Sociologi

Medborgarskap och tillhörighet i migrationens tid – inledande reflektioner Vår saMtiD är starkt präglad av världsomspännande mobilitet och komplexa mig-rationsmönster. Samtidigt blir pro-nationella rörelser allt mer tongivande, delvis som ett svar på denna migration. Pro-nationella rörelser får allt större gehör och blir allt mer synliga, inte bara i offentlig debatt, utan också ute på gator och torg, samt i parlamenten. Trenden kan skönjas i snart sagt hela världen – så även i Sverige. Här åskådliggörs ett spänningsfält mellan å ena sidan gränsöverskridande praktiker och å andra sidan materiella såväl som socialt konstruerade gränser, som i en rad hänseenden påverkar människors möjligheter att röra sig och delta i samhällslivet, på lika villkor. Som gästredaktörer för detta temanummer har vi att samlat sex bidrag av stor sociologisk relevans som ur olika synvinklar belyser och problematiserar detta spänningsfält och på olika sätt exemplifierar migrationsrelaterade fenomen i en svensk kontext. Internationell migration är sociologiskt relevant genom dess nära koppling till frågor om medborgarskap, tillhörighet till samhällsgemenskapen, rättigheter och skyldighe-ter, något som har aktualiserats under de senaste två åren, i spåren av den europeiska, så kallade flyktingkrisen. Till skillnad från många andra medlemsstater i EU visade Tyskland och Sverige, åtminstone till en början, en positiv inställning till de syriska flyktingar som flytt från det krigshärjade och ödelagda Syrien. I flyktingkrisens Eu-ropa har radikalhögerns politiska dagordning radikaliserats. Under 2015 rapporterades till exempel 45 bränder mot asylboenden runtom i Sverige och många adresser till asylboenden fick hemlighållas för att inte riskera att utsättas för bränder. Samtidigt har radikalhögerns dagordning också normaliserats och trots att stora delar av det civila samhället mobiliserade för att på olika sätt bistå och välkomna de människor som var på flykt så bytte politiken inriktning från metaforer om " öppna hjärtan " till metaforer om " systemkollaps ". Skärpta gränskontroller infördes som ett medel för att försvara svensk suveränitet och välfärd. Gränskontrollerna som infördes var tillfälliga, men gäller än idag. En viktig begreppslig förändring inom det migrationspolitiska området är den som skedde vid mitten av 1970-talet, då mångkulturalismen i Sverige etablerades som politisk doktrin. Denna doktrin hade siktet inställt på att inkludera migranter i den svenska samhällsgemenskapen. I denna doktrin utgjorde jämlikhet, valfrihet och sam-verkan de överordnade principer enligt vilka relationen mellan den svenska staten och de nya samhällsmedlemmarna skulle byggas (Ålund & Schierup 1991). Vid mitten av 1990-talet ersattes mångkulturalism som politisk doktrin med begreppet integra-Sociologisk Forskning, årgång 54, nr 1/2, sid 5–10. © Författarna och Sveriges Sociologförbund, ISSN 0038-0342, 2002-066X (elektronisk).

Denna studie ämnar beskriva samt utvärdera den autoetnografiska metoden. Studiens centrala fråga är om den autoetnografiska metoden är användbar inom sociologisk forskning. Den autoetnografiska metoden är en kontroversiell metod som anklagats för att vara postmodern, relativistisk och sakna vetenskaplig grund. Utvärderingen visar att en del av kritiken som riktas mot de introspektiva och konstnärliga studierna sker på goda grunder. Vidare visar utvärderingen att kritiken som är relaterad till att autoetnografiska studier skulle strida mot vetenskapliga principer i mångt och mycket kan hanteras av autoetnografiska forskare. Sammanfattningsvis visar uppsatsen att autoetnografin med sitt epifaniska fokus är användbar inom sociologin. Jag hävdar att metoden kan bidra med kunskap inom främst emotionssociologisk forskning.This study aims to describe and evaluate the autoethnographic method. The central question of the study is whether autoethnography is useful in sociological research. The autoethnographic method is a controversial method that has been accused of being postmodern, relativistic and devoid of scientific basis. The evaluation shows that some of the criticism directed at the introspective and artful studies takes place on good grounds. Furthermore, the evaluation shows that the criticism related to the fact that autoethnographic studies would contradict scientific principles in many ways can be handled by autoethnographic researchers. In summary, the essay shows that autoethnography with its epiphany focus is useful in sociology. I claim that the method can contribute with knowledge in primarily emotional sociological research

Since Merton’s classical analysis of cumulative advantage in science, it has been observed that status hierarchies display a sizable disconnect between actors’ quality and rank and that they become increasingly asymmetric over time, without, however, turning into winner-take-all structures. In recent years, formal models of status hierarchies tried to account for these facts by combining two micro-level, counterbalancing mechanisms: “social influence” (supposedly driving inequality) and the desire for “reciprocation in deferential gestures” (supposedly limiting inequality). In the article, we adopt as empirical benchmark basic features that are common to most distributions of status indicators (e.g., income, academic prestige, wealth, social ties) and argue that previous formal models were only partially able to reproduce such macro-level patterns. We then introduce a novel agent-based computational model of deferential gestures that improves on the realism of previous models by int...

Legal perspectives or Social Pedagogy? Schools strategies of handling harassmentsThe present study explores how Swedish schools define and categorize situations when students have been exposed to different forms of abusive acts and violence at school. The empirical study is designed as case studie of two urban secondary schools situated in areas with different socioeconomic conditions. One of the schools is located in a suburb in one of the most economically disadvantaged areas in a greater city area. The other school is located in a small town municipality, where the students are relatively privileged in respect to their socio-economic backgrounds. The results indicate that different socio-economic conditions influence how professional’s describe and categorize violence and harassment and the types of strategies chosen. In the suburban school professionals talk and collaborate with the police, reporting cases of violence and harassment. In the small town school the professionals ta...

Covid-19 började som en hälsokris och växte snabbt till en omfattande samhällskris – i det privata och offentliga livet, nationellt och internationellt, lokalt och globalt. Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om människors oro under covid-19-pandemins första fas i Sverige. Oro studeras utifrån sociodemografiska faktorer, socialt kapital samt människors bedömningar av nationella åtgärder och potentiella hot. Studiens teoretiska ramverk utgår från begrepp och teorier om oro och socialt kapital. Data samlades in i Sverige under april–maj 2020 med hjälp av en webbaserad enkät om människors erfarenheter av covid-19-pandemin. Genom multipel regressionsanalys och multipel korrespondensanalys fann vi att graden av oro är nära kopplad till bedömningen av nationella åtgärder som felaktiga, samt till uppfattningen att själva viruset covid-19 är det största hotet (i jämförelse med ekonomiska eller sociala konsekvenser av pandemin). Dessa faktorer var även relaterade till högre åld...