitlar och annat föredras, men undantag enligt principen om minsta möjliga förvåning finns." Det är inte sådant som diskuteras här utan vilka språktillhörigheter för skådespelare som är relevanta att nämna. /Dcastor (disk) 14 juli 2012 kl. 18.36 (CEST)

Detta är den svenskspråkiga versionen av Wikipedia, dvs den Wikipedia där vi föredrar det svenska språket. Svenska översättningar av Tolkien diskuteras i artiklar om böckerna, framför att vi diskuterar hur översättningarna till Urdu ser ut. -- Lavallen 14 juli 2012 kl. 18.57 (CEST)

Jag håller inte med om att vi ska föredra det svenska språket. Detta är Wikipedia, där vi ska samla all världens kunskap. Det svenska språket är bara verktyget vi använder för att förmedla kunskapen. ⬤Bοⅳⅰе 14 juli 2012 kl. 19.25 (CEST)

Det här är en av de mer krångliga aspekterna av "det globala perspektivet", och konsekvensen kan (om den dras till sin spets) bli ganska svårhanterad. Stora filmsatsningar dubbas till många språk, och det är nog i de allra flesta fall helt orimligt att plocka med samtliga. Det blir långa listor, det... Jag tror, att det i de allra flesta fall är av relativt begränsat intresse för den svenskspråkiga uppslagsboksanvändaren att här få reda på vem som dubbar en tecknad figur på portugisiska, hindi eller turkiska, såvida dessa inte är originalspråk. Den svenska rösten, däremot, kan troligen ses som mer intressant för de flesta som använder just svenskspråkiga wp för att söka sin information. Jag ser gärna att vi försöker hålla principen om globalt perspektiv så långt som möjligt, men det gäller främst ämnesval och ämnesrelevans. Innehållsmässig relevans (det som platsar i artikeln) får nog trots att anpassas till den förmodade majoritetspublikens (=de som förstår svenska) referenser. Janders (disk) 14 juli 2012 kl. 19.50 (CEST)

Relevans avgörs på två sätt. Å ena sidan mer formellt genom att viss information kan anses vara irrelevant och därmed plockas bort ur artiklar även om någon lagt in den. Å andra sidan pragmatiskt genom att det som skribenter anser relevant att lägga ner tid på att tillföra kommer att finnas. Svenska skådespelare, kändisar, orter etc. har en större pragmatisk relevans på svenskspråkiga Wikipedia och kommer rimligen att dominera i jämförelse med motsvarande från andra kultursfärer. Därmed har vi artiklar om i princip alla svenska mästare i nutid i alla sporter, men är långt ifrån kompletta vad gäller argentinska mästare, även i fall där dessas sportsliga nivå överstiger svenskarnas. Det är naturligt och inget att klaga på. Om däremot någon skapar en artikel om en argentinsk mästare så är den pragmatiska relevansen per definition uppnådd. Då kunde artikeln ändå raderas utifrån den formella relevansen, men där bör inte en annorlunda bedömning göras än om det rört sig om en svensk mästare. Enligt samma tänk är det helt ok att artikeln stad ger kortfattade beskrivningar av enskilda länders definitioner utan att för den skull ta med alla länder. Den pragmatiska relevansen har gjort att Sveriges och Finlands situation är utförligare beskrivna än övrigas och att endast ett utomeuropeisk exempel föreligger. När någon tycker att det är intressant/viktigt att skriva om situationen i Uganda eller Chile så är dessa lika relevanta som dem som nu finns beskrivna. Likadant ser jag på röstskådespelare i relation till filmer. I de flesta fall kommer ingen tycka att det är intressant att lägga in tyska eller ryska dubbningar, men när det görs så bör det enligt min mening anses som lika relevant som svenskan. Om det gör artikeln oöversiktlig får man arbeta om layouten eller skapa underartiklar. (Lavallen: Om det finns kontroverser kring översättningar av Tolkien till urdu och om någon har källor kring och intresse av detta så är de konflikterna enligt mitt tänk lika relevanta som diskussionerna kring svenska översättningar. Däremot skall terminologi i artiklarna följa svensk norm – det är det som beskrivs i riktlinjecitatet som hanterats i diskussionen ovan. /Dcastor (disk) 14 juli 2012 kl. 20.11 (CEST)

Å andra sidan: även om vi skulle få artiklar om översättningar av Tolkien till urdu, så innebär det inte att dessa nödvändigtvis får samma framträdande roll som de svenska. Redan eftersom vi skriver på svenska väljer vi hellre svenska benämningar och översättningar, även i formella sammanhang (titta t.ex. på {{bokfakta}}: jag lovar att det inte är ofta man ser annat än svenska översättare under den parametern). Jag tycker inte det finns någon principiell skillnad här mellan översättare och röstskådespelare.

