Karl XII

III. Ahmed dönemi sadrazamlarından olan Çorlulu Ali Paşa enderunda eğitim görmüş ve rikabdarlıktan sadrazamlığa kadar yükselmiştir. Bunda zekâsı ve yeteneklerine ek olarak padişah ve valide sultana yakınlığı etkili olmuştur. Aynı zamanda II. Mustafa'nın kızı Emine Sultan ile evliliği onun bu bağlarını güçlendirmiştir. Sadareti döneminde mali ve denizcilik alanlarındaki faaliyetlere önem vermiştir. İsveç ve Rusya arasındaki ilişkilerde etkili olmuş ve bu durum kendisine muhalif olan kişiler tarafından kullanılarak önce azline ardından idamına sebep olmuştur. Bu çalışmada Çorlulu Ali Paşa'nın hayatı incelenerek dönemin bir tablosunu çizmek amaçlanmaktadır.

For a long time, the small war was one of the main methods of conducting military
operations by the armed forces first of the Moscow and then the Russian state. Unlike the decisive battles and large-scale battles, a small war meant conducting reconnaissance and sabotage activities by the forces of small mobile units that exerted all pressure on the enemy, the goal which was to exhaust the enemy as much as possible before the transition to an open fighting confrontation.
The use of strategic and tactical methods of small war by the Russian army in the Poltava period of the Northern War (autumn 1708 – summer 1709) led to a successful result in the field near Poltava, and the victory of June 27, 1709 was a turning point in the whole confrontation with the royal troops of Sweden.
Having played an important role in the development of the methods of conducting combat in the early 18th century, the small war had a significant influence on the formation of military art in general. Its tactical methods are now used in the military intelligence of the Russian army and other countries of the world. With the general trend of transition from large-scale wars to local conflicts, the experience of a small war of the past will always be in demand.

Иванюк С. Монумент Славы–главный памятник в честь Полтавской победы 27 июня 1709 года // Петровские памятники России и Европы: изучение, сохранение, культурный туризм. Материалы VII Международного петровского конгресса. Санкт-Петербург, 5-7 июня 2015 года. СПб.: Издательство «Европейский дом», 2016. С. 558-569.

PLAN PRZEBUDOWY TWIERDZY W TYKOCINIE Z 1708 ROKU Rzeczpospolita w dobie wielkiej wojny północnej była areną ścierania się wojsk szwedzkich, rosyjskich, saskich, kozackich, którym asystowały podzielone na dwa obozy odziały koronne i litewskie. Obce armie prowadząc działania militarne na nieznanym sobie terenie, zmuszone były do wykonania licznych prac kartografi cz-nych dotyczących terenów Rzeczypospolitej. Szczególnym zainteresowaniem cie-szyły się twierdze i ufortyfi kowane miasta, przedstawiane na szkicach i rysunkach 1. Do rzadkości jednak należą plany rozbudowy lub stworzenia nowych umocnień, które realizowano jedynie na własnych przygranicznych terenach 2. W Krigsarkivet w Sztokholmie znajduje się pojedynczy plan rozbudowy twier-dzy leżącej na terenie Rzeczypospolitej. Dotyczy on fortyfi kacji Tykocina z zazna-czonymi dziełami zewnętrznymi dochodzącymi do miasta położonego po drugiej stronie rzeki Narew 3. Dostęp do tej pracy był znacznie utrudniony ze względu na umieszczenie tego planu w zespole dotyczącym Rosji. Archiwiści przyporządko-wali to miejsce do władztwa Romanowów, nie odnotowując jednak miejscowości na mapie zbiorczej prezentującej obiekty, których plany znajdują się we wspomnia-nym archiwum 4. Prezentowany szkic umieszczony jest na pojedynczej karcie o wymiarach 327 x 202 mm. W górnej części znajduje się nieorientowany i bezskalowy plan roz-budowy twierdzy tykocińskiej. Jest on narysowany atramentem, pozostałe jednak

Иванюк С. Генерал-кригскомиссар Магнус Стенбок как организатор службы тыла шведской армии в 1702-1705 годах // Труды Государственного Эрмитажа : [Т.] 97 : Петровское время в лицах – 2018 : К 20-летию конференции «Петровское время в лицах» (1998 – 2018) : материалы научной конференции / Государственный Эрмитаж. – СПб. : Издательство Государственного Эрмитажа, 2018. – С. 207 – 216.

Иванюк С.А. Местечко Сорочинцы в Полтавский период Северной войны (зима 1708 – весна 1709 гг.): по материалам походной канцелярии А.Д. Меншикова [Электронный ресурс] // История военного дела: исследования и источники. — 2018. — Т. X. — С. 138-162. <http://www.milhist.info/2018/05/07/ivanyk_4> (07.05.2018).

Philip Johan Stralenberg
Inledning
Under drygt ett sekel, mellan 1611 och 1718, hade Sverige upplevt såväl uppgång som nedgång som nation. Från att ha varit en liten stat i såväl storlek som in flytelse i omvärlden hade den vuxit till en europeisk stormakt, något som skedde främst under det 30-åriga kriget. Den svenska armén under Gustav II Adolf hade visat sig vara den effektivaste och bästa i Europa, som satte skräck i många europeiska länder och som intog land efter land. Det verkade som att denna utveckling inte kunde hejdas och att Sverige skulle komma att dominera den europeiska kontinenten.
Det som ingen tidigare trott blev ett brutalt uppvaknande. Efter nederlaget vid Poltava 1709 tog de svenska stormaktsdrömmarna slut. Efter att större delen av den svenska armén hamnade i rysk krigsfångenskap sattes stor punkt för Sveriges expansiva utveckling och landets territorium började nu krympa ännu snabbare än det hade utvidgats.

Karolinerna byter svärdet mot spaden, yxan och pennan
Nederlaget skulle dock få en annan inriktning än vad man kanske tidigare tänkt sig och som skulle sätta Sverige åter på den europeiska kartan. De svenska officerarna bytte nu svärdet mot pennan efter närmare trettio års krigande, och de skulle nu komma att spela en viktig roll i den epok som nu skulle följa i Europa, nämligen upplysningstiden.
Tack vare deras arbete, böcker och berättelser som de skrev, deras upptäckter som gjordes under krigsfångenskapen i Sibirien, Asien och Fjärran Östern, sys- tematiserandet av kunskapen och kartläggningen av okända territorier bortom Uralbergen, utvidgades och förbättrades européernas syn på världen.
Föregångare till upplysningstidens stora  losofer
De stora  losoferna som Voltaire, Montesquieu, Condillac, Holbach, La Mett- rie, Helvétius och Rousseau med sina tankar och författarskap kom endast ett par decennier efter det att de svenska karolinska of cerarna återvänt hem från sin långa fångenskap i Ryssland, och de tog intryck av de kunskaper svenskar- na fått där. Deras upplysningsarbete, speciellt Philip Johan Stralenbergs, vände upp och ner på synen på kyrkans doktrin om människan och hennes ursprung. Något som inte minst upplysnings losoferna senare skulle bli kända för. Philip Johan Stralenbergs berömda verk som gavs ut 1730, ”Das Nord- und Östliche Theil von Europa und Asia, in so weit solches das gantze Russische Reich mit Sibirien und der grossen Tatarey in sich begriffet” hade med sitt breda material en encyklopedisk karaktär och föregick den berömda franska encyklopedin, som gavs ut drygt 20 år senare, 1751. I boken ställdes bland annat frågan om det fanns ett gemen- samt ursprung för de skandinaviska och sibiriska ursprungsbefolkningarna på sin spets, vilket var revolutionerande på den tiden.
Philip Johan Stralenberg blev så småningom bortglömd både i Sverige och i Europa, men hans livsverk anses fortfarande vara grundläggande för  nsk-ur- giska vetenskapsområdet med avseende på  lologi, etnologi och historia. 1730 klassi cerade han de  nsk-ugriska språken med undantag för samiskan.
Även hans egen historia är full av äventyr och stora livskast, från att vara en duktig och djärv of cer som åtnjöt kung Karl XII:s gunst till en förtvivlad krigsfånge, från att gå från att vara en nedbruten människa till en stor upptäck- are och vetenskapsman. Hans historia förtjänar att berättas. Hans öde, liksom många andra karoliners, som hamnade i fångenskap, återspeglar Sveriges ut- veckling som land och ger förståelse för de sentida händelserna i landet.

Иванюк С. «Ложное бездействие» - пребывание Петра I в Жолкве (декабрь 1706 -апрель 1707 года) // Европейские маршруты Петра Великого: К 300-летию визита Петра I во Францию. Материалы IX Международного петровского конгресса. Париж-Реймс, 20 -22 апреля 2017 года. СПб.: Издательство
«Европейский Дом», 2018. С. 153-164.

The purpose of this article is to highlight the daily life of the inhabitants of the camp of the Swedish King Charles (Carl) XII and his Ukrainian allies, in the vicinity of the Turkish fortress Bender on the Dniester River (now the territory of the Republic of Moldova), between 1709 and 1713. The sequence and time of Swedes and Cossacks’ staying in three alternating locations, their conveniences and disadvantages, the influence of the nature of development and the degree of comfort of buildings on the sanitary and epidemiological situation were specified. In the course of the study, the methods of providing food to the population of the camps, the differences in the diet of ordinary soldiers and senior officers, and their relationship with moral and military combat readiness were studied. Also, the influence of the border situation under the conditions of the ongoing war and the unusualness of landscape and climate for the Swedes, on the occurrence of rumours and phobias, and
the general mental perception of the steppe region to them was found out.