Pragmatisk relevans är något som ofta gäller för vilka artiklar vi har, ibland för artikelinnehåll. Jag tror dock aldrig jag sett någon malla en artikel om en bok eller en film med {{global}} bara för att den endast innehåller information om svenska utgåvor. Jag menar därför att det finns praxis för att vi särbehandlar kultur i den form den har på det språk vi skriver på här. Det innebär dock inte att svenskspråkiga filmer eller böcker skrivna på svenska har lägre relevanskrav för att få artiklar.

andejons (disk) 14 juli 2012 kl. 21.21 (CEST)

Jag skulle inte heller globalmalla en artikel för att den bara anger svenska översättare av en bok eller svenska dubbare av en film, men om någon lägger möda på att även ange danska eller engelska översättare/dubbare så menar jag att den informationen inte utan vidare får raderas för att svenskarna anses ha företräde. /Dcastor (disk) 14 juli 2012 kl. 21.35 (CEST)

Instämmer. Det skulle göra artikeln mer komplett, och det kan vara information som inte finns i motsvarande artikel på dawp eller enwp (el dyl). Så länge informationen är källbelagd och hanterbart infogad (en artikel om en film där 90 % av texten handlar om dubbning till andra språk än svenska skulle åtminstone jag studsa till inför), gör vi ju då potentiellt flera wikipediaversioner en tjänst. :-)--Paracel63 (disk) 15 juli 2012 kl. 15.25 (CEST)

Medhåll här med. (Och jag är någon som potentiellt skulle kunna läsa om urdu-översättningen och Tolkiens missnöje och hela ståhejet kring det, om det fanns.) --flinga 16 juli 2012 kl. 01.22 (CEST)

Jag pysslar ju mest mest artiklarna om Disneyfilmer här på Wikipedia, och på dem anger jag originalskådespelarna (i detta fall engelska) och den svenska dubbningen (till filmer med fler än en svensk dubbning anges både den gamla och den nya). Har faktiskt aldrig funderat över om det borde vara annorlunda, majoriteten av de som söker efter tecknade filmer på svenskspråkiga wikipedia vill nog främst veta vilka de svenska rösterna tillhör, inte originalrösterna. Jag tycker dock att originalröster ska stå med också, de spelas ju in innan animatörerna börjar arbeta och det är efter skådespelarnas inspelningar som de animerar karaktären. Systemet med originalröst och alla inhemska dubbningar har jag även sett på andra språkversioner, jag vet att t.ex. franskspråkiga Wikipedia gör så med sina artiklar om tecknade filmer. Icea (disk) 13 juli 2012 kl. 19.44 (CEST)

Instämmer i princip med ovanstående. Jag redigerar själv (mest) i artiklar om filmer producerade utanför den anglosaxiska världen, och då är originalspråk och eventuell svensk dubbning naturlig information. Att utgå från engelsk dubb är verkligen att gå över ån efter vatten. Engelsk dubb har dock ibland stor relevans, som i anime-filmer som distribuerats till en svensk målgrupp via den amerikanska marknaden och där engelsk dubb finns med på DVD etc. Men det får behandlas från fall till fall.

Ovanstående påminner också om det ofta kluriga i namngivningen av artiklar om animefilmer/animeserier. Ofta finns de inte officiellt distribuerade på svenska, så då blir det en hel del engelska artikelnamn. Och ibland japanska titlar, där inte de anglosaxiska titlarna kan bedömas vara kända för en vidare svensk tittarskara/läsekrets. Men det är lurigt att göra rätt val, och det händer ofta att jag står och kliar mig i skallen. :-)--Paracel63 (disk) 14 juli 2012 kl. 12.57 (CEST)

När källan inte stödjer det som står i artikeln

Ibland finns det en källhänvisning för en uppgift i en artikel, men sen när man går till källan så står det inte alls så där. Jag tycker att det är ett allvarligt fel. Om man ändrar på en uppgift så måste man ju också se till att ändra källan eller ta bort den. Om det i en artikel t.ex står "A är sambo med B" och så finns det en källa till det. Sen går det ett tag och A och B gifter sig. Om man då ändrar meningen till "A är gift med B" då kan man ju inte ha kvar den gamla källan för den stödjer ju inte den nya uppgiften. Det är inte lätt att upptäcka, en artikel kan verka bra och källbelagd, vid första anblicken, men ha såna här dolda fel. Håll ögonen öppna för sånt här. / Elinnea (disk) 13 juli 2012 kl. 22.59 (CEST)

Ja, det är tio gånger värre med en artikel med felaktiga källor än en som saknar källor. --NERIUM (disk) 13 juli 2012 kl. 23.08 (CEST)

Om en källa är inlagd för att stödja en bestämd uppgift skall den givetvis användas just för det ändamålet. Men inaktuella uppgifter bör så gott som aldrig tas bort. Tempus bör ändras och artikeln kompletteras med den nya informationen. Fernbom2 (disk) 14 juli 2012 kl. 16.05 (CEST)

Jag håller med. Problemet som Elinnea tar upp tror jag att mycket handlar om nya eller tillfälliga bidragsgivare, som inte helt förstår sig på noter och källor. Det är svårt att upptäcka i efterhand, men bör alltså kontrolleras i SÄ-arbetet.

Ett annat problem, som kan ha att göra med ökade krav på källor, är att man inför källhänvisningar som endast i någon mån stöder texten. Rätt ofta handlar det om att stödet finns i en bisats i en trovärdig artikel som fokuserar på annat, varvid nyanserna kan bli helt fel (en uppgift om att Sveriges import från Uganda är stor betyder helt olika saker i en artikel om Uganda och i en om Sverige, för att ta ett påhittat exempel). Det är mycket viktigt att verkligen kolla hur källor används.

Ett tredje problem är hur man skall hantera suspekta uppgifter med hänvisning till en svåråtkomlig källa. Om man själv har en god källa med andra uppgifter är det väl bara att ändra (och ta diskussionen senare vid behov), men det är inte alltid man har det. Situationerna varierar, men jag känner att jag gärna skulle ha litet vägledning i riktlinjerna (det är lätt att vara för försiktig, men också det andra diket är nära). --LPfi (disk) 17 juli 2012 kl. 10.22 (CEST)

Illustration sökes- kvinna i siluett

Hej! Jag har försökt att hitta en illustration av en kvinna i siluett som kan användas i biografiartiklar när bild på personen inte går att hitta. Om nu dessa används. Jag har sett en siluett av manlig typ användas och det är denna: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Man_silhouette.svg. Finns det någon motsvarande eller finns det någon som kan tänkas göra? Eller har de slutat att användas helt? B.Odins (disk) 16 juli 2012 kl. 16.58 (CEST)

Den mest generiska i Commons relevanta kategori är File:Silhouette Olga.svg. /Dcastor (disk) 16 juli 2012 kl. 17.05 (CEST)

Fast t ex File:JaneAustenSilhouette.png känns elegantare i och med att den inte faller ut i kanterna. /FredrikT (disk) 16 juli 2012 kl. 17.08 (CEST)

Kanske kan översätta texten i den bild som används i artikeln Sonja Hagemann. Edaen (disk) 16 juli 2012 kl. 17.09 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Titta i den här kategorin: commons:Category:Replace this image. -- [ jiˈesˌdeːo ] 16 juli 2012 kl. 17.11 (CEST)

Vilka bra tips! Inte helt lätt att lista ut när de är döpta till namn. Den första ser i mina ögon ut som en balettdansös. Jane Austen var jättefin men det ger en tydlig tidsmässig känsla och samma med den moderna överdelen från Sonja Hagemann. Den bilden skulle ju bli stiligare utan texten. Det sista tipset just nu är nog det som skulle vara lämpligast i en biografi om en person från mitten av 90-talet om det gäller en vuxen kvinna. B.Odins (disk) 16 juli 2012 kl. 17.25 (CEST)

Om det inte finns nån bild bör man verkligen inte lägga in nån bild, det tillför ingenting. En infobox med ett stor svart siluettbild ser ju ut som att det rör sig om en mördare eller våldtäktsman, ungefär som gärningsmansprofiler kvällstidningarna brukar lägga in, typ "Man, 19", "Man, 23" och så några svart siluetter. Det förfular bara artikeln och ger inte ett bra intryck. / Elinnea (disk) 16 juli 2012 kl. 19.34 (CEST)

Tack för ditt tips. Nu tycker ju inte jag att det är så fruktansvärt fult men jag tänker inte lägga in fler om det uppfattas så hemskt. Varför finns siluettbilderna då? B.Odins (disk) 16 juli 2012 kl. 20.22 (CEST)