Rusya’nın tarih sahnesine önemli bir aktör olarak çıkışı 17.yy’ın son çeyreği ile 18.yy’ın ilk çeyreği arasındaki yıllara rastlamaktadır. Rusya’yı Avrupa’nın başat güçleri ile aynı denklemler içerisine sokan bu yükselişin baş mimarı ise “Büyük Petro” olarak bilinen Çar I.Petro’dur. Türk tarih literatüründe muhtemelen dönemin liderlerine nazaran sahip olduğu aykırı karakteri ve uygulamalarıyla “Deli Petro” olarak yer alan Büyük Petro, Rusya’nın çarlıktan imparatorluğa geçiş sürecinin öncülerinden biridir. IV.Ivan (Korkunç İvan)’ın doğu ve güney doğu yönünde genişlettiği çarlık topraklarını, batı ve güney yönlerinde geliştirerek, imparatorluğun yönünü doğudan batıya doğru çevirmiştir. Büyük Petro siyaset, askeriye, ekonomi ve kültür alanlarında batılılışma amacıyla gerçekleştirdiği devrim niteliğindeki değişimler ile Rus tarihinin en önemli figürlerinden biri haline gelmiştir. Petro hakkında yapılan çalışmalar birçok alanı içinde barındırmakla birlikte, biz bu çalışmada Büyük Kuzey Savaşı özelinde Petro ve Rusya’nın İsveç’e karşı yürüttüğü başarılı mücadele ile yükselişini anlatmaya çalışacağız.

E tanulmányban azt kívánom bemutatni, milyen koncepció alapján rajzolta meg Voltaire XII. Károly svéd király karakterét, illetve, hogyan kezelték ezt a történeti alapot a 18. század végén. A kiválasztott német és magyar adaptáción keresztül láthatóvá válik, hogy a svéd (és az orosz) király személye és a hozzá kapcsolódó eseménysor mennyire alkalmas volt arra, hogy a későbbi korok igényei szerint időnként újra-és átértelmezzék. Jelen esetben csupán fordításokkal, az azokhoz írt előszavakkal, és az azokban felvázolt koncepciókban rejlő tendenciákkal kívánok foglalkozni.

Iванюк С. СОРОЧИНЦІ В ПОЛТАВСЬКИЙ ПЕРІОД ВЕЛИКОЇ ПІВНІЧНОЇ ВІЙНИ 1708–1709 рр.: ЗА МАТЕРІАЛАМИ «ПОХІДНОЇ КАНЦЕЛЯРІЇ О.Д. МЕНШИКОВА» // Всеукраïнський науковий журнал «Сiверянський лiтопис». Чернигов : Издательство «Просвiта», 2017. № 1-2 (133-134). Сичень – лютий. С. 35-47.

Иванюк С. «ИЗДАВНА ЖИВУТ И СЛУЖАТ ТЕБЕ, ВЕЛИКОМУ ГОСУДАРЮ, С НАМИ СООБЩА ЮРТОВЫЕ КАЛМЫКИ»: КАЛМЫЦКАЯ КОННИЦА В ВОЕННЫХ ПОХОДАХ ПЕТРА ВЕЛИКОГО НА НАЧАЛЬНОМ ЭТАПЕ СЕВЕРНОЙ ВОЙНЫ // Астраханские краеведческие чтения: сборник статей / под ред. А.А. Курапова, Е.И. Герасимиди, А.Н. Алиевой. Астрахань: Издатель: Сорокин Роман Васильевич, 2019. Вып. XI – С. 103 – 108.

Den 30 november 2012, på Karl XII:s dödsdag, kom en grupp ryska nazister till Stockholm. Tillsammans med svenska nazister marscherade de från Karl XII:s staty i Kungsträdgården till hans gravplats i Riddarholms-kyrkan. I ett pressmeddelande förklarade de ryska nazisterna sitt deltagande med att det var dags "att glömma bort historiska tvister och oförrätter" mellan Sverige och Ryssland och istället förenas i kampen mot den gemensamma fienden: islam. Enligt dessa ryska nazister var Karl XII just den typ av "nationalistledare" som skulle leda kampen mot muslimerna och på så sätt rädda "den vita rasen" från undergång.

OPEN ACCESS: https://historiska.se/forskning/bocker-och-rapporter/boken-sverige-i-tiden/

The article presents several selected visualizations of the Great Northern War with particular attention to the picture of the battle of Poltava (1709). The author came from the perspective of methodological visual history according to Dorota Skotarczak's concept, expanded to include the category of landscape as an element of this subdiscipline. Considerations are also close to history in public history, especially the part about the battle museum. The theses are as follows: 1) Each visualization (museum, film, computer game) about the Poltava battle tells more about the current mainstream historiography of the country in which they originated, than the battle itself; they are a source to the times in which they arose, they cannot be understood as a reconstruction of a battle, and a source to the history of ideas about the Poltava battle; 2) It can be visually assumed that individual cinematographies and computer game industries competed, fought for the 'right' visualisation of the battle of Poltava, as a result of which for 310 years a conglomerate of ideas and a diverse, complicated vision of this event was created.

Иванюк С.«Как мне в войне других жалеть, когда себя не жалею»: материалы к биографии Федора Бартенева – адъютанта Петра Великого // Труды Государственного Эрмитажа: [Т.] 90: Петровское время в лицах – 2017: материалы научной конференции / Государственный Эрмитаж. СПб.: Изд. Госуд. Эрмитажа, 2017. С. 160–169.

Иванюк С.А. Фуражировка как элемент ведения малой войны русской армией на первом этапе Северной войны (1706-1707 гг.) [Электронный ресурс] // История военного дела: исследования и источники. 2016. Т. VIII. С. 439-471. <http://www.milhist.info/2016/09/21/ivanyk_2> (21.09.2016).

Иванюк С. «Зело нужно чрез добрых шпигов… проведать». Русская военная разведка в период малой войны на Украине (1708 – 1709) // Родина. Российский исторический иллюстрированный журнал. М. : ФГБУ «Редакция «Российской газеты», 2014.  № 9. С. 64–67.

[Lövökartan] : [Detaljerade ritningar av kvarteren för hans tsariska allryska majestäts och hans kungliga svenska majestäts  befullmäktigade vilka befinner sig på kongressen i byn Lövö] / Utg. av Wårdö kulturstiftelse ; övers. Thomas Rosén. – Vårdö , 2019 (Mariehamn: Mariehamns tryckeri). – 1 karta : färg ; 60 x 60 cm.
Faksimilupplaga av en karta härstammande från 1718 (F. 349, Op. 45, Delo 613, L. 1), utgiven med tillstånd av arkivet RGVIA, Moskva via Ålands landskapsarkiv

Иванюк С.А. Жизнь еврейской общины Речи Посполитой на начальном этапе Северной войны (1700-1709): взаимодействие с враждующими армиями // Евреи в мировой истории, культуре и политике. Материалы Международной научной конференции. – СПб.: Петербургский институт иудаики. – Том. Выпуск 16. – Сер. Труды по иудаике. – Серия «История и этнография» – С. 254-262.

Baltık kıyısında Petro’nun 1703 yılında Sankt Petersburg şehrini kurmasıyla İsveç ve Rus Çarlığı arasında rekabet kızışır. Yükselen Rus tehdidi karşısında İsveç’i korumaya kararlı olan XII. Karl, çıktığı seferlerde Danimarka, Rusya ve Polonya’ya karşı arka arkaya kazandığı zaferlerle Ukrayna içlerine kadar ilerler. 1709’da Poltava’da Ruslara yenilince Osmanlı Devleti’ne iltica etmek zorunda kalır. Bender’e yerleşen ve 5 sene boyunca ülkesini buradan yöneten XII. Karl, 27 Ekim 1714 tarihinde Osmanlı ülkesinden ayrılır.

1909’da kurulan Tarih-i Osmani Encümeni’nin 1916’daki ilk yayını Ahmed Refik’in Memâliki Osmaniye’de Demirbaş Şarl adlı eseridir. XII. Karl’ın Osmanlı Devleti topraklarından ayrılıp ülkesine dönüşünün 300. yılı münasebetiyle Dr. Per Sandin tarafından When Sweden was ruled from Moldova adıyla Stockholm, Chisinau ve İstanbul’da başlatılan akademik araştırma projesi Osmanlı-İsveç ilişkileri çalışmalarına yeni bir ivme kazandırmıştır.

XII. Karl’ın Osmanlı topraklarından ayrılışının 300., eserin neşrinin 100. yılı vesilesiyle Latin harfleriyle ve “Türk Tarihçiliğinin Kutbu” Halil İnalcık’ın önsözüyle yayına hazırlanan bu eserin, Kulu’nun İsveç’le olan derin bağlarının sağlamlaştırılmasını temin edeceğine inanıyoruz.

1986’da bir suikastla katledilen ve Kulu’da adını bir parkta yaşattığımız İsveç başbakanı Olof Palme’nin hatırasını, bu kitapla yâd ediyoruz.