Bra. De finns för att nån har känt för att skapa dem, precis som med mycket annat, och de kan ju användas i t.ex användarnamnrymden etc om man känner för det, men det är bra om de inte läggs in i uppslagsverket. / Elinnea (disk) 16 juli 2012 kl. 20.42 (CEST)

De finns för att inte alla delar Elinneas mycket sparsmakade ideal vad gäller grafisk utsmyckning. När det gäller silhuetter i infoboxarna håller jag nog med henne, men jag kan tänka mig artikelsituationer då de kan vara användbara. Till exempel i en tabell där flera personer presenteras med porträttbild och det saknas för några. /Dcastor (disk) 16 juli 2012 kl. 21.05 (CEST)

Jag har också för mig att bland annat frwp ofta använder sig av siluettbilder som platshållare i biografiinfoboxar. På svwp tycker jag inte det behövs, av ovan nämnda skäl.--Paracel63 (disk) 17 juli 2012 kl. 00.28 (CEST)

Tack för att du delar med dig av tänkbara användningsområden! B.Odins (disk) 16 juli 2012 kl. 21.13 (CEST)

Ett par buggar som jag inte får bort

I Mall:Multiple image finns Kategori:Graphic templates. Jag vet inte hur jag får bort detta ur mallen. Ser ut som någon bugg eller liknande? Varfölr skapas ibland Kategori:WDL error. Just nu ligger detta i Användare:Hastaro/Sandlåda 5. Hur får man bort deta? Och finns det något sätt att se till att vi slipper se detta i framtiden? För det här verkar mer handla om buggar än kategorisering--Bruno Rosta (disk) 16 juli 2012 kl. 18.14 (CEST)

Den första kategorin fanns i dokumentationen, och den andra är en indikation på att summorna inte stämmer överallt i tabellen. -- Lavallen 16 juli 2012 kl. 18.22 (CEST)

Och vill vi slippa det här i framtiden så slutar vi importera mallar från andra projekt. JAg tror inte vi får igenom det dock... -- Lavallen 16 juli 2012 kl. 18.25 (CEST)

Var finns funktionen som ser till att Kategori:WDL error ibland dyker upp? Och går det att få bort den funktion som ser till att denna kategori ibland uppstår? Det skulle vara bra att få bort den kodning som dessemellan tar fram just Kategori:WDL error så vi slipper se detta igen--Bruno Rosta (disk) 16 juli 2012 kl. 18.57 (CEST)

{{WDL}} och kategorin uppstår när antalet spelade matcher inte stämmer med summan av vunna, oavgjorda och förlorade. -- Lavallen 16 juli 2012 kl. 19.11 (CEST)

Går denna att få bort? Att man t ex raderar mallen eller så? Eller går det att göra om någon kodning relaterat till mallen så att Kategori:WDL error istället ersätts med något på svenska?--Bruno Rosta (disk) 16 juli 2012 kl. 19.20 (CEST)

Mallen finns redan i några artiklar, den ska därför inte raderas. Leta efter [[Category:WDL error]] i koden så kan du översätta där. -- Lavallen 16 juli 2012 kl. 19.26 (CEST)

WDL-felet är nu eliminerat såtillvida att jag har redigerat Hastaros sandlåda så att WDL-mallen blir nöjd. Sen om redigeringen var faktamässigt korrekt har jag ingen aning om. Måste mallen verkligen kategorisera vid summeringsfel? --MagnusA 16 juli 2012 kl. 19.29 (CEST)

Nej måste inte, men dylika funktioner tycker jag är av godo. Det påpekar det uppenbara som ögat kanske missar. -- Lavallen 16 juli 2012 kl. 19.43 (CEST)

Hej! Det måste ha blivit fel när jag lade in statistiken i min sandlåda. MagnusA fixade så att buggen frösvann, har nu lagt in rätt statistik mot BK Derby, som verkade vara felet. Tror inte att min sandlåda ska ligga i kategorin nu? För övrigt förstår jag knappt vad ni pratar om då jag inte är så teknisk... Vänligen, Hastaro (disk) 16 juli 2012 kl. 20.31 (CEST)

Att felaktigheter i mallar som är svåra att se med ögat markeras med en kategori är förstås ingen bugg, utan en väldigt genomtänkt feature. Jag hade kunnat tänka mig att vi kunnat använda den här metoden för att markera fel även på andra ställen, exempelvis där någon lagt in manuella siffror i tätortsmallar osv. /Grillo (disk) 17 juli 2012 kl. 02.20 (CEST